11 Stadgar för Synskadades Riksförbund samt motioner

Innehållsförteckning

Förslag till beslut 6
Kongressens behandling av stadgarna. 7
Inledning. 8
Ändringar i sak. 8
§ 2 Medlemskap. 8
§ 6 Kongress. 9
§ 7 Organisationsrådet 9
§ 8 Förbundsstyrelse. 10
§ 9 Valberedning. 10
§ 10 Revision och granskning. 10
§ 11 Åtgärder vid oegentligheter eller misskötsel 10
Bilaga 1. 10
§ 5 Distriktets skyldigheter 10
§ 6 Representantskap (alternativ 1) 10
§ 6 Medlemsmöte (alternativ 2) 11
§ 7 Distriktsstyrelse. 11
§ 10 Vilande distrikt och upplösning. 11
Bilaga 2. 11
§ 5 Lokalföreningens skyldigheter 11
§ 6 Medlemsmöten. 11
§ 10 Vilande lokalförening och upplösning. 12
Bilaga 3. 12
§ 3 Branschföreningens skyldigheter 12
§ 4 Ombud vid SRF:s kongress och organisationsråd. 12
Förslag till stadgeändringar 13
Riksförbundets stadgar 13
Inledning, nuvarande lydelse. 13
Inledning, ny lydelse. 13
§ 2 Medlemskap, nuvarande lydelse. 14
§ 2 Medlemskap, ny lydelse. 14
§ 5 Riksförbundets organ, ny paragraf 15
§ 5 Kongress, nuvarande lydelse. 15
§ 6 Kongress, ny numrering. 16
§ 6 Organisationsråd, nuvarande lydelse. 19
§ 7 Organisationsråd, ny lydelse och ny numrering. 19
§ 7 Förbundsstyrelse, nuvarande lydelse. 22
§ 8 Förbundsstyrelse, ny lydelse och ny numrering. 22
§ 9 Valberedning, ny paragraf 24
§ 8 Revision och granskning, nuvarande lydelse. 24
§ 10 Revision och granskning, ny numrering och ny lydelse  25
§ 11 Åtgärder vid oegentligheter eller misskötsel, ny paragraf 25
§ 12 Stadgeändring ny numrering. 26
§ 13 Upplösning ny numrering. 26
Bilaga 1, distriktens stadgar 27
§ 5 Distriktets skyldigheter, nuvarande lydelse. 27
§ 5 Distriktets skyldigheter, ny lydelse. 27
§ 6 Representantskap (alternativ 1), ny lydelse. 28
§ 6 Medlemsmöte (alternativ 2), ny lydelse. 29
§ 7 Distriktsstyrelse nuvarande lydelse. 30
§ 7 Distriktsstyrelse, ny lydelse. 31
§ 10 Upplösning, nuvarande lydelse. 32
§ 10 Vilande distrikt och upplösning, ny paragraf 32
Bilaga 2, lokalföreningarnas stadgar 34
§ 5 Lokalföreningens skyldigheter nuvarande lydelse. 34
§ 5 Lokalföreningens skyldigheter, ny lydelse. 34
§ 6 Medlemsmöten, nuvarande lydelse. 35
§ 6 Medlemsmöten, ny lydelse. 35
§ 10 Vilande lokalförening, nuvarande lydelse. 36
§ 11 Upplösning, nuvarande lydelse. 36
§ 10 Vilande lokalförening och upplösning, ny paragraf 37
Bilaga 3, branschföreningarnas stadgar 38
§ 2 Medlemskap, nuvarande lydelse. 38
§ 2 Medlemskap, ny lydelse. 38
§ 3 Branschföreningens skyldigheter, nuvarande lydelse  39
§ 3 Branschföreningens skyldigheter, ny lydelse. 39
§ 4 Ombud vid SRF:s kongress, nuvarande lydelse. 40
§ 4 Ombud vid SRF:s kongress och organisationsråd, ny lydelse  40
Motioner 41
Motion 1 Garantera medlemmarna rätten att diskutera det man vill! 41
Förbundsstyrelsens yttrande. 42
Motion 2 Ledamot i flera lokala SRF-styrelser 43
Förbundsstyrelsens yttrande. 44
Motion 3 Kongressperiodens längd, § 6 mom 1. 45
Förbundsstyrelsens yttrande. 45
Motion 4 Kongressperiod vart fjärde år, § 6 mom 1. 46
Förbundsstyrelsens yttrande. 47
Motion 5 Rösträtt, § 6 mom 2 och mom 5. 48
Förbundsstyrelsens yttrande. 49
Motion 6 Föreslagen begränsning missgynnar engagemanget, § 6 mom 2 och mom 5. 50
Förbundsstyrelsens yttrande. 52
Motion 7 Tillägg till § 5 kongress moment 8 motioner, § 6 mom 8  53
Förbundsstyrelsens yttrande. 54
Motion 8 Omval av FS-ledamöter, § 8 mom 1. 55
Förbundsstyrelsens yttrande. 57
Motion 9 Behåll verksamhetsgranskning genom ett granskningsutskott, § 10. 58
Förbundsstyrelsens yttrande. 60
Motion 10 Begränsad mandattid, bilaga 1 § 7 mom 1. 61
Förbundsstyrelsens yttrande. 62
Motion 11 Vilande/upplöst distrikt och lokalförening § 8 mom 6, bilaga 1 § 10 och bilaga 2 § 10. 63
Förbundsstyrelsens yttrande. 64
Motion 12 Ändring av formulering vilande förening i bilaga 1 till stadgar, bilaga 1 § 7
mom 3. 65
Förbundsstyrelsens yttrande. 66

