Fakta och statistik

Lägre sysselsättningsgrad hos personer med synnedsättning än för befolkningen i övrigt enligt statistik.

Sysselsättningsgrad

Olika rapporter ger lite olika bild av sysselsättningsgraden hos personer med synnedsättning. All tillgänglig statistik visar dock att sysselsättningsgraden är lägre hos denna grupp än för befolkningen i övrigt.

I till exempel rapporten "framgångsfaktorer i arbete för personer med funktionsnedsättning" från 2012, som bygger på enkäter till medlemmar i SRF, DHR och SDR, hade 55 procent av svarande med synnedsättning arbete.

Andra rapporter, som exempelvis hälsa hos personer med synnedsättning (Sköld 2014) och SCB:s tilläggsundersökning till Arbetskraftsundersökningen (AKU) 2014, visar på en sysselsättningsgrad på mellan 59 och 68 procent.

Dessa procentsatser kan jämföras med sysselsättningsgraden för befolkningen i stort som är närmare 80 procent. Att procentsatsen skiljer sig så mycket mellan de olika undersökningarna beror på att urvalsgrupperna, det vill säga de som har svarat på enkäterna, och de statistiska begrepp som använts inte är jämförbara.

Andelen arbetslösa med synnedsättning är bara något större än för befolkningen i stort. Däremot är det långt fler med synnedsättning som får sjukpenning eller sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan, det vill säga inte befinner sig på arbetsmarknaden överhuvudtaget.

Inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Antalet öppet arbetslösa med synnedsättning som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen ökade med över 50 procent från juli 2008 till januari 2013, men har sedan dess legat på ungefär samma nivå.

Antalet inskrivna med synnedsättning totalt på Arbetsförmedlingen ökade med 25 procent från juli 2008 till januari 2013, men har sedan dess legat på ungefär samma nivå.

Antalet öppet arbetslösa med synnedsättning och utländsk bakgrund inskrivna hos Arbetsförmedlingen mer än fördubblades 2008 till 2013 och antalet inskrivna med synnedsättning som varit utan arbete mer än två år ökade under samma period med över 150 procent.

Förklaringen till dessa ökningar är förändringarna i sjukförsäkringen, finanskrisen 2008-2009  samt att Arbetsförmedlingen säger sig vara bättre på att hitta och registrera personer med behov av stöd. Motsvarande utveckling sedan 2008 har gällt för både kvinnor och män med synnedsättning och för såväl synsvaga som gravt synskadade.

Skillnader mellan könen

Enligt rapporten Hälsotillstånd hos personer med synnedsättning (Sköld 2014) som baseras på statistiska uppgifter från hälsomyndigheten är män med synnedsättning yrkesarbetande i högre grad än kvinnor med synnedsättning. Enligt den rapporten är 63 procent av männen yrkesarbetande, men endast 55 procent av kvinnorna.

Kvinnor med synnedsättning - precis som kvinnor utan synnedsättning - jobbar också i högre grad deltid. I rapporten om framgångsfaktorer arbetade 70 procent av männen som hade arbete heltid, men bara 40 procent av kvinnorna med arbete jobbade heltid.

Statistik från Arbetsförmedlingen visar också att kvinnor med synnedsättning får olika arbetsmarknadspolitiska stöd som hjälpmedel, lönebidrag/trygghetsanställning eller personligt biträde i mindre utsträckning än män.

Mer ur rapporten om framgångsfaktorer

Rapporten om framgångsfaktorer från 2012 visar bland annat också:

  • Att andelen med synnedsättning som är anställda hos privata företag verkar minska, medan andelen anställda hos kommunen eller Samhall verkar öka.
  • Att det är större risk att vara arbetslös om man förvärvat sin synnedsättning efter 20 års ålder.
  • Att 2/5 av icke sysselsatta med synnedsättning har slutat senaste anställningen på grund av sin funktionsnedsättning. Ytterligare 1/5 slutade på grund av dålig hälsa.
  • Att trenden att det är större risk att vara utan arbete när man är över 45 än under 45 är tydligare hos personer med synnedsättning än hos döva eller personer med rörelsehinder.
  • Drygt 60 procent bland personer med synnedsättning som inte har en anställning tror att de aldrig kommer att få något jobb.
  • Personer med synnedsättning söker färre jobb än döva och rörelsehindrade i undersökningen.
  • Andelen svarande med synnedsättning som har examen från högskola/universitet är 24 procent, vilket är lägre än för befolkningen i stort, där samma andel är omkring 40 procent.

För mer information

Mikael Ståhl, Utredare/ombudsman
Telefon: 08-39 92 91
E-post: mikael.stahl@srf.nu