Den vita käppen

Den vita käppen, synskadades egen symbol i världen, är ett av de äldsta och främsta hjälpmedlen för synskadade. Han eller hon kan med käppen orientera sig i olika miljöer. Det kan handla om att till exempel hitta stolpen vid ett övergångsställe eller att ta reda på var en trappa börjar och slutar.
Den vita käppen är också ett varningsmärke för trafikanter, till exempel bilister och cyklister, som kan se att personen är synskadad, och ta hänsyn till detta.

Tekniken att använda käppen har den synskadade personen lärt sig, för det mesta hos landstingets syncentral.

Tusen år gammalt hjälpmedel

Mycket gamla målningar visar att blinda har använt käpp som hjälpmedel i tusentals år. Under 1500- och 1600-talen var käpparna ganska långa men från och med 1700-talet blev käpparna kortare.
Från den tiden finns böcker som skildrar hur synskadade allt mer använde käpp när de skulle ta sig fram i olika miljöer.

Start för vita käppar vid första världskriget

Under det första världskriget (1914-1918) började krigsskadade soldater i Frankrike använda sig av vita käppar, vilket snart spred sig till England och Amerika. I 1930-talets Amerika gavs blinda personer med vit käpp företräde i trafiken.

I Sverige introducerades den vita käppen på 1930-talet. Den vita käppen blev så småningom en symbol för blindhet över hela världen. På tilläggstavlor i trafiken i Sverige är det dock fem svarta punkter på gult, inramat av rött som gäller som information om att synskadade ofta rör sig där.

Hoover uppfann käpptekniken

I samband med rehabilitering av andra världskrigets amerikanska krigsblinda utarbetade blindskoleläraren R. Hoover den moderna käpptekniken, den så kallade Hoover-tekniken. Denna förflyttningsteknik består av pendelrörelser med en lång vit käpp.

Hoover-tekniken introducerades i Sverige på Tomteboda blindinstitut vårterminen 1953 av gymnastikdirektör Anta Ryman, som var verksam där. Hon hade året innan på eget initiativ genomgått utbildning i USA. Anta Ryman är den svenska käppteknikens portalgestalt och genom hennes insatser kom Sverige att bli något av ett föregångsland i Europa.

Bildtext: Elever från Blindinstitutet tränar käppteknik i Stockholms City 1953.

Aluminium är hittills det bästa materialet

Sedan Hoover låtit konstruera den första långa, ihåliga metallkäppen följde några årtionden av experimenterande med olika material, till exempel glasfiber, blandningar med kolfiberförstärkning eller beryllium. Hittills har dock aluminiumkäppen stått sig väl i konkurrensen.

Två hopfällbara typer

En ihopfällbar markeringskäpp finns på bilden.

Experiment har även gjorts med olika typer av konstruktion: en hopfällbar käpp att stoppa i bakfickan eller väskan när man inte behöver den till hands. En käpp med litet hjul längst ned och så vidare.

I Sverige används två olika typer av hopfällbara käppar, vilka konstruerats i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet. Den ena typen viker man samman till fyra korta delar som sitter samman med ett starkt resårband som löper genom käppens insida. Den andra typen som nu är rätt ovanlig fälls ihop som ett teleskop där delarna skjuts in i varandra. Den blir liten och behändig att stoppa undan när man inte behöver den – populärt kallad teleskopkäpp.

Inga undersökningar tycks vara gjorda för att utvärdera hur de svenska käpparna fungerar i daglig användning för en större grupp synskadade. Likaså vet vi väldigt litet om hur välkänd den vita käppen är för allmänheten.

Informationsblad om vita käppen

Här finns ett informationsblad om vita käppen [pdf]

Samma blad som doc

  1. Vita käppens dag

    Den 15 oktober varje år uppmärksammas den tillkämpade rätten och möjligheten att ta sig fram på stan. Vi kallar den dagen Vita käppens …