Stadgar för Synskadades Riksförbund samt motionerna 1-12

Förslag till beslut

att anta förslaget till nya stadgar för Synskadades Riksförbund, att gälla från det att beslutet fattats av kongressen,
att fastställa förbundsstyrelsens yttranden över motionerna 1-12.

Kongressens behandling av stadgarna

För att stadgarna ska kunna ändras krävs enligt nuvarande stadgar att ändringsförslagen biträtts av minst två tredjedelar av de röstande vid kongressen. Med röstande avses det antal ombud som avger en ja- eller nej-röst i frågan. De som avstår eller är frånvarande räknas inte. För att ändra stadgarna krävs alltså minst dubbelt så många ja-röster som nej-röster.

Förbundsstyrelsens förslag till nya stadgar är huvudförslag. Förbundsstyrelsen föreslår att kongressen går igenom och fattar beslut om stadgarna paragraf för paragraf och vid behov moment för moment i den ordning de presenteras i handlingen.

Finns motioner till en paragraf behandlas de först.

Finns övriga yrkanden behandlas de därefter.

Slutligen ställs ny lydelse mot nuvarande lydelse.

Eventuella yrkanden som inte innebär ändring av stadgarna behandlas sist under
punkt 11.

Motionerna behandlas i följande ordning, i anslutning till de paragraferna/moment de berör med numrering enligt ny lydelse:

Motion 1, inledning
Motion 2, § 3
Motionerna 3 och 4, § 6 mom 1
Motionerna 5 och 6, § 6 mom 2 och mom 5
Motion 7, § 6 mom 8
Motion 8, § 8 mom 1
Motion 9, § 10
Motion 10, bilaga 1 § 7 mom 1
Motion 11, § 8 mom 6, bilaga 1 § 10 och bilaga 2 § 10
Motion 12, bilaga 1 § 7 mom 3

Inledning

Förbundsstyrelsen föreslår några förändringar av stadgarna, som i sin tur medför konsekvensändringar i flera paragrafer/moment. För att underlätta läsningen av förslaget till nya stadgar, presenteras först de ändringar i sak som styrelsen föreslår i korthet. I kommentarerna efter varje paragraf/moment hänvisas bara undantagsvis till konsekvensändringar. Dessa redigeras in på rätt plats i stadgarna i efterhand.

Stadgeförslaget innehåller också en del redaktionella ändringar, som inte noteras i kommentarerna.

Redaktionella ändringar
I inledningen föreslås en definition av barn, ”Med barn menar vi i dessa stadgar barn och ungdomar som ej har fyllt 18 år”, för att korta texten.

Riksorganisationen Unga Synskadade har bytt namn till Riksorganisationen Unga med Synnedsättning. Förkortningen US är oförändrad.

Ändringar i sak

§ 2 Medlemskap

Mom 3 Familjemedlemskap
Möjligheten att ha familjemedlemskap har införts.

Mom 6 Uteslutning
Ny mening tillagd sist i moment 6, Av beslutet ska framgå under hur lång tid uteslutningen gäller. 

Ny paragraf 5 Riksförbundets organ
I paragrafen klargörs de olika organens uppdrag i förhållande till varandra.

§ 6 Kongress

Moment 2 ombud
Framräkningen av distriktens ombud har förtydligats.

En regel införs om att enbart större branschföreningar får utse ombud till kongressen. Gränsen går vid minst 50 synskadade medlemmar och/eller stödjande medlemmar som är vårdnadshavare till synskadade barn.

Moment 4 Observatörer
US får fortsättningsvis utse observatörer vid kongressen.

Mindre branschföreningar får utse en observatör vardera. Gränsen går vid dem som har färre än 50 synskadade medlemmar och/eller stödjande medlemmar som är vårdnadshavare till synskadade barn. 

§ 7 Organisationsrådet

Moment 1 Ordinarie organisationsråd
Nytt moment på grund av organisationsrådets nya roll. 

Moment 2 Sammansättning
Branschföreningarnas representation har ändrats i konsekvens med paragrafen om kongressen. 

Moment 4 Yttrande-, förslags- och rösträtt
Konsekvensändringar om rösträtten. 

Mom 5: Handlingar vid ordinarie organisationsråd
Organisationsrådets nya roll innebär att rådet har övertagit uppgifterna från granskningsutskottet att godkänna redovisningshandlingarna samt uppgiften från kongressen att besluta om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen.

