Borstbinderiverksamheten på Majorsgatan 11, 1927.

Borstbinderi

Borstbinderi var det vanligaste yrket bland gravt synskadade män från 1880-talet fram till 1960-talet. Det visade sig snart att man som blind hantverkare stötte på en hel del problem när man avslutat sin yrkesutbildning vid Tomtebodablindinstitut eller Hantverksskolan för blinda män i Kristinehamn.

Att skaffa fram stråmaterial var inte lätt eftersom det kom från långt avlägsna platser på jorden. Det kunde också vara svårt att komma igång med en egen verkstad, trots att skolan lämnade ett startbidrag och en standardutrustning. Att sen ge sig ut på vägarna och sälja sina produkter var ännu svårare. Här kom blindorganisationerna att spela en stor roll.

1885 bildades De Blindas Väl som hjälpte blinda hantverkare med kontanta bidrag till material och verktyg. De öppnade också en affär i Stockholm där synskadade hantverkare från hela landet kunde sälja sina produkter. De Blindas Förening bildades 1889 och redan 1902 startade man en materialdepå i Stockholm. Från Materialdepån kunde hantverkarna beställa material till bra priser. Föreningen startade också en verkstad för borstbindare, som sysselsatte 40 personer som mest. Detsamma gjorde några blindföreningar ute i landet.

Under 1950-talet fanns i Sverige cirka 700 blinda borstbindare. Därefter har skaran stadigt minskat. Vid mitten av 1980-talet fanns bara cirka 130 kvar och idag är det ännu färre.