Barn med synskador går numera i vanliga skolor. Det fungerar oftast alldeles utmärkt - men kräver att pedagogik, läromedel och lokaler tar hänsyn till att barnet ser dåligt. Exempelvis måste det finnas läromedel på ett för eleven läsbart medium, och läraren måste kommunicera på ett sådant sätt att eleven förstår.

SRF:s bok En plats för alla beskriver närmare hur en inkluderande skola och förskola ser ut.

Allas rätt till utbildning måste garanteras

"Skollagstiftning, planer och program måste tillsammans garantera alla barns, ungdomars och vuxnas lika möjligheter till utbildning och kompetensutveckling."

Läs mer i SRF:s program.

Detta fokuserar SRF på under 2010

En tillgänglig skola

Med en tillgänglig skola menar vi att det ska finnas nödvändiga anpassningar i den fysiska miljön i skolans lokaler. Vi menar också att undervisningen, läromedlen och den sociala samvaron i skolan ska vara tillgänglig. Tillgängligheten ska omfatta all verksamhet som skolan ansvarar för dvs raster, skolresor och studiebesök.  Många kommuner upphandlar skolwebbar och tyvärr saknas tillgänglighet som en faktor i kravspecifikationerna. Detta leder till att ett antal skolor har skolwebbar som inte är tillgängliga vare sig för synskadade elever, synskadade lärare och för synskadade föräldrar. Läs mer på www.funkanu.se som har gjort en kartläggning av skolwebbar.

Rätten till stödinsatser

I förslaget till ny skollag, som kommer att beslutas om i år, föreslås en skärpning av rätten till stöd efter behov för elever med funktionsnedsättningar. Det är skolans rektorn som har ansvar för att eleverna får det stöd de behöver. Vi anser att skolan ska anpassa pedagogiken efter elevens behov och att eleverna ska ha åtgärdsprogram som följs upp. I den nya skollagen föreslås att elever/föräldrar ska kunna överklaga brister i åtgärdsprogram. Läs mer om åtgärdsprogram. Elevernas hjälpmedel och utrustning måste finnas på plats vid skolstart och de ska fungera på ett bra sätt så att barnen kan följa undervisningen. På några orter har syncentral och skolor tecknat avtal kring vem som ansvarar för vad när det gäller de tekniska hjälpmedlen. Finns det inte några avtal kan detta leda till att elever tvingas sitta utan fungerande utrustning.

Rätt att välja skola

I förslaget till ny skollag skärper man kravet på att fristående skolor allt för lättvändigt kan tacka nej till elever med funktionsnedsättningar utan att först göra en ordentlig utredning. Möjligheten för både fristående och kommunala skolor att tacka nej till elever med hänvisning till betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter som det kan medföra kommer att finnas kvar, vilket vi anser är helt oacceptablet. Detta är diskriminering! Den valfrihet andra elever har måste också gälla elever med funktionsnedsättningar. Rätt till skolskjuts och stödinsatser ska också gälla eleven, oberoende av vilken skola han eller hon går i.
Läs mer om diskriminering av elever med funktionsnedsättningar. 

Tydlig samverkan

Elever med synnedsättningar behöver stöd från stat, landsting och kommun. Ofta finns sådant stöd, men den ena handen vet inte vad den andra gör och föräldrarna tvingas bli administratörer för att deras barn inte ska hamna vid sidan om. SRF anser att kommunerna måste bli bättre på att samordna.
Läs vår kartläggning av kommuners stöd.

Externa länkar

Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) utbildar pedagoger och övrig skolpersonal i synskadepedagogik
Resurscenter Syn är SPSM:s nationella stödverksamhet och där finns kurser för pedagoger, föräldrar och gruppbesök för barn.