Mom 6: Övriga ärenden där organisationsrådet fattar beslut
Riktlinjer för valberedningens arbete har lagts till.

§ 8 Förbundsstyrelse

Mom1: Ledamöter
Förbundsordförande kan väljas för högst tre kongressperioder i följd i stället för högst nio år i följd. 

Mom 6: Åtgärder inom distrikt
Möjlighet att ha vilande distrikt har införts. 

§ 9 Valberedning

Valberedningen har nu en paragraf i stadgarna, vilket inte fanns tidigare.

§ 10 Revision och granskning

Revisorn lämnar årligen sin berättelse till organisationsrådet.

Granskningsutskottet ersätts av verksamhetsrevisorer. Dessa lämnar årligen rapport till organisationsrådet.

§ 11 Åtgärder vid oegentligheter eller misskötsel

Ny bunden paragraf, som ska införas i stadgarna i alla organisationsled.

Bilaga 1

§ 5 Distriktets skyldigheter

Distriktet ansvarar för att sända lokalföreningarnas redovisningshandlingar och nya stadgar till riksförbundet.

Närvarorätt för riksförbundet har lagts till.

§ 6 Representantskap (alternativ 1)

Mom 3: Kallelse och handlingar
Nytt moment har lagts till.

Mom 4: Ärenden vid distriktets representantskap
Nytt moment har lagts till.

§ 6 Medlemsmöte (alternativ 2)

Mom 3: Kallelse och handlingar
Nytt moment tillagt.

Mom 4: Ärenden vid distriktets medlemsmöte
Nytt moment tillagt.

§ 7 Distriktsstyrelse

Mom 1: Ledamöter
Möjlighet att ha färre ledamöter under begränsad tid har lagts till. 

§ 10 Vilande distrikt och upplösning

Möjlighet att ha vilande distrikt har införts.

Bilaga 2

§ 5 Lokalföreningens skyldigheter

Distriktet övertar ansvaret för att sända lokalföreningarnas redovisningshandlingar och nya stadgar till riksförbundet.

Närvarorätt för riksförbundet har lagts till.

§ 6 Medlemsmöten

Mom 2: Kallelse och handlingar
Nytt moment tillagt.

Mom 3: Vid ordinarie årsmöte ska förekomma
Nytt moment tillagt.

§ 10 Vilande lokalförening och upplösning

Texten om vilande lokalförening och upplösning har förtydligats i en paragraf.

Bilaga 3

§ 3 Branschföreningens skyldigheter

Närvarorätt för riksförbundet har lagts till.

§ 4 Ombud vid SRF:s kongress och organisationsråd

En regel införs om att enbart större branschföreningar får utse ett ombud var och därmed har rösträtt vid kongressen och organisationsrådet. Gränsen går vid minst 50 synskadade medlemmar och/eller stödjande medlemmar som är vårdnadshavare till synskadade barn.

Mindre branschföreningar får utse en observatör utan rösträtt vid kongressen och organisationsrådet. Gränsen går vid dem som har färre än 50 synskadade medlemmar och/eller stödjande medlemmar som är vårdnadshavare till synskadade barn.

Förslag till stadgeändringar

Först kommer nuvarande lydelse av paragrafen/momentet,
Därefter följer den föreslagna nya lydelsen
Och sist en kommentar med ändringar i sak.
Om det enbart är numreringen av paragrafen/momentet som ändrats, redovisas inte den oförändrade texten.

Riksförbundets stadgar

Inledning, nuvarande lydelse

Synskadades Riksförbund är en organisation som präglas av öppenhet och demokrati, där alla medlemmar kan göra sin röst hörd och allas synpunkter är välkomna.

För att stärka demokratin är följande principer vägledande inom hela organisationen:

SRF eftersträvar jämställdhet mellan kvinnor och män. Därför arbetar vi för en jämn könsfördelning i våra beslutande organ.

En person som är anställd inom SRF får inte ha förtroendeuppdrag inom lokalförening, distrikt, branschförening eller riksförbund, där arbetsuppgifterna huvudsakligen utförs.

Det är nödvändigt att vi inom SRF ger ut vår information i för synskadade läsbar form, så att alla kan ta del av den.

Inledning, ny lydelse

Synskadades Riksförbund är en organisation som präglas av öppenhet och demokrati, där alla medlemmar kan göra sin röst hörd och allas synpunkter är välkomna. För att stärka demokratin är följande principer vägledande inom hela organisationen:

SRF eftersträvar jämställdhet mellan kvinnor och män. Därför arbetar vi för en jämn könsfördelning i våra beslutande organ.

En person som är anställd inom SRF får inte ha förtroendeuppdrag inom lokalförening, distrikt, branschförening eller riksförbund, där arbetsuppgifterna huvudsakligen utförs.

Det är nödvändigt att vi inom SRF ger ut vår information i för synskadade läsbar form, så att alla kan ta del av den.

Med barn menar vi i dessa stadgar barn och ungdomar som ej har fyllt 18 år.

Kommentar:
Definitionen av barn har lagts till.

