Lyckopenningen slår mynt av tradition

Mitt i den svenska högsommarvärmen tillkännager Lyckopenningen, Sveriges mest sålda doppresent, att man valt AB Myntverket som ny leverantör.
– Samarbetet med Myntverket ger oss både smycken av hög kvalitet och stora utvecklingsmöjligheter, säger en påtagligt nöjd Boris Samuelsson, produktchef på Lyckopenningen.

Att AB Myntverket nu tar över tillverkningen innebär också att den traditionsrika Lyckopenningen återigen blir en helsvensk produkt.  De senaste åren har tillverkningen skett i Finland men en stigande Eurokurs har starkt drivit upp kostnaderna.
– Vi behövde söka nya lösningar,  säger  Boris Samuelsson.
AB Myntverket, med anor från tusentalet har medaljer och mynt som specialitet. Bland annat är de leverantörer av kungamedaljer och Nobelpris-medaljer.
– Vi ser det som ett hedersuppdrag att få tillverka Lyckopenningen. Den har vackert utformade motiv och är en både rolig och inspirerande produkt för oss att jobba med, säger Barbro Brunman, general manager för AB Myntverket.
Det nya samarbetet ger också nya utvecklingsmöjligheter för Lyckopenningen.
– Med så mycket kunnande samlat på ett ställe får vi nu nya och unika möjligheter att ta fram kompletterande produkter för våra smycken, säger Boris Samuelsson.

Historien om Lyckopenningen
Bakom försäljningen av Lyckopenningen står Synskadades Riksförbund. Ända sedan 1912 har Lyckopenningen varit en dopgåva med en önskan om lycka i livet. Överskottet går till Synskadades Riksförbunds verksamhet.
En postmästare vid namn Holbøll, som levde i början av 1900-talet drabbades av en ögonsjukdom som gjorde honom temporärt blind. Under tiden fick han höra talas om ett barns födelse och sägs då ha önskat att alla barn skulle förskonas från vad han råkat ut för.
Postmästare Holbøll fick sin syn tillbaka, men han glömde aldrig den starka upplevelsen av att vara blind och de svårigheter det innebar. Han ville därför försöka hjälpa blindorganisationen med något som kunde hjälpa dem att sprida information om vad det innebär för svårigheter att vara blind.
Han kom då återigen att tänka på barnet han hörde talas om när han var blind och sa till sig själv "När om inte vid barnets vagga skänker man en tanke om lycka och välgång i livet?"
Han skrev till blindföreningen och gav idén om en lyckoamulett att säljas av blindföreningen till nyblivna föräldrar. De Blindas Förening i Sverige antog idén den 18 oktober 1912 och försäljningen började omgående. Det första året kom ungefär 10.000 kronor in på försäljningen, vilket motsvarar en dryg halv miljon i dagens penningvärde. Pengarna delades så att 4/5 gick till De Blindas Förening och 1/5 till Barnmorskornas understödskassa för deras medhjälp att sälja Lyckopenningen på BB. Än idag stödjer Lyckopenningen barnmorskorna genom att dela ut stipendier för vidareutbildning och forskning inom spädbarnsvården.
Snart 100 år senare har tanken med Lyckopenningen precis samma aktualitet. Intäkterna från Lyckopenningen är ett viktigt bidrag till Synskadades Riksförbunds arbete för att synskadade skall få en bättre tillvaro i samhället.
Lyckopenningen är en värdefull gåva med en ovärderlig innebörd. Och för Synskadades Riksförbund ger den ett viktigt ekonomiskt tillskott i deras arbete.