Isabelle nekades lägenhet med sin ledarhund – diskriminering säger DO
Det är diskriminering att neka en person att flytta in i ett studentboende med sin ledarhund, vilket Isabelle Ulfsdotter utsattes för när hon sökte bostad i Borås. Den bedömningen gör Diskrimineringsombudsmannen som nu som begär att hyresvärden ska betala diskrimineringsersättning till Isabelle.
Isabelle Ulfsdotter skulle göra sin långa praktik i Borås under journalistutbildningen och sökte studentrum. Hon blev erbjuden ett rum, men när studentboendet fick höra att hon har ledarhund fick hon beskedet att det strider mot deras allergipolicy och de inte kan tillåta husdjur. I stället erbjöds hon att flytta in där utan sin ledarhund, vilket Isabelle inte kunde acceptera.
– Det här studentboendet låg ganska långt från centrum och det hade ju därför varit en förutsättning att jag hade haft min ledarhund för att kunna hitta. Hela den frihet som ledarhunden ger mig skulle jag ju förlora, säger Isabelle.
Dessutom skulle det vara problematiskt för hunden om Isabelle tvingades lämna bort den under ett halvår.
– Även om jag skulle kunna hitta någon som skulle kunna ha min hund hos sig så skulle ju hunden inte kunna jobba under det halvåret, och då kommer ju hon glömma bort viktiga förmågor, säger Isabelle.
En ledarhund är en specialdresserad hund som arbetar för att personer med grav synnedsättning eller blindhet lättare ska kunna ta sig fram. De är hjälpmedel, inte sällskapsdjur. Det innebär att de har rätt att vistas i fler miljöer än andra hundar.
Isabelle anmälde ärendet till Diskrimineringsombudsmannen, DO, som efter utredning nu har bedömt att hon har utsatts för indirekt diskriminering. DO har ålagt företaget att betala diskrimineringsersättning till Isabelle.
– Det känns ju väldigt bra. Man håller ju på att föra den här kampen mot diskriminering hela tiden och det här utslaget är verkligen ett erkännande, säger Isabelle.
I en masteruppsats från Göteborgs universitet presenterades för första gången siffror på hur diskrimineringen av ledarhundsförare tar sig uttryck. Hälften av alla ledarhundsförare har utestängts från olika lokaler. För en av fyra händer det flera gånger om året.
Niklas Mattsson, som är förbundsordförande på Synskadades Riksförbund, tycker det är glädjande att DO har börjat fatta den här typen av beslut.
– Det har ju visat sig att många ledarhundsförare blir utsatta för diskriminering av olika näringsidkare. Så självklart är det väldigt bra att man börjar ta detta på allvar och fattar beslut som också blir kännbara för dem som utsätter synskadade för diskriminering. Och förhoppningsvis så kan det ju stärka fler ledarhundsförare att våga och orka driva sina ärenden till Diskrimineringsombudsmannen, säger Niklas Mattsson.
DO har nyligen hanterat flera andra ärenden om ledarhundar. En livsmedelskedja och ett kafé har gått med på att betala en diskrimineringsersättning för att de nekat personer att ta med sig ledar- och assistanshund. I ett tredje fall stämde DO företaget i tingsrätten.
Ledarhundens dag den 24 april
Onsdagen den 24 april är det ledarhundens dag. Ledarhunden är ett ovärderligt hjälpmedel för personer utan ledsyn. Ledarhunden gör det möjligt för ledarhundsförare att lättare åka kollektivt, ta sig till och från arbetet, till affären, till olika fritidsengagemang, till möten med mera. Ledarhunden väjer för alla slags hinder och stannar vid övergångsställen. Den är också tränad att hämta saker åt sin förare.
Ledarhunden är ett livsavgörande förflyttningshjälpmedel och en trogen vän. Det kan landets cirka 260 ledarhundsförare intyga.
Text: Monica Walldén
Bild: Privat