§ 2 Medlemskap, nuvarande lydelse

Mom 3: Medlemsavgift
Alla medlemmar ska varje år betala fastställd medlemsavgift.

Mom 4: Rösträtt
Rösträtt på lokalföreningens medlemsmöten och distriktens möten för direktanslutna medlemmar har synskadade medlemmar och stödjande medlemmar som är vårdnadshavare till barn med synskada enligt § 2 mom 1, som ej har fyllt 18 år.

Mom 5: Uteslutning
Medlem som bryter mot stadgarna eller på annat sätt uppenbarligen skadar organisationen kan varnas och uteslutas. Beslut om uteslutning fattas av riksförbundets styrelse på förslag av berörd lokalförening, distrikt eller branschförening.

§ 2 Medlemskap, ny lydelse

Mom 3: Familjemedlemskap, nytt moment
Familjemedlemskap kan erhållas av barnfamiljer där minst en är synskadad.

Mom 4: Medlemsavgift, ny numrering

Mom 5: Rösträtt, ny numrering

Mom 6: Uteslutning, ny numrering och ny lydelse
Medlem som bryter mot stadgarna eller på annat sätt uppenbarligen skadar organisationen kan varnas och uteslutas. Beslut om uteslutning fattas av riksförbundets styrelse på förslag av berörd lokalförening, distrikt eller branschförening. Av beslutet ska framgå under hur lång tid uteslutningen gäller. 

Kommentar:
Nytt moment 3 om familjemedlemskap har lagts till.

Ny mening tillagd sist i moment 6, Av beslutet ska framgå under hur lång tid uteslutningen gäller.

§ 5 Riksförbundets organ, ny paragraf

Riksförbundets organ är kongressen, organisationsrådet, förbundsstyrelsen, verksamhetsrevisorerna, revisorn och valberedningen.

Kongressen och organisationsrådet är riksförbundets högsta beslutande organ.

Kongressen är framåtsyftande och beslutar om stadgar samt intressepolitiska och organisatoriska riktlinjer.

Organisationsrådet granskar förbundsstyrelsens arbete och är därtill ett organ för information, diskussion och beslut i frågor som ankommer på organisationsrådet.

Förbundsstyrelsens ansvar är att leda organisationens arbete mellan kongresserna i enlighet med stadgarna samt riktlinjer som kongressen eller organisationsrådet utfärdat.

Verksamhetsrevisorerna och revisorn ska årligen granska förbundsstyrelsens verksamhet och förvaltning, och lämna beslutsunderlag till organisationsrådet i dessa frågor.

Kommentar:
Ny paragraf om riksförbundets organ för att klargöra deras uppdrag i förhållande till varandra.

§ 5 Kongress, nuvarande lydelse

§ 6 Kongress, ny numrering

Mom 1: Ordinarie kongress, nuvarande lydelse
Riksförbundets högsta beslutande organ är kongressen, som sammanträder vart tredje år. Ordinarie kongress ska genomföras senast den 31 oktober.

Kongressen består av ombud för distrikten och branschföreningarna, riksförbundets styrelse, granskningsutskottet, revisorn, valberedningen och representanter för Riksorganisationen Unga Synskadade.

Mom 1: Ordinarie kongress, ny lydelse
Ordinarie kongress sammanträder vart tredje år under oktober månad.

Kongressen består av ombud för distrikten och de större branschföreningarna, riksförbundets styrelse, verksamhetsrevisorerna, revisorn, valberedningen samt observatörer från Riksorganisationen Unga med Synnedsättning och de mindre branschföreningarna.

Kommentar:
Konsekvensändringar.

Mom 2: Ombud, Nuvarande lydelse
Distrikten utser 75 ombud till kongressen. Branschföreningarna utser ett ombud vardera.

Ombud ska vara synskadad medlem eller stödjande medlem som är vårdnadshavare till barn med synskada som ej fyllt 18 år.

Ombud får ej vara ledamot av riksförbundets styrelse.

För ombud ska finnas ersättare.

Ett ombud kan endast representera ett distrikt eller en branschförening.

Fördelningen av ombud mellan distrikten räknas fram av riksförbundets styrelse och meddelas distrikten senast den 1 mars kongressåret.

Två fasta mandat tilldelas först varje distrikt. Därefter sker fördelningen av resterande ombud enligt kvotprincipen i förhållande till distriktens medlemsantal den 31 december året innan kongressen.

Fördelningen av ombud mellan distrikten gäller till nästa ordinarie kongress.

Mom 2: Ombud, ny lydelse
Distrikten utser 75 ombud till kongressen. Branschförening med totalt minst 50 synskadade medlemmar och/eller stödjande medlemmar som är vårdnadshavare till synskadade barn, äger rätt att utse ett ombud.

Ombud ska vara synskadad medlem eller stödjande medlem som är vårdnadshavare till synskadat barn.

Ombud får ej vara ledamot av riksförbundets styrelse.

För ombud ska finnas ersättare.

Ett ombud kan endast representera ett distrikt eller en branschförening.

