Ledsagning

Rätt till ledsagning ger oss samma rätt att röra oss utomhus som alla andra har.

Åtta av tio personer med synnedsättning har svårt att hitta i främmande miljöer. Det gör det svårt att uträtta de ärenden man behöver.

Ledsagare guidar runt i fruktdisken

En person som hjälper till att hitta - en ledsagare kan då vara nödvändig.

Många kommuner har en ledsagningstjänst man kan använda. Hos de bästa kommunerna är det också lätt att använda den. Men skillnaderna är stora.

Ledsagning mellan olika färdmedel

Ledsagning när man måste byta mellan olika färdmedel är ett särskilt problem. Där blir det lätt så att olika trafikbolag hänvisar till varandra och ingen vill ta ansvar.

Det är viktigt att det finns i avtalet med alla trafikföretag att ledsagning ingår i uppgiften, att det finns ett nationellt telefonnummer att ringa till när man behöver ledsagning, och att Trafikverket har det övergripande ansvaret för att detta blir gjort.

Här finns Synskadades Riksförbunds synpunkter på hur en bra ledsagning ser ut.

Regler för ledsagning inom flyget
Regler för ledsagning på tåg

Håll på lagen!

Det finns två lagar som reglerar rätten till ledsagning, Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Skillnaden mellan dem är att hjälp enligt LSS är gratis och ger rätt att bestämma själv, medan hjälp enligt SoL kostar pengar och ger all bestämmanderätt till förvaltningen.

När LSS beslöts 1993 var grav synnedsättning ett skäl till stöd enligt lagen. Denna rätt har successivt försvunnit på administrativ väg, därför att detta har varit billigare för kommunerna. Inte sällan har rättsväsendet hjälpt kommunerna att smita från lagen genom att besluta att de inte behöver göra sånt som kostar pengar. Personer med synnedsättning får därför numera endast stöd enligt SoL.

Vi anser att lagen måste återställas till vad den en gång var.