Med synnedsättning i arbetslivet

En del undrar om personer med synnedsättning fungerar lika bra i arbetslivet som seende. I broschyren "Med synnedsättning i arbetslivet" möter du Anna Sondér som är en av tio personer som hittat sin plats på arbetsmarknaden.

Anna Sondér, arbetsförmedlare: ”Jag dömer inte någon utifrån utseendet”

Arbetsförmedlaren Anna Sondér möter de som står allra längst från arbetslivet. Hennes uppdrag är att hjälpa och motivera långtidsarbetslösa. För några av dem blir Annas egen funktionsnedsättning en inspiration att satsa trots motgångar.

Anna Sondér har rest, pluggat spanska på universitetet och varit volontär i Latinamerika. Hon arbetade länge som tolk i spanska. Men numera jobbar hon på arbetsförmedlingen Järfälla, med dem som är inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa.
– Det är de svåraste fallen. Mycket handlar om att motivera, men också om att kartlägga vad det är som gör att personen inte får jobb. Det kan komma fram att den sökande har en funktionsnedsättning och behöver särskilt stöd, eller att någon behöver komplettera sin utbildning.

Hur är det att möta människor som är i den situationen?
– Det kan komma in någon och vara jättearg efter att ha sökt hundratals jobb, med förväntningen att jag ska ge dem ett arbete. Men så fungerar det inte, då får jag resonera och försöka vända samtalet. Sedan finns det de som är förtvivlade och deras ekonomi rasar. Det gör ont i hjärtat. Motvikten är när någon sedan får ett jobb, det är otroligt häftigt när det vänder.

Vad gjorde att du började på arbetsförmedlingen?
– Jag var själv arbetslös. Det var inte samma behov av spansktalande tolkar när flyktingarna från Latinamerika blev färre. Däremellan hade jag bland annat arbetat som företagssäljare. Arbetsförmedlingen sökte personer som hade erfarenhet av företagskontakter och nyanlända. Jag hade båda delarna.

På vilket sätt skiljer sig ditt arbetssätt från dina seende kollegors?
– Det kan vara enkla saker, som att en sökande kommer hit med ett brev som de får läsa upp för mig. Jag ser ingenting alls. Jag har ögonproteser som jag fick när jag var två år. Jag kan inte kolla legitimationer och står aldrig i vår direktservice. Det är bland annat därför som jag jobbar i den här gruppen med bokade besök. När jag går på arbetsgivarbesök, har jag min hund med.

Hur fungerar tillgängligheten för dig som anställd på arbetsförmedlingen?
– Mycket av informationen från arbetsförmedlingen är bilder. Vi använder till exempel bildspel på våra informationsmöten. De skulle gå att göra tillgängliga, men det har inte arbetsförmedlingen jobbat med. Vi är skyldiga att kompetensutveckla oss, men kompetensportalen är inte tillgänglig för synskadade. Det finns en app för att följa upp sökande som jag inte kan använda.
Arbetsförmedlingen har börjat tänka lite mer på tillgänglighet, men med tanke på det uppdrag vi har borde mer ha hänt redan.

Finns det något som du vill att dina
kollegor ska göra för att underlätta?
– Jag är glad om de talar om att jag har fläckar på kläderna. Sedan brukar de läsa upp text för mig när vi får information via bildspel. Några kollegor började med det och ledningen uppfattade det så de började själva läsa. De säger också till externa föreläsare att de ska göra det.

Kan din synnedsättning innebära
något positivt för jobbet?
– Några sökande sagt att det är inspirerande att jag med min funktionsnedsättning har hittat ett bra jobb. Det kan också vara en poäng att jag inte dömer någon utifrån utseendet. Ungdomar är vana att lärare säger åt dem att ta av kepsen, sådant gör inte jag. Jag har ju ingen aning om någon är superpiercad och tatuerad. En arbetsgivare ringde och frågade ”och vilken hudfärg har den här personen?”. Sådant ska ingen arbetsförmedlare svara på, men jag vet inte ens det.
Kanske också att folk har respekt för min ledarhund, det kan minska risken för hotfulla situationer.

Här nedan du ladda ner broschyren "Med synnedsättning i arbetslivet" i doc eller pdf.
Med synnedsättning i arbetslivet [doc]
Med synnedsättning i arbetslivet [pdf]