Fördelningen av ombud mellan distrikten räknas fram av riksförbundets styrelse och meddelas distrikten senast den 1 mars kongressåret. Två fasta mandat tilldelas först varje distrikt. Därefter sker fördelningen av resterande ombud enligt kvotprincipen i förhållande till antalet synskadade medlemmar samt stödjande medlemmar som är vårdnadshavare till synskadade barn i distrikten den 31 december året innan kongressen.

Vilka branschföreningar som äger rätt att utse ombud räknas fram av riksförbundets styrelse och meddelas branschföreningarna senast den 1 mars kongressåret.

Fördelningen av ombud mellan distrikten och branschföreningarna gäller till nästa ordinarie kongress.

Kommentar:
Framräkningen av distriktens ombud har förtydligats.

En ny regel införs om att enbart större branschföreningar får utse ombud till kongressen.

Mom 3: Unga Synskadade, nuvarande lydelse
Riksorganisationen Unga Synskadade får delta i kongressen med fem representanter.

Mom 3: Observatörer, ny rubrik och ny lydelse
Riksorganisationen Unga med Synnedsättning får delta i kongressen med fem observatörer.

Branschförening som totalt har färre än 50 synskadade medlemmar och/eller stödjande medlemmar som är vårdnadshavare till synskadade barn, får delta i kongressen med en observatör.

Kommentar:
En ny regel införs om att mindre branschföreningar får utse en observatör vardera.

Mom 5: Yttrande-, förslags- och rösträtt, nuvarande lydelse
Distriktens och branschföreningarnas ombud, riksförbundets styrelse, granskningsutskottet, revisorn, valberedningen samt representanterna för Unga Synskadade har yttrande- och förslagsrätt. Endast distriktens och branschföreningarnas ombud har rösträtt.

Mom 5: Yttrande-, förslags- och rösträtt, ny lydelse
Distriktens ombud, branschföreningarnas ombud och observatörer, riksförbundets styrelse, verksamhetsrevisorerna, revisorn, valberedningen samt observatörerna från Riksorganisationen Unga med synnedsättning har yttrande- och förslagsrätt.

Endast distriktens och de större branschföreningarnas ombud har rösträtt.

Kommentar:
Konsekvensändring om rösträtten.

Mom 6: Vid ordinarie kongress ska förekomma: nuvarande lydelse

  1. Beslut om granskningsutskottets rapporter för de närmast föregående tre åren.
  2. Rapport från Synskadades Stiftelse.
  3. Beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna
  4. Fastställande av arvoden till styrelsen, granskningsutskottet och valberedningen för kommande kongressperiod.
  5. Val av förbundsordförande, 1:a och 2:a vice förbundsordförande för kommande kongressperiod.
  6. Val av tio styrelseledamöter för kommande kongressperiod.
  7. Val av granskningsutskott för kommande kongressperiod.
  8. Val av revisor med ersättare för kommande kongressperiod.
  9. Val av valberedning för kommande kongressperiod.
  10. Behandling av motioner.
  11. Behandling av förslag från styrelsen och av kongressen utsedda arbetsgrupper.
  12. Fastställande av årsavgifter för distrikten och branschföreningarna för kommande kongressperiod.
  13. Fastställande av verksamhetsinriktning och långtidsbudget för kommande kongressperiod.

Mom 6: Vid ordinarie kongress ska förekomma, ny lydelse

  1. Rapport från Synskadades Stiftelse.
  2. Fastställande av arvoden till styrelsen, verksamhetsrevisorerna och valberedningen för kommande kongressperiod.
  3. Val av förbundsordförande, 1:a och 2:a vice förbundsordförande för kommande kongressperiod.
  4. Val av tio styrelseledamöter för kommande kongressperiod.
  5. Val av verksamhetsrevisorer med ersättare för kommande kongressperiod.
  6. Val av revisor med ersättare för kommande kongressperiod.
  7. Val av valberedning för kommande kongressperiod.
  8. Behandling av motioner.
  9. Behandling av förslag från styrelsen och av kongressen utsedda arbetsgrupper.
  10. Fastställande av årsavgifter för distrikten och branschföreningarna för kommande kongressperiod.
  11. Fastställande av verksamhetsinriktning och långtidsbudget för kommande kongressperiod.

Kommentar:
Konsekvensändringar till följd av organisationsrådets nya roll och förändringen från granskningsutskott till verksamhetsrevisorer.

§ 6 Organisationsråd, nuvarande lydelse

§ 7 Organisationsråd, ny lydelse och ny numrering

Mom 1: Ordinarie organisationsråd, nytt moment
Ordinarie organisationsråd ska genomföras senast den 30 juni varje år.

Kommentar:
Nytt moment på grund av organisationsrådets nya roll.

Mom 1: Sammansättning, nuvarande lydelse
Organisationsrådet består av en representant från varje distrikt och branschförening, riksförbundets styrelse, revisorn samt representanter från granskningsutskottet, valberedningen och en representant från Riksorganisationen Unga Synskadade.

