Harald Thilander arbetande i tryckeriet i Stocksund.

Harald Thilanders punktskriftstryckeri

Harald Thilander var blind, så gott som döv samt hade en missbildad högerhand. Tillsammans med sina två hustrur Karin Höjer och senare Varma Järvenpää, byggde han upp ett punktskriftstryckeri med flera funktionshindrade anställda.

Det första blindskriftstryckeriet i Sverige startade på Manilla, Institutet för blinda och döva. Där tryckte man i Moons skrift och punktskrift. Det var naturligt eftersom det behövdes böcker till de blinda eleverna. När det Kungliga Blindinstitutet stod klart vid Tomteboda i Stockholm 1888, inrättades också här ett tryckeri i första hand för punktskrift. Fröken Anna Wikström, som startade Hantverksskolan för blinda kvinnor i Uppsala 1884, tryckte också punktskrift till sina elever. Daniel Kjellin, som förlorat synen som treåring, startade tryckeri 1895. Han gav i första hand ut De Blindas Veckoblad och en hel del läroböcker. Efter Kjellins död 1909 flyttades verksamheten över till Harald Thilanders punktskriftstryckeri.

Harald Thilander var blind, så gott som döv samt hade en missbildad högerhand. Tillsammans med sina två hustrur Karin Höjer och senare Varma Järvenpää, byggde han upp ett punktskriftstryckeri med flera funktionshindrade anställda.

Harald Thilanders tryckeri blev känt över hela Europa och övriga världen. Harald själv blev något av en legend, särskilt under tiden efter första världskriget. När många länder hade svårt med sin punktskriftstryckning trädde Thilander in och tryckte ofta gratis om han fick manuskriptet skickat till sig. Kommunikationsspråket var det internationella Esperanto. Efter Harald Thilanders död 1958 fortsatte Varma Thilander att driva tryckeriet fram till 1978 då det lades ner.