Jag hörde i morgonekot i P1 att spärren för personval till riksdagen skall sänkas. Enligt ett kommande regeringsförslag skall det räcka med att fem procent av ett partis väljare i en valkrets kryssar för ett namn på en valsedel för att denna kandidat skall bli invald. Hittils har gränsen gått vid åtta procent. Det kan finnas goda argument för förändringen. Men reformen accentuerar problemet med att gravt synskadade inte kan skydda sin valhemlighet vid allmänna val.
Problemet har att göra med att alla valsedlar enligt vallagen måste vara utformade på samma sätt. Partibeteckning och namn skall stå med tryckt text på en valsedel av ett visst format. Personer som är beroende av punktskrift har ingen möjlighet att tillgodogöra sig vad där står. Utan hjälp av någon annan person kan man varken välja parti eller kryssa för en kandidat.
Om personvalsspärren sänks till fem procent får personinslaget ännu större betydelse i valkampanjen. Fler kommer att kryssa för sina önskekandidater och fler väljs in till följd av förkryssningar. I motsvarande mån blir problemet för den gravt synskadade ännu större om man inte vill avslöja hur man röstat för någon annan.
Det strider mot svensk grundlag att vissa personer måste avslöja sin valhemlighet för att kunna rösta i allmänna val. Det strider också mot artikel 29 i FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Valen skall vara hemliga enligt artikeln. Andra artiklar om punktskrift och tillgång till information inte att förglömma.
Hittills har valmyndigheten inte lagt ner någon större energi på frågan om synskadades valhemlighet. Förslaget om sänkning av personvalsspärren får kanske inte myndigheten på bättre tankar. Men det ger ett tillfälle för SRF att peka på att reformen förvärrar problemet. Och vi har några år på oss. Om jag hörde rätt kopplas sänkningen av personvalsspärren till en grundlagsreform som kräver att två riksdagar med mellanliggande val tar ställning. Först den riksdag som träder till efter valet 2014 har med andra ord det slutliga avgörandet i sin hand. De år vi har på oss kan vi använda inte för att motarbeta personvalsreformen men för att ändra valordningen så att även gravt synskadade har glädje av att spärren sänks till 5 procent.
Lars Nord