Representant för distrikt och branschförening ska vara synskadad medlem eller stödjande medlem som är vårdnadshavare till barn med synskada som ej fyllt 18 år och får ej vara ledamot av riksförbundets styrelse. En representant kan endast representera ett distrikt eller en branschförening.

Mom 2: Sammansättning, ny lydelse och ny numrering
Organisationsrådet består av ett ombud från varje distrikt samt de branschföreningar som totalt har minst 50 synskadade medlemmar och/eller stödjande medlemmar som är vårdnadshavare till synskadade barn, riksförbundets styrelse, revisorn, representanter från verksamhetsrevisorerna, valberedningen och en observatör från Riksorganisationen Unga med Synnedsättning, samt en observatör vardera från branschföreningar med totalt färre en 50 synskadade medlemmar och/eller stödjande medlemmar som är vårdnadshavare till synskadade barn.

Ombud för distrikt och branschförening ska vara synskadad medlem eller stödjande medlem som är vårdnadshavare till synskadat barn och får ej vara ledamot av riksförbundets styrelse.

Ett ombud kan endast representera ett distrikt eller en branschförening.

Kommentarer:
Branschföreningarnas representation har ändrats i konsekvens med paragrafen om kongressen.

Mom 2: Kallelse och handlingar, nuvarande lydelse
Kallelse ska senast fyra veckor före och övriga handlingar senast två veckor före organisationsrådets möte skickas till distrikten, branschföreningarna, förbundsstyrelsen, granskningsutskottet, revisorn, valberedningen samt Unga Synskadade.

Mom 3: Kallelse och handlingar, ny lydelse och ny numrering
Kallelse till ordinarie organisationsråd ska sändas ut senast den 1 april. Övriga handlingar till ordinarie organisationsråd ska sändas ut senast tre veckor före mötet.

Till övriga organisationsråd ska kallelse sändas ut senast fyra veckor före mötet och övriga handlingar senast två veckor före mötet.

Kallelse och handlingar skickas till distrikten, bransch­föreningarna, förbundsstyrelsen, verksamhetsrevisorerna, revisorn, valberedningen samt Riksorganisationen Unga med synnedsättning.

Kommentar:
Konsekvensändringar på grund av organisationsrådets nya roll.

Mom 3: Yttrande-, förslags- och rösträtt, nuvarande lydelse
Distriktens ombud, branschföreningarnas ombud och representanter, riksförbundets styrelse, gransk­ningsutskottet, revisorn, valberedningen och Unga Synskadade har yttrande- och förslagsrätt. Endast distriktens och branschföreningarnas representanter har rösträtt.

Mom 4: Yttrande-, förslags- och rösträtt, ny lydelse och ny numrering
Distriktens ombud, branschföreningarnas ombud och observatörer, riksförbundets styrelse, verksamhetsrevisorerna, revisorn, valberedningen och Riksorganisationen Unga med Synnedsättning har yttrande- och förslagsrätt.

Endast ombud från distrikten och de branschföreningar som har minst 50 synskadade medlemmar och/eller stödjande medlemmar som är vårdnadshavare till synskadade barn har rösträtt.

Kommentarer:
Konsekvensändringar om rösträtten.

Mom 4: Ärenden där organisationsrådet fattar beslut, nuvarande lydelse
Organisationsrådet tar ställning till årlig rapport om åtgärder med anledning av bifallna kongressmotioner, fattar beslut om eventuella fyllnadsval till riksförbundets styrelse, granskningsutskottet, revisor och valberedningen, eventuell extra kongress samt frågor som kongressen eller förbundsstyrelsen hänskjutit till organisationsrådet.

Mom 5: Handlingar vid ordinarie organisationsråd, nytt moment
Organisationsrådet ska årligen behandla styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska årsredovisning, den auktoriserade revisorns berättelse och verksamhetsrevisorernas rapport.

Organisationsrådet fastställer resultat- och balansräkning, dispositioner beträffande riksförbundets överskott eller underskott samt tar ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter.

Kommentar:
Organisationsrådets nya roll innebär att rådet har övertagit uppgifterna från granskningsutskottet att godkänna redovisningshandlingarna samt uppgiften från kongressen att besluta om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen.

Mom 6: Övriga ärenden där organisationsrådet fattar beslut, ny lydelse
Organisationsrådet tar ställning till årlig rapport om åtgärder med anledning av bifallna kongressmotioner, fattar beslut om eventuella fyllnadsval till riksförbundets styrelse, verksamhetsrevisorer, revisor och valberedning, riktlinjer för valberedningens arbete, eventuell extra kongress samt frågor som kongressen eller förbundsstyrelsen hänskjutit till organisationsrådet.

Kommentar:
Riktlinjer för valberedningens arbete har lagts till.

§ 7 Förbundsstyrelse, nuvarande lydelse

§ 8 Förbundsstyrelse, ny lydelse och ny numrering

Mom 1: Ledamöter, nuvarande lydelse
Riksförbundets angelägenheter handhas av en styrelse som består av tretton ledamöter. Valbar till förbundsstyrelsen är synskadad medlem och stödjande medlem som är vårdnadshavare till barn med synskada som ej fyllt 18 år. Förbundsordförande ska vara synskadad medlem. Förbundsordförande kan väljas för högst nio år i följd.

