Vi är närmare 140 personer som tillbringar denna regniga novemberlördag i SRF-huset i Enskede. Många går tipspromenaden, en del har kommit för att handla, andra för att lyssna till föredrag eller för att titta på anpassade sällskapsspel.
- Det var många svåra frågor i tipspromenaden men jag hoppas jag fått alla rätt, säger Rejn Rikk.
Rejn och hustrun Kristina har under några timmar klämt och känt på nya hjälpmedel och strosat runt i huset.
- Det är så roligt att träffa människor i verkligheten som man annars bara talar med på telefon, säger han.
Längst ned i källaren, i Synskadades museum håller Gilda Stiby och Sten Gustafson föredrag om punktskriften och om Louis Braille. Bland annat får vi känna på en nästan 150 år gammal punktskriftsbok.
- I början såg bokstäverna å ä och ö annorlunda ut, varför ändrades det, undrar Håkan Thomsson.
Vid de gamla punktskriftsskrivmaskinerna utbrister någon:
- Känn här, precis en sådan här Picht-maskin skrev jag på när jag gick på Tomteboda.
Några våningar högre upp i huset är trängseln stor bland visningsborden. Exempelvis Företaget Punkt Design AB visar taktila skyltar och en adventskalender i relief i A4-format. Några bord bort visar Eva Björk och Karin Hjalmarson, SRF, punktmärkta kortlekar och anpassade sällskapsspel.
Så kommer dagens höjdpunkt, utdelandet av hederspriset inom punktskriften. Två pristagare, Frank Skaret och Kerstin Fellenius, får vardera motta 15 000 kronor för sina "punktinsatser". Frank Skaret har inom området musik med hjälp av ny teknik utvecklat notskrivningsprogrammet Dothit, som underlättar kommunikationen mellan synskadade och seende. Musiknoter har en egen typ av notation i punktskrift, som kräver speciell undervisning. Dothit gör det möjligt för fler synskadade att lära sig att spela och sjunga efter noter.
- Programmet är inte fullkomligt säger Frank, men priset ger mig råg i ryggen att fortsätta och försöka göra det än bättre. Största fördelen med programmet är att jag som musiker kan kommunicera med seende kollegor, säger han.
Kerstin Fellenius har under sin långa gärning som lärare entusiasmerat barn att lära sig punktskrift och utvecklat inlärningsmetoderna. Kerstin har varit en aktiv ledamot i Punktskriftsnämnden. Hon har utbildat lärare i bland annat punktskrift och har forskat kring punktskriftsinlärning för barn och är internationellt erkänd. Kerstin har betytt mycket för punktskriften.
- Jag måste berätta varför jag blev intresserad av punktskrift, sade en något rörd Kerstin Fellenius. Det var vid ett studiebesök på Tomteboda 1960 som en liten knatte kom fram och lärde mig bokstaven p. Sedan dess har det liksom rullat på.
- Varför inte överraska nära och kära med ett julkort där frimärket är försett även med punktskrift, föreslår Bengt Troberg som arbetar med punktskriftsfrågor på förbundskansliet. Frimärket som är det första svenska frimärket med punktskrift gavs ut i våras för att uppmärksamma 200-årsminnet av punktskriftens faders Louis Brailles födelse.
- Jag tror att betydligt många fler människor känner till punktskrift och punktskriftens betydelse för oss gravt synskadade i slutet av det här jubileumsåret än de gjorde i början av detsamma, fortsätter han. Många distrikt, lokalföreningar men även enskilda har på olika sätt informerat om punktskriftens betydelse och jubileumsåret.
Bengt räknar upp en lång rad aktiviteter som genomförts runt om i landet. Exempelvis har mer än 100 affischutställningar visats i skolor, på bibliotek och i offentliga lokaler, och Många tidningar har skrivit om punktskrift och seminarier och temadagar har hållits.
- Jag tror även att fler äldre synskadade har börjat fundera på att lära sig punkt, säger Bengt Troberg. Jag tror aldrig man kan bli för gammal för att lära sig punkt! Med stor envishet kan man lära sig tillräckligt för att märka sin skivsamling, göra en inköpslista eller ställa upp en enklare dagordning. Det finns människor som är över åttio då de lärt sig punkt och som läst riktigt tjocka böcker på över tio volymer!
- Den här julkalendern ska jag ha, säger Maria Ardell, Helsingborg, om den första svenska julkalendern i punktskrift.
Uppdaterad av Ragnvi Svärd den 3 december 2009