Innehåll

Förslag till beslut
Mål för kongressperioden
- Inledning
Övergripande mål för kongressperioden
- Makten över våra liv
- Prioriterade områden
- 1 Rätten att leva självständigt
- 2 Rätten till information och kommunikation
- 3 Finna, få och behålla ett arbete
- 4 Utveckla SRF
Kampanjtema
Övrigt påverkansarbete
- Individinriktad verksamhet
- Internationellt arbete
- Informationsverksamhet
- Medelsanskaffning
- Personal- och arbetsgivarstöd

Yrkande från Utskott 3
Övriga yrkanden

Motioner och yttranden
M 2 SRF måste synas!
M 3 Ordval i vårt påverkansarbete
M 4 Kommuner och Landstings bedömningar och tillämpning av lagar och förordningar
M 5 Enhetliga regler för tillgänglighet
M 6 Rätten att överklaga, en omständlig process
M 7 Mot diskriminering
M 8 Anpassade läromedel utan fel och i rätt tid! Hur svårt kan det va'?
M 9 Hur är förhållandena inom det högre utbildningsväsendet och på arbetsmarknaden för synskadade - egentligen?
M 10 Förbättrat stöd i arbetsliv och skola — en förutsättning för full delaktighet
M 11 Arbetsmarknadsfrågor
M 12 Angående egen företagsverksamhet för synskadade
M 13 Anmälningsskyldighet för läkare
M 14 Lika regler ska gälla på alla syncentraler i landet! Det ska inte spela någon roll var man bor!
M 15 Rehabiliteringen för synskadade i kris
M 16 Rörande synpedagoger
M 17 Punktinsats efterlyses!
M 18 Punktskriftsmärkning av farliga produkter
M 19 Anskrämlig punktskrift
M 20 SVT:s programtidning
M 21 Televisionen i Sverige otillgänglig för gravt synskadade m.fl.
M 22 Låt oss få tillgång till vår egen litteratur!
M 23 Gör knapparna på RATS-mottagarna tydligare
M 24 Ledsagning i samband med syntolkade arrangemang
M 25 Årets Ledsagare
M 26 Personer med synnedsättning ska ha rätt att ta med sig en ledsagare när de åker färdtjänst
M 27 Hållplatsutrop en rättighet
M 28 Tillgänglighet för synsvaga
M 29 Talande kösystem
M 30 Hög tid för IT-frågorna att få högsta prioritet!
M 31 Ta tillvara landvinningarna inom vetenskap och teknik för att ökad frihet, jämlikhet, utveckling och välfärd!
M 32 Vi behöver teknikstöd i hemmet
M 33 Vi måste tillförsäkras skärmläsningsprogram som fungerar
M 34 Källsortering
M 35 Vi måste klara att sortera våra sopor

Förslag till beslut

att fastställa verksamhetsinriktningen för Synskadades Riksförbund 2012-2014,
att fastställa förbundsstyrelsens yttranden över motionerna 2 - 35

Mål för kongressperioden

Inledning

SRF:s värdegrund och ståndpunkter har sin utgångspunkt i Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i internationella konventioner som uttrycker att var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som anges utan åtskillnad av något slag.

De internationella konventionerna - förtydligade i konventionen om rättigheter för personer med funktions­nedsättning - ger oss stöd för våra ståndpunkter kring ekonomiska, sociala, kulturella, medborgerliga och politiska rättigheter. I Sverige är det nationell lagstiftning som ska garantera mänskliga och medborgerliga rättigheter utifrån antagna konventioner.

Vårt arbete för avskaffande av all slags diskriminering och för mänskliga rättigheter för flickor, pojkar, kvinnor och män ska bygga på dessa nationella och internationella åtaganden.

För att nå framgångar i vårt påverkansarbete och för att bygga ett starkare SRF, krävs vårt samlade engagemang, dialog i inflytandefrågor och underlättande organisations­former samt aktiviteter som stärker medlemmar och funktionärer.

Att bli synskadad är ingenting man väljer. Den som har blivit synskadad kan dock välja att bli medlem i SRF.

Jämställdhet och respekt för individers och gruppers behov krävs såväl i vårt interna som externa SRF-arbete.

Övergripande mål för kongressperioden

Makten över våra liv

I konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar erkänns betydelsen av individuellt självbestämmande och oberoende för personer med funktionsnedsättning, däribland friheten att göra egna val.

Under kongressperioden avser SRF prioritera arbete med att ge personer med synnedsättning makten över sina liv. Det betyder att vi måste ha kontroll och inflytande över våra vardagsliv. Vi måste ha en trygg och säker försörjning. Vi måste få en habilitering och rehabilitering som ger oss goda förutsättningar att hantera vår vardag. Vi måste få stöd och service efter behov.

Trenden i samhället mot en ökad individualisering, privatisering och valfrihet för individ och av utförare, innebär inte att staten, landstingen och kommunerna kan frånta sig det yttersta ansvaret för våra mänskliga rättigheter.

Flera tagna och uttalade politiska beslut syftar till att öka människors bestämmande över sina egna liv och det serviceutbud som kan användas. För oss handlar det om att tydliggöra vilka förutsättningar som krävs för att ha makten över våra liv.

Prioriterade områden

Efter diskussioner och ett remissförfarande i organisationen, föreslår förbundsstyrelsen följande prioriterade områden för 2012-2014. De har alla koppling till målet att ha makt över våra liv.

Verksamhetsinriktningens prioriterade områden måste brytas ner i mer konkreta delmål, anpassade till våra olika organisationsled och politiskt ansvariga nivåer. Detta görs i framtagna årliga arbetsplaner.

1 Rätten att leva självständigt

Grunden för att med sin synnedsättning kunna leva ett självständigt liv, är en likvärdig och kunskapsbaserad habilitering och rehabilitering.

Andra förutsättningar är en flexibel hemtjänst, ledsagarservice och färdtjänst som bygger på våra behov.

2 Rätten till information och kommunikation

En väsentlig del i att ha makt över sitt liv, är att kunna ta del av information och kommunicera med andra. Dessa mänskliga rättigheter handlar bland annat för oss om:

• att TV-utbudet görs tillgängligt genom uppläst text och syntolkning,
• att produktions-, distributions- och konsumtions­formerna för dagstidningar och tidskrifter utvecklas med höga kvalitetskrav och obegränsad tillgänglighet och användbarhet,
• att syntolkning av kultur- och andra nöjesevenemang utvecklas tekniskt och organisatoriskt, så att vi som enskilda själva avgör när vi önskar ta del av utbudet,
• att såväl offentliga som privata aktörer för E-information och E-tjänster måste utforma verksamheten så att alla användarbehov blir tillgodosedda.

För att Internet ska bli ett verktyg för informations- och kommunikationsrätt för oss, krävs ett inkluderande synsätt i hjälpmedelshantering och utbildning kring detta.

3 Finna, få och behålla ett arbete

Området arbetsmarknad kommer troligen stå i fokus även inför nästa valrörelse. Partierna är överens om arbetslinjen. Såväl i regeringens uppföljning av funktionshinderspolitiken som i våra egna studier, konstateras en negativ utveckling för våra möjligheter på arbetsmarknaden.

Sysselsättningsgraden förändras inte uppåt och vi ser ett allt större beroende av offentliga stödinsatser.

För att vi ska få makt över vårt arbete eller vårt jobbsökande, krävs:

• En effektivare och individanpassad arbetsinriktad rehabilitering.
• Ett stödsystem som blir mindre utpekande och stärker vår konkurrenskraft.
• Ett ökat krav på såväl offentliga som privata arbetsgivare.

4 Utveckla SRF

Förbundsstyrelsen föreslår i ett särskilt dokument till kongressen en rad åtgärder för att stärka och utveckla SRF. Ett starkt SRF ger oss som grupp, men även som enskilda individer, ökad makt över våra liv. SRF kan stärka individen och bli en ännu starkare röstbärare.

Fokus på detta område läggs främst på:

• Medlemskap i SRF
• Utveckla medlemsvärdet
• Öka medlemmarnas inflytande
• Stärk funktionärsutbildningen
• Ansvarsfördelning för medlemsverksamheten
• Pröva olika organisationsformer.

Detta område kräver gemensamt arbete under hela kongressperioden.

Kampanjtema

Förbundsstyrelsen föreslår inget särskilt kampanjtema för kommande kongressperiod. Däremot bör vi gemensamt i organisationen hitta mål och delmål som vi utvecklar i kampanjliknande arbetsmetoder.

Övrigt påverkansarbete

Såväl på FN-, EU: och nordiskt plan, som riksnivå, distrikt och lokalföreningar, vet vi att förväntningar under perioden finns, och kommer att finnas, på att SRF ska lämna synpunkter, utveckla åsikter och föreslå lösninga på olika områden som berör personer med synnedsättning.

Ett bevakningsarbete och viss beredskap måste därför alltid finnas för att möta behoven. Dessa uppgifter får konkretiseras i respektive nivås arbetsplaner.

Samverkan inom Lika Unika och med andra enskilda organisationer fortsätter.

Individinriktad verksamhet

Riksförbundet fortsätter bedriva individinriktad verksamhet, dels på uppdrag av samhället, fast nu i mindre omfattning, dels som service till medlemmarna.

Exempel på samhällsfinansierad verksamhet är ledarhundsverksamhet, litteraturanpassning för studier på folkhögskolor och i studiecirklar, punktskriftskurser för vuxna.

Exempel på medlemsservice är juridiskt stöd och rådgivning, barn- och föräldraaktiviteter, fritidsresor med ledsagare.

SRF beviljar även ekonomiskt stöd till enskilda.

Internationellt arbete

Förbundsstyrelsen kommer att fortsätta sitt engagemang i nordiska samarbetskommittén och dess underkommittéer, inom European Blind Union EBU och i World Blind Union WBU. En utvidgad nordisk konferens kommer att hållas 2013.

Tillsammans med systerorganisationer i olika delar av världen ska vi bedriva solidaritetsprojekt i samarbete med SHIA. Dessa finansieras av SIDA-bidrag och egeninsats från SRF.

Informationsverksamhet

Riksförbundets informationsverksamhet kommer att förändras under perioden. Uteblivna statsbidrag har inneburit överföring av vissa informationskanaler till Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Den egna informationsverksamheten kommer därför behöva hitta nya former och samordnas. Vår hemsida blir ett allt viktigare instrument för vår interna och externa information. Förbundsstyrelsen har även ambitionen att utveckla webbradion, som en informations- och dialogkanal.

Medelsanskaffning

Förbundsstyrelsen fortsätter ansträngningarna att stärka ekonomin genom att utveckla former för medelsanskaff­ning. Kalenderprojektet fortsätter liksom försäljningen av Lyckopenningen.

Idéburen medelsanskaffning måste även utvecklas i distrikt och lokalföreningar.

Förbundsstyrelsen fortsätter fördela ekonomiska resurser till ekonomiskt svaga distrikt och lokalföreningar samt för att stimulera utvecklingsarbete.

Personal- och arbetsgivarstöd

Förbundsstyrelsen har för avsikt att fortsätta stödet i organisationen för personal- och arbetsgivarutveckling.

Riksförbundet behöver dessutom administrativa stödfunktioner för att få verksamheten att fungera.