Mom 1: Ledamöter, ny lydelse
Riksförbundets angelägenheter handhas av en styrelse som består av tretton ledamöter. Valbar till förbundsstyrelsen är synskadad medlem och stödjande medlem som är vårdnadshavare till synskadat barn. Förbundsordförande ska vara synskadad medlem. Förbundsordförande kan väljas för högst tre kongressperioder i följd.

Kommentar:
Redaktionell ändring.

Högst nio år i följd har ändrats till högst tre kongressperioder i följd.

Mom 6: Åtgärder inom distrikt, nuvarande lydelse
Riksförbundets styrelse ska vidta åtgärder om verksamheten inom ett distrikt inte fungerar.

Mom 6: Åtgärder inom distrikt, ny lydelse
Det åligger förbundsstyrelsen att stötta distrikten och bedriva verksamhet i områden där inte något distrikt finns.

Riksförbundets styrelse ska vidta åtgärder om verksamheten inom ett distrikt inte fungerar.

Om det av olika skäl inte finns förutsättningar för ett distrikt att under en begränsad tid bedriva verksamhet, kan distriktet vara vilande i högst tre år eller upplösas. Under tiden som distriktet är vilande eller upplöst, ansvarar riksförbundet för verksamheten inom distriktets område och förvaltar distriktets tillgångar, som kan användas för denna verksamhet.

När ett distrikt upplösts eller varit vilande i tre år och därmed anses upplöst tillfaller resterande medel riksförbundet. Om nytt distrikt bildas i området, ska riksförbundet ge detta ett startbidrag.

Kommentar
Möjlighet att ha vilande distrikt har införts.

§ 9 Valberedning, ny paragraf

Mom 1: Valberedningens sammansättning
Kongressen väljer en valberedning bestående av sju ledamöter, varav en sammankallande.

Mom 2: Valberedningens uppgifter
Valberedningen bereder val av förbundsstyrelse, verksamhetsrevisorer och revisor samt eventuella fyllnadsval av dessa.

Valberedningen föreslår även arvoden för dessa uppdrag. 

Kommentar:
En paragraf om valberedningen har lagts till.

§ 8 Revision och granskning, nuvarande lydelse

Mom 1: Revision
Styrelsens förvaltning och riksförbundets räkenskaper ska granskas av en auktoriserad revisor. För revisorn ska finnas en ersättare som är auktoriserad revisor.

Revisorn lämnar årligen en revisionsberättelse till granskningsutskottet. I revisionsberättelsen ska finnas ett uttalande angående fastställandet av resultat- och balansräkningen, dispositioner beträffande riksförbundets överskott eller underskott samt ett uttalande angående ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter.

Mom 2: Granskningsutskott
Kongressen utser ett granskningsutskott, som ska bestå av sju ledamöter. Utskottet granskar löpande förbundsstyrelsens verksamhet och förvaltning. Utskottet ska ha tillgång till alla handlingar.

Mom 3: Granskningsutskottets ställningstaganden
Utskottet ska årligen ta ställning till styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska redovisning samt revisionsberättelsen. Utskottet fastställer resultat- och balansräkningen, dispositioner beträffande riksförbundets överskott eller underskott samt till- eller avstyrker ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter. 

Mom 4: Granskningsutskottets rapport
Granskningsutskottet ska senast den 30 juni varje år avge en rapport till kongressen. Revisionsberättelsen ska bifogas granskningsrapporten.

§ 10 Revision och granskning, ny numrering och ny lydelse

Mom 1: Revision, ny lydelse
Styrelsens förvaltning och riksförbundets räkenskaper ska granskas av en auktoriserad revisor. För revisorn ska finnas en ersättare som är auktoriserad revisor.

Revisorn lämnar årligen senast den 30 april en revisionsberättelse till organisationsrådet. I revisionsberättelsen ska finnas ett uttalande angående fastställande av resultat- och balansräkning, dispositioner beträffande riksförbundets överskott eller underskott samt ett uttalande angående ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter.

Mom 2: Verksamhetsrevisorer, ny lydelse
Kongressen utser verksamhetsrevisorer, som ska bestå av tre ledamöter, varav en sammankallande, samt en ersättare. Verksamhetsrevisorerna granskar löpande förbundsstyrelsens verksamhet och förvaltning. De ska ha tillgång till alla handlingar.

Verksamhetsrevisorerna lämnar årligen senast den 30 april en rapport till organisationsrådet. Verksamhetsrevisorerna till- eller avstyrker ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter.

§ 11 Åtgärder vid oegentligheter eller misskötsel, ny paragraf

Riksförbundet ska omedelbart informeras, om kännedom eller misstanke föreligger om oegentligheter eller misskötsel inom distrikt, lokalförening eller branschförening. Riksförbundet ska vidta lämpliga åtgärder.

