Svårt få ut läsbara offentliga dokument hos myndigheterna

Det är inte så enkelt att få ut läsbara dokument från myndigheterna. Dokument som kan läsas av synskadade. De flesta myndigheter arkiverar dokument i pappersformat och för en seende är det normalt inga problem att få ut en handling. Men för en synskadad är det värre. Trots att de flesta handlingar numera ursprungligen skrivs in via datorer arkiveras inte dokumenten elektroniskt.

En grupp på tio personer med olika handikapp besökte fem olika myndigheter för att försöka få ut för dem lösbara dokument. På regeringskansliet finns bara dokument i pappersformat, inte elektroniskt eller i punktskrift.

– Personalen sade att de inte visste att materialet skulle kunna vara tillgängligt på annat sätt, säger Vivi-Anne Emanuelsson som är helt blind och som besökte flera myndigheter för att få ut läsbara dokument.

På regeringskansliet kunde man dock läsa dokumenten på en dator och det är okej att ha med sig ett skärmläsningsprogram på ett USB-minne.

På försäkringskassan var det svårt. De hänvisade hela tiden till sina webbsidor.

Hos Justitieombudsmannen frågad gruppen efter handlingsplanen för tillgänglighet. Till en början hittade personalen ingen sådan men så småningom kom det fram en handlingsplan i pappersformat. Man sade också att man faktiskt funderat på att framställa den i punktskrift men att det ännu så länge stannat vid en fundering.

– Jag tycker att det var en bra aktion. Nu vet åtminstone några ansvariga att det kan finnas behov av at se över hur man dokumenterar och arkiverar sina handlingar, säger vivi-Anne Emanuelsson.

Lennart Håkansson

Gruppen egen sammanfattning av aktionen följer nedan:

Sammanfattning av medborgaraktionen Öppna handlingar 22 juni 2009
Idag har tio medborgare besökt fem av Sveriges drygt 600 myndigheter, kommuner och landsting eller regioner. Flera av oss är synskadade eller har behov av begripliga sammanfattningar och uppläst text av andra orsaker. Ett tjockt pappersdokument kan vi inte ta del av. Offentlighetsprincipen handlar just om att kunna ta del av och uppfatta innehållet fick vi lära oss av Nils Funcke redaktör på tidningen Riksdag & departement där vi började utflykten.
Vi besökte Regeringskansliet - myndigheten för alla regeringens departement, Kammarkollegiet – en av Sveriges äldsta myndigheter som bland annat arbetar med ramavtal och upphandling av IT och Justitieombudsmannen, JO dit allmänheten kan anmäla om man anser sig blivit felaktigt eller orättvist behandlad av en myndighet eller tjänsteman vid en myndighet inom den statliga eller kommunala sektorn. Försäkringskassan och Post- och telestyrelsen, PTS - två så kallade sektorsmyndigheter med särskilt ansvar för genomförandet av regeringens handikappolitik fick också ett besök.Vi hade tre syften med utflykten till myndigheterna.

 
1. Vi vill undersöka om offentlighetsprincipen gäller alla. Vi frågade efter den handlingsplan för tillgängliga lokaler, information och verksamhet som alla myndigheter ska ha enligt förordningen 2001:526. Ingen av myndigheterna kunde på rak arm svara på om de hade en handlingsplan. Justitieombudsmannen letade upp en papperskopia av handlingen efter några timmar. PTS, Försäkringskassan och Regeringskansliet har angett till Handisam att de har en handlingsplan, men kunskapen om planen inom myndigheten tycks bristfällig. Regeringskansliet kunde inte hitta handlingen i sitt eget diarium.

2. Vi ville undersöka tillgängligheten till interna IT-system eftersom det finns personer som har nekats anställning på statlig myndighet med hänvisning till att IT-systemen inte fungerar med hjälpmedel. Vi bad att få tillgång till myndighetens diarium. PTS diarium finns på webben, men uppläsningsfunktionen fungerade inte. Ingen av myndigheterna hade en besöksdator med så programvara för upplästa dokument med skärmläsare eller punktskrift. Vi frågade om vi kunde ha med oss en egen programvara. Det måste kollas upp svarade myndigheterna.

3. Vi ville testa att använda oss av våra grundlagsskyddade rättigheter och hur vi kan sprida information om våra erfarenheter via så kallade sociala medier på webben. Vi kan konstatera att samtliga myndigheter var mycket vänliga, men alla saknar rutiner för att möta medborgare med funktionsnedsättningar som söker tillgång till allmänna handlingar. Vi konstaterar också att beredskapen att anställa personer med funktionsnedsättningar på myndigheten verkar vara låg, eftersom man saknar kunskap.

 
Det finns mer än 600 myndigheter kommuner och landsting kvar att besöka…  Det är långt kvar till ett öppet och tillgängligt samhälle.