Utbildning

En förutsättning för att barn och elever med synnedsättningar ska ha tillgång till en likvärdig undervisning är en tillgänglig skolmiljö.

Likvärdig undervisning innebär fysisk tillgänglighet, pedagogisk tillgänglighet och social tillgänglighet. Det ska omfatta skolans alla aktiviteter och inte bara undervisningen i klassrummet. SPSM:s sida om fysisk och pedagogisk tillgänglighet. Bristande tillgänglighet som en diskrimineringsgrund.

Barn och elever med synnedsättning behöver ha stöd i form av anpassade läromedel och prov, utrustning och lärverktyg, anpassning i den fysiska miljön och personliga resurspersoner. Insatserna från stat, landsting och kommun är inte alltid samordnade på ett effektivt sätt. Elever behöver ha stöd som utgår ifrån ett helhetsperspektiv.  Idag måste skolan ansöka om specialpedagogiskt stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Vi arbetar för att en samordning av insatser från stat, landsting och kommun kommer till stånd. Enligt vårt förslag ska SPSM ha den samordnande rollen. Samtidigt vill vi att SPSM:s uppdrag förstärks så att de får ett uppsökande mandat.

Rektorer och lärare har inte alltid kunskap om vilka pedagogiska konsekvenser en viss funktionsnedsättning kan leda till. Stöd ska ges inom den ordinarie undervisningen tillsammans med extra anpassningar. Det innebär att lärarnas kompetens är avgörande för vilket stöd eleverna får. Här krävs ingen dokumentation. Nästa steg är åtgärdsprogram, som ska initieras av rektor. Skolverkets Allmänna råd om arbete med stöd, extra anpassningar och åtgärdsprogram.

Vi ser positivt på att det nu finns ett mål i den statliga rektorsutbildningen, som ska handla om funktionsnedsättningar. Det har vi efterfrågat under ett antal år. Vi kommer att ha kontakt med lärosätena för att ta reda på innehållet i detta mål.

Idag är det en utmaning att få barn och unga att använda punktskrift med tanke på den tekniska utvecklingen och den stora tillgången till inläst material. Vi arbetar för att rätten till undervisning i och på punktskrift ska föras in i skollagen. Det finns idag i den norska skollagen. SPSM:s allmänna råd om punktskriftsläsande elever.

Det ska vara självklart att barn och unga ska kunna välja skola och skolform som andra barn och unga. Idag händer det att framförallt fristående skolor nekar barn med funktionsnedsättning. Skolskjuts och andra stödinsatser ska följa med val av skola.

SFI-undervisning

Personer med svår synnedsättning eller blindhet har ofta svårt att delta i SFI-undervisning tillsammans med seende personer. En stor del av undervisningen är bildbaserad, vilket leder till att personer med synnedsättning inte kan ta del av undervisningen på ett bra sätt. Det händer att nyanlända inte har fått tillgång till rehabilitering och hjälpmedel innan de börjar på SFI. Vi ser brister på samordning mellan landsting, stat och kommun, vilket innebär att personer inte kan ta del av SFI eller rehabilitering. I vårt projekt med stöd från Allmänna arvsfonden visade vi på fördelarna med en sammanhållen modell där SFI och rehabilitering erbjuds parallellt.

För mer information kontakta:

Cecilia Ekstrand, Barn-, utbildnings- och rehabiliteringsfrågor
Telefon: 08-39 91 19