Riksförbundet har rätt att ta del av samtliga handlingar och genomföra revision. Efter beslut i förbundsstyrelsen kan riksförbundet, eller av förbundsstyrelsen anvisat distrikt överta förvaltningen.

Kommentar:
Ny bunden paragraf, som ska införas i stadgarna i alla organisationsled. 

§ 12 Stadgeändring ny numrering

§ 13 Upplösning ny numrering

Bilaga 1, distriktens stadgar

§ 5 Distriktets skyldigheter, nuvarande lydelse

Distriktet ska senast den 15 maj varje år skicka verksamhetsberättelse, ekonomisk redovisning och revisionsberättelse för närmast föregående år till riksförbundet.

Distriktet ska rapportera förändringar i styrelsens sammansättning till riksförbundet.

När distriktets stadgar ändrats, ska de skickas till riksförbundet.

Distriktet ansvarar för att kontinuerligt hålla sin del av medlemsregistret aktuell.

Distriktet ska på uppmaning av riksförbundet betala årsavgiften.

Distriktet ska även i övrigt följa de föreskrifter som riksförbundets styrelse beslutar om.

§ 5 Distriktets skyldigheter, ny lydelse

Distriktet ska senast den 15 maj varje år skicka verksamhetsberättelse, årsbokslut med resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse för närmast föregående år till riksförbundet.

Distriktet ska senast den 15 maj varje år skicka verksamhetsberättelse, årsbokslut med resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse för närmast föregående år för de i distriktet anslutna lokalföreningarna till riksförbundet.

Distriktet ska rapportera förändringar i styrelsens sammansättning till riksförbundet.

När distriktets stadgar ändrats, ska de skickas till riksförbundet.

När stadgarna i till distriktet anslutna lokalföreningar ändrats, ska de skickas till riksförbundet.

Distriktet ansvarar för att kontinuerligt hålla sin del av medlemsregistret aktuell.

Distriktet ska på uppmaning av riksförbundet betala årsavgiften.

Distriktet ska även i övrigt följa de föreskrifter som riksförbundets styrelse beslutar om.

Ledamot i riksförbundets styrelse, eller annan person som riksförbundet särskilt utsett, har närvaro- och yttranderätt vid distriktets styrelsemöten samt vid representantskapsmöten/medlemsmöten.

Kommentar:
Distriktet ansvarar för att sända lokalföreningarnas redovisningshandlingar och nya stadgar till riksförbundet.

Närvarorätt för riksförbundet har lagts till sist i paragrafen.

I övrigt förtydligande av de första meningarna.

§ 6 Representantskap (alternativ 1), ny lydelse

Mom 3: Kallelse och handlingar, nytt moment
Kallelse till ordinarie representantskap ska sändas minst fyra veckor före och övriga handlingar minst en vecka före mötet. 

Kommentar:
Tillägg av nytt moment.

Mom 4: Ärenden vid distriktets representantskap, nytt moment
Vid ordinarie representantskap ska förekomma:

  1. Godkännande av verksamhetsberättelse och resultaträkning samt fastställande av balansräkning.
  2. Revisorernas berättelse.
  3. Beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna.
  4. Fastställande av eventuella arvoden till styrelse, revisorer, valberedning och övriga funktionärer.
  5. Val av ordförande.
  6. Val av övriga styrelseledamöter
  7. Val av revisorer.
  8. Val av valberedning.
  9. Val av ombud och ersättare till organisationsrådet.
  10. Behandling av motioner.
  11. Behandling av förslag från styrelsen.
  12. Fastställande av medlemsavgift för enskilda och årsavgift för lokalföreningarna.
  13. Fastställande av verksamhetsplan och budget.
  14. I förekommande fall val av kongressombud jämte ersättare.

Mom 3: Ombud vid kongressen, nuvarande lydelse
Endast synskadade medlemmar och stödjande medlemmar som är vårdnadshavare till barn med synskada som ej fyllt 18 år kan utses till ombud vid riksförbundets kongress. Ett ombud kan endast representera ett distrikt eller en branschförening vid kongressen.

Ombud får ej vara ledamot av riksförbundets styrelse.

Mom 5: Ombud vid kongressen och organisationsrådet, ny lydelse och ny numrering
Endast synskadade medlemmar och stödjande medlemmar som är vårdnadshavare till synskadade barn kan utses till ombud vid riksförbundets kongress och organisationsråd. Ett ombud kan endast representera ett distrikt eller en branschförening.

Ombud får ej vara ledamot av riksförbundets styrelse.

§ 6 Medlemsmöte (alternativ 2), ny lydelse

Mom 3: Kallelse och handlingar, nytt moment
Kallelse till ordinarie medlemsmöte ska sändas minst fyra veckor före och övriga handlingar minst en vecka före mötet.

Mom 4: Ärenden vid distriktets medlemsmöte, nytt moment
Vid ordinarie medlemsmöte ska förekomma:

  1. Godkännande av verksamhetsberättelse och resultaträkