To start page

Diskriminerande arbetsgivare

av: Förbundsstyrelsen

Många arbetsgivare vill inte anställa funktionshindrade. Formellt har de nog lagen på sin sida. Men ur ett rättighetsperspektiv handlar det om diskriminering.
Arbetsförmedlingen välkomnar att 40 procent privata och 50 procent offentliga arbetsgivare enligt en undersökning kan tänka sig att anställa personer med funktionsnedsättning. Det underlättar förmedlingens möjlighet att ge långvarigt sjukskrivna jobb, säger en representant för myndigheten.
Det gör det säkert. Men enkätsvaren väcker funderingar. Jag frågar mig om det är ett gott resultat att inte ens hälften av alla arbetsgivare är beredd att anställa personer med funktionsnedsättning. Självklart finns det arbeten där vissa moment inte kan utföras av funktionshindrade. Men i dessa arbeten finns det också ofta moment där ett funktionshinder inte vållar några större problem om hjälpmedel sätts in. Sett på detta vis kan jag tycka att resultatet av enkäten är dystert. Till och med bland offentliga arbetsgivare är det inte fler som svarar ja på frågan om de vill elller anser sig kunna anställa funktionshindrade än vad det är som svarar nej.
Tyvärr kan vi inte finna stöd i gällande lagstiftning för att det här rör sig om diskriminering. Att vägra anställa någon på grund av en funktionsnedsättning är efter vad jag förstår inget lagbrott. Trots att det egentligen rör sig om kränkande behandling i lika hög grad som när någon förbigås till följd av könstillhörighet eller etnicitet som är diskrimineringsgrundande på arbetsmarknaden. .
Förklaringen till de olika konsekvenserna av diskriminering är som oftast - kan man förmoda - ekonomi. Det kan kosta en del att åtgärda hinder som utestänger personer med funktionsnedsättning. När kön eller etnicitet är diskrimineringsgrund är botemedlen för det mesta gratis. I varje fall i pengar räknat. Ur ett rättighetsperspektiv är dock skillnaden ovidkommande.
Lars Nord

14 december 2009

Kategorier:

Diskriminering, Arbete

Kommentarer:

  1. Det som är svårast att förstå i undersökningen är att bara helften av de offentliga arbetsgivarna kan tänka sig anställa. Kunskapen om lika rättigheter måste öka. Det finns inget försvar till resultatet. Samtidigt är de 50 procenten bland offentliga inget försvar till varför bara 40 procent av de privata kan tänka sig det. Det är helt enkelt en stor brist på förståelse och kunskap om funktionsnedsättning i vårt land. Vi har en stor uppgift att försöka synas mer i den offentliga debatten och politiker på alla nivåer i hela landet måste bli bättre på att se till allas lika rättigheter.
    Permanent länk

    15 december 2009 22:33 av: Niklas Mattsson

  2. Ni pratar med delad tunga tyvker jag. Har ni inte inom eran egen verksamhet Iris sagt upp synskadade alldeles nyligen? Om inte ni går i första leddet och visra vägen, genom att hantera fråga på rätt sätt, hur ska man då kuna tro på det ni säjer?
    Permanent länk

    20 januari 2010 21:32 av: Vera

  3. Jag tror handikapprörelsen har missat grovt i problemanalysen när man säger att avogheten mot att anställa funktionsnedsatta beror på bristande förståelse eller attityder. Det är nog i stället så att det handlar om den ekonomiska och organisatoriska strukturen hos både privata och offentliga arbetsgivare. Även en progressiv chef har mycket svårt att gå emot denna struktur. Enda botemedlet är att lagstifta att åtminstone större arbetsplatser måste strukturera sina befattningar så att där finns anpassade möjligheter. Dessutom tror jag att läget är sämre än vad enkäten säger, det är alltid lättast att svara positivt.
    Permanent länk

    10 februari 2010 18:54 av: Bo Nilsson

Skriv en kommentar    

Annonser