Sex medlemmar i Synskadades Riksförbunds barnråd

Barn som har synnedsättning går i vanliga skolor. De har rätt till en likvärdig utbildning och det stöd som behövs för att utvecklas så långt som möjligt enligt skolans mål. Exempelvis måste det finnas läromedel på ett för eleven läsbart medium, anpassad utrustning och fysisk anpassning av miljön. Kompetenta pedagoger som tar hänsyn till de pedagogiska konsekvenser som en synnedsättning kan innebära är avgörande för hur väl skolsituationen fungerar.

Boken En plats för alla beskriver närmare hur en inkluderande skola och förskola ser ut.

Detta arbetar Synskadades Riksförbund med under 2012

* Att rätten till punktskrift skrivs in i skollagen.

* Att skyldighet till samverkan mellan stat, landsting och kommun kring barn och elever med synnedsättning skrivs in i skollagen.

En tillgänglig skola

Med en tillgänglig skola menar vi att det ska finnas nödvändiga anpassningar i den fysiska miljön i skolans lokaler. Vi menar också att undervisningen, läromedlen och den sociala samvaron i skolan ska vara tillgänglig. Tillgängligheten ska omfatta all verksamhet som skolan ansvarar för dvs raster, skolresor och studiebesök. Många kommuner upphandlar skolwebbar och tyvärr saknas tillgänglighet som en faktor i kravspecifikationerna. Detta leder till att ett antal skolor har skolwebbar som inte är tillgängliga vare sig för synskadade elever, synskadade lärare och för synskadade föräldrar.

Läs mer på www.funkanu.se som har gjort en kartläggning av skolwebbar.
Läs också på SPSM:s sida om fysisk och pedagogisk tillgänglighet.

Rätten till stödinsatser

I den nya skolan, som började att tillämpas hösten 2011, har rätten till stöd efter behov för elever med funktionsnedsättningar skärpts. Det är skolans rektorn som har ansvar för att eleverna får det stöd de behöver. Ågärdsprogrammen går att överklaga till Skolväsendets överklagandenämnd. Läs mer om åtgärdsprogram. Elevernas hjälpmedel och utrustning måste finnas på plats vid skolstart och de ska fungera på ett bra sätt så att barnen kan följa undervisningen. På några orter har syncentral och skolor tecknat avtal kring vem som ansvarar för vad när det gäller de tekniska hjälpmedlen. Finns det inte några avtal kan detta leda till att elever tvingas sitta utan fungerande utrustning.

Rätt att välja skola

I den nya skollagen kan inte fristående skolor lika lättvändigt som tidigare tacka nej till elever med funktionsnedsättningar utan att först göra en ordentlig utredning. Möjligheten för både fristående och kommunala skolor att tacka nej till elever med hänvisning till betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter som det kan medföra kommer att finnas kvar, vilket vi anser är helt oacceptablet. Detta är diskriminering! Den valfrihet andra elever har måste också gälla elever med funktionsnedsättningar. Föräldrar kan överklaga en skolplacering. Rätt till skolskjuts och stödinsatser ska också gälla eleven, oberoende av vilken skola han eller hon går i.

Tydlig samverkan

Elever med synnedsättningar behöver stöd från stat, landsting och kommun. Stödinsatser finns, men dessa är tyvärr inte alltid samordnade. Detta innebär att föräldrarna tvingas bli administratörer så att deras barn ska få bästa möjliga stöd.SRF anser att kommunerna måste bli bättre på att samordna.
Läs vår kartläggning av kommuners stöd.

Externa länkar

Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) utbildar pedagoger och övrig skolpersonal i synskadepedagogik
Resurscenter Syn är SPSM:s nationella stödverksamhet och där finns kurser för pedagoger, föräldrar och gruppbesök för barn.