Teknikutvecklingen ger oss ständigt nya möjligheter att ta del av informationsflödet i samhället. Utvecklingen innebär även utmaningar, inte minst för dem som av olika skäl har svårt att utnyttja de nya möjligheterna.

Människor med funktionsnedsättningar är en grupp i samhället som inte alltid har samma möjligheter att dra nytta av teknikens landvinningar som övriga personer har. Då kan det krävas ytterligare teknik, som verktyg för att öka tillgängligheten till exempelvis webbplatser.

Det är inom det området Fredrik Larsson arbetar. Han är civilingenjör med inriktningen teknisk fysik och en av grundarna till företaget Readspeaker i Uppsala.

– Jag träffade den som nu är vd i företaget, Niclas Bergström, i början av 2000-talet när jag forskade i datorteknik. Han hade idén att utveckla webbplatser med hjälp av ljud, bland annat uppläsningstjänster och det var där jag kom in i bilden. Eftersom jag själv inte ser hade jag många års erfarenhet av att använda den typen av teknik, berättar Fredrik Larsson.

Många arbetsuppgifter

Nu kräver Fredriks jobb betydligt mer kunskap och kompetens än enbart erfarenhet av uppläsningsverktyg. Han är både delägare och teknisk chef på företaget. Eftersom Readspeaker är ett relativt litet företag är arbetsuppgifterna ganska varierande.

– Ungefär halva arbetstiden ägnar jag åt praktiskt arbete med programmering och utvecklingsarbete av mjukvaran. Det handlar till exempel om innovationer, saker vi måste göra för att vara konkurrenskraftiga på marknaden. Sen blir det en del dokumentation och som teknisk chef leder jag den personal som jobbar med teknisk utveckling. Jag jobbar även en del med support, dels direkt mot kunder men framför allt hjälper jag supportavdelningen med mer avancerade frågor. Någon gång per månad är det möte med ledningsgruppen och det brukar ofta vara i Holland eller Frankrike. Där är jag med, och vi hanterar frågor som affärsutveckling, teknisk utveckling, finansiella frågor och så vidare.

Avancerad teknik

De tjänster som företaget utvecklar och tillhandahåller kallas software as a service. Det innebär att programmen som Readspeaker har ligger på en server som länkas till den webbplats som uppläsningstjänsten ska fungera på. Den typen av tjänster kallas även för "molntjänster".

När man trycker på en symbol på kundens webbplats startas uppläsningen av den aktuella sidan. Det kan handla om text som ligger i webbplatsens kod, Word-dokument, tabeller och matematiska uttryck. Det kan också gälla att man behöver hjälp för att fylla i formulär på webbsidan, och då ska även de läsas upp på ett meningsfullt sätt.

– Det används olika teknologier på nätet och tjänsten måste fungera oberoende av det. Sedan är det också viktigt hur uppläsningen sker, det måste låta rätt och bli begripligt, säger Fredrik.

Brett användningsområde

Även om det ligger nära till hands att tänka på uppläsning av text som något bara synsvaga behöver, så är användningsområdet bredare än så.

– Det kan vara en användbar tjänst för personer med lässvårigheter, kognitiva svårigheter, personer som inte har svenska som modersmål, barn, eller för mer avancerade användare som kanske vill få nyheterna upplästa ur sin dagstidning samtidigt som man skummar igenom sin mejl, säger Fredrik.

Företagets tjänster säljs också runt om i världen. Readspeaker har säljkontor i flera länder i Europa, i USA, Australien och Japan. Utveckling och support är dock förlagt till Uppsala.

Tillgängligheten på nätet över lag är inte alltid så bra för den som inte kan se. Fredrik ger ett exempel på problem som kan uppstå.

– För några år sedan kunde jag vara inne på en webbutik för att handla. Allt gick bra och jag fick iväg beställningen. När jag sen skulle se efter hur det gått med min beställning en vecka senare fungerade ingenting eftersom butiken gjorts om. Mina hjälpmedel fungerade inte alls med den nya versionen av webbutiken och sådant händer fortfarande.

Måste vara kreativ

En del av Fredriks jobb är förstås att följa med i den tekniska utvecklingen, något som inte alltid är så lätt om man inte kan se. Det kan vara svårt att läsa teknisk dokumentation med de hjälpmedel som finns för synskadade, bland annat beroende på att den bygger mycket på bilder och inte så mycket på text. Då måste man vara kreativ.

– Ibland måste man gå bakvägen och försöka lista ut från exempel hur en viss matematisk formel ska se ut istället för att läsa en beskrivning av hur det ska gå till. Men det brukar lösa sig, jag kan ofta luta mig mot den utbildning jag har, säger Fredrik.

Utmaningar av olika slag

Fredrik möter också andra utmaningar kopplat till att han inte kan se. Som chef håller han till exempel anställningsintervjuer, situationer när kroppsspråket kan vara avslöjande.

– Då är det bra att ta med en kollega. Sen kan man också fånga mycket genom att lyssna. Det har jag tränat på hela livet så jag hör nog mer än seende gör som inte behövt träna upp den förmågan på samma sätt.

Apropå anställningsintervjuer så har Fredrik själv erfarenhet av hur det är att söka jobb. Även om han var forskarstuderande och tog en licentiatexamen i datorteknik sökte han jobb samtidigt.

– Visst hade jag kunnat doktorera, men jag tyckte det skulle vara roligt att göra något annat också. Jag tog min examen från civilingenjörsutbildningen 1995-96 och då var arbetsmarknaden väldigt stark inom it-området. Men för min del var det betydligt svårare att få ett jobb än för mina studiekamrater.

Fredrik berättar om tillfällen när de potentiella arbetsgivarna inte alls varit intresserade när han berättat att han inte kan se. Så det gav honom en lärdom som har med jobbansökningar att göra.

­– Jag tycker inte att man ska berätta i sin ansökan att man inte kan se. Då riskerar man att inte ens få chansen att visa vad man kan!

Text och Foto: Tommy Olsson, Arbetsförmedlingen