Synskadade måste få rätt till stöd i hemmet och ledsagning

Pressmeddelande 2009-02-06

● Gravt synskadade är en självklar målgrupp för insatsen "personlig service och stöd i boendet", som måste inkludera ledsagning.
● Nej till föreslagen 65-årsgräns för alla LSS-insatser.
Det är två huvudpunkter i Synskadades Riksförbunds remissvar på LSS-kommitténs slutbetänkande.

Enligt lagen om Stöd och Service, LSS, har vissa funktionshindrade rätt till service från samhället så att vardagslivet fungerar. Men genom rättpraxis har gruppen synskadade kommit att hamna utanför och riskerar i ökad grad bli utan stöd.
– Oacceptabelt, våra medlemmar hamnar helt utanför samhället, skriver Synskadades Riksförbund i sitt remissyttrande till LSS-kommitténs lagförslag.

Regeringen vill förändra lagen om Stöd och Service, LSS, från 1993. Totalt förväntas det nya lagförslaget ge en besparing på tre miljarder. Ett sätt att spara är att definiera olika stödbehov. Men genom en snäv tolkning riskerar gruppen synskadade att hamna utanför.

Många gravt synskadade behöver hjälp för att klara vardagslivet. Det handlar om stöd i hemmet, hjälp med att läsa och sortera post och ledsagning för att kunna gå och handla eller uträtta andra ärenden.

Stöd i vardagen behövs

I det nya förslaget till lagtext har begreppet ledsagning tagits bort. Synskadades Riksförbund vill att begreppet ska ingå i samlingsbegreppet Personlig Service och stöd i hemmet.

– Vi vet att många behöver stöd för att klara vardagslivet. Att inte kunna se är ett rejält funktionshinder och har man en grav synskada ska man vara berättigat till stöd för att klara vardagen, säger Urban Fernquist, verksamhetsledare på Synskadades Riksförbund.

Det finns inom Synskadades Riksförbund en oro för att synskadade helt ska hamna utanför den lagstiftning som garanterar stöd och hjälp. Den nuvarande uppdelningen i personkretsar har lett till att synskadade gradvis puttats ut från möjligheten att få hjälp i hemmet och, det som borde betraktas som en självklarhet, ledsagning.

Vill arbeta

– Gravt synskadade måste vara en självklar målgrupp för insatsen "personlig service och stöd i boendet", som även måste inkludera ledsagning, menar Urban Fernquist som också pekar på att stöd och service är en förutsättning för att få ut fler i arbete.

Under år 2006 hade 77 procent av Sveriges befolkning arbete. Av synskadade var andelen bara 53 procent. Av dem arbetar endast 13 procent heltid.

– Vi vill att fler ska arbeta, men det behövs stöd för detta. Livspusslet måste fungera för att klara ett tufft arbetsliv, menar Urban Fernquist.

Synskadades Riksförbund pekar på ohälsan i de egna leden för att understryka relevansen i sina argument. En undersökning från 2006 visade att andelen gravt synskadade som inte gått ut på egen hand är så hög som 35 procent, dvs. drygt var tredje person.

Hälften mår dåligt

Av SRF:s medlemmar uppger bara 46 procent av dem under 65 år att de har god hälsa. För befolkningen i övrigt är siffran 75 procent. Hela 30 procent av de synskadade kvinnorna använder regelbundet sömnmedel och nio procent använder antidepressiva läkemedel.

– Bättre stöd skulle kunna ändra på dessa dystra siffror menar, Urban Fernquist.

Kontakt: Urban Fernquist: 08-39 91 53, 0708- 39 00 81

Remisssvaret i sin helhet finns på:
http://www.srf.nu/Global/Remissvar/SOU_2008_77M%c3%b6jlighet%20att%20leva%20som%20andra.doc