En man med vit käpp går på en gångbana.

Den vita käppen


Den vita käppen är ett av de äldsta och främsta hjälpmedlen för synskadade. Vita käppen är det bästa hjälpmedlet för att undvika hinder och för att visa omgivningen att användaren har en synnedsättning.

Personer som använder den vita käppen kan orientera sig i olika miljöer. Det kan handla om att till exempel hitta stolpen vid ett övergångsställe eller att ta reda på var en trappa börjar och slutar.
Den vita käppen är också en signal för trafikanter att visa hänsyn till personer med synnedsättning.

Vänligen visa respekt för den vita käppen.  

Tusen år gammalt hjälpmedel

Mycket gamla målningar visar att blinda har använt käpp som hjälpmedel i tusentals år. Under 1500- och 1600-talen var käpparna ganska långa men från och med 1700-talet blev de kortare.

Start för vita käppar vid första världskriget

Under det första världskriget (1914-1918) började krigsskadade soldater i Frankrike använda vita käppar, vilket snart spred sig till England och Amerika. I 1930-talets USA fick blinda personer med vit käpp företräde i trafiken.

I Sverige introducerades den vita käppen på 1930-talet. Den vita käppen blev så småningom en symbol för blindhet över hela världen. På tilläggstavlor i trafiken i Sverige är det dock fem svarta punkter på gult, inramat av rött som gäller som information om att synskadade ofta rör sig där.

Hoover uppfann käpptekniken

I samband med rehabilitering av andra världskrigets amerikanska krigsblinda utarbetade blindskoleläraren R. Hoover den moderna käpptekniken, den så kallade Hoover-tekniken. Denna förflyttningsteknik består av pendelrörelser med en lång vit käpp.

Hoover-tekniken kom i bruk på Tomteboda blindinstitut vårterminen 1953 tack vare gymnastikdirektör Anta Ryman, som var verksam där. Hon hade året innan på eget initiativ genomgått utbildning i USA.
Anta Ryman är den svenska käppteknikens portalgestalt och genom hennes insatser kom Sverige att bli något av ett föregångsland i Europa.

Elever från Blindinstitutet tränar käppteknik i Stockholms tunnelbana 1953.

Aluminium är hittills det bästa materialet

Sedan Hoover låtit konstruera den första långa, ihåliga metallkäppen följde några årtionden av experimenterande med olika material, till exempel glasfiber, blandningar med kolfiberförstärkning eller beryllium. Hittills har dock aluminiumkäppen stått sig väl i konkurrensen.

Två hopfällbara typer

En ihopfällbar markeringskäpp finns på bilden.

Experiment har även gjorts med olika typer av konstruktion: en hopfällbar käpp att stoppa i bakfickan eller väskan när man inte behöver den till hands. En käpp med litet hjul längst ned och så vidare.

I Sverige används två olika typer av hopfällbara käppar, vilka konstruerats i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet. Den ena typen viker man samman till fyra korta delar som sitter samman med ett starkt resårband som löper genom käppens insida. Den andra typen som nu är rätt ovanlig fälls ihop som ett teleskop där delarna skjuts in i varandra. Den blir liten och behändig att stoppa undan när man inte behöver den – populärt kallad teleskopkäpp.

Inga undersökningar tycks vara gjorda för att utvärdera hur de svenska käpparna fungerar i daglig användning för en större grupp synskadade. Likaså vet vi väldigt litet om hur välkänd den vita käppen är för allmänheten.

Information om vita käppen

Här finns ett informationsblad om vita käppen [pdf]

Samma blad som doc

Varför finns de räfflade plattorna?

Har du funderat över varför det finns räfflade plattor till exempel på tågperronger? Plattorna finns där för att underlätta för oss som inte ser. Se vår video så får du veta mer. 

  1. Vita käppens dag

    Den 15 oktober varje år uppmärksammas Vita käppens dag. Vänligen visa respekt för den vita käppen. Vita käppen är det bästa hjälpmedlet…