Chefers okunskap stoppar synskadade

Nästan varannan arbetsgivare tycker att det är för dyrt att anställa någon med en grav synnedsättning. Två av tre arbetsgivare är tveksamma till om de har tjänster som en synskadad kan ha. Chefer tror att synskadade gör ett sämre jobb, visar enkäten Attityder till synskadade arbetstagare som Ipsos har gjort på uppdrag av Synskadades Riksförbund.

”Det är nog stressen. Det är så mycket att ta tag i här hos oss. Så frågan är om det överhuvudtaget skulle fungera”. Det säger en av cheferna i enkäten Många svarande lyfte fram just stressen och arbetstempot som ett problem. Andra var rädda för vad kunderna skulle tycka i mötet med en synskadad.

Ipsos-undersökningen bekräftar verkligen några av de hinder som gör det svårare för oss att få ett jobb. Små företag är mindre positiva till synskadad arbetskraft än större företag. Mindre företag anser i högre grad att det skulle vara för dyrt eller svårt att anställa en synskadad medarbetare. Den privata sektorn är mer negativ än den offentliga.

Man tar sig för pannan, när det visar sig att den nattsvarta bilden inte alls beror på några solida kunskaper. Det är nämligen endast ett av tio företag som deltagit i studien som har egen erfarenhet av att ha en person med synnedsättning anställd. Trots det har de flesta cheferna en bestämd åsikt om vad en synskadad kan prestera och uppenbarligen även om vad en synskadad inte kan prestera.

De nedslående resultaten från 1000 arbetsgivare inom både privat och offentlig sektor kan tolkas på olika sätt. Risken är att de negativa svaren baseras på fördomar eller en privat uppfattning om hur det skulle vara att själv plötsligt bli synskadad. Men att vara synskadad är faktiskt inte som att blunda tillfälligt, utan vi utvecklar en rad färdigheter som inte kräver syn. För oss är det inga nyheter att vissa yrken som pilot och kirurg är omöjliga, för det fungerar att jobba i taxiväxlar men inte att köra taxi. Verkligheten är att personer med en synnedsättning är sysselsatta i betydligt lägre grad än andra. Endast 55 procent av vår medlemsgrupp har ett arbete.

Arbetsgivarna behöver fler morötter, starkare statliga stödinsatser och framför allt mer kunskap för att fler synskadade ska få ett jobb. Företagen i studien önskar i första hand riktat stöd till synhjälpmedel och tydliga riktlinjer för att göra den egna verksamheten tillgänglig. Enligt Dagens Arena (22/6) beräknar Arbetsförmedlingen att över en miljard kronor som skulle ha gått till lönebidrag för personer med funktionsnedsättning i år kommer att betalas tillbaka till staten.

Begreppet ”nedsatt arbetsförmåga” ger givetvis felaktiga föreställningar och riskerar att skrämma arbetsgivare. Vem tänker på världsstjärnan Stevie Wonder som en person med nedsatt arbetsförmåga bara för att han inte ser? Andra hinder kan förstås vara individens självbild eller rent praktiska problem, vilka ofta kan lösas med rätt stöd och rätt hjälpmedel.

Synskadades Riksförbund menar att både privata och offentliga arbetsgivare behöver ta ett större ansvar. Fler måste anta handlingsplaner och i högre grad utnyttja upphandlingar med sociala krav. Från Synskadades Riksförbund hävdar vi bestämt i våra kontakter med arbetsmarknadens parter att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen i högre grad måste utgå från individens behov och förutsättningar.

För en liten grupp med specifika behov måste det finnas ett nationellt center där kompetens och resurser erbjuds på ett och samma ställe. Vidare bör den arbetslivsinriktade rehabiliteringen genomföras med praktisk träning såväl på detta nationella center som på individens hemort.

Neven Milivojevic, intressepolitisk chef Synskadades Riksförbund

Artikeln var införd i Arbetet 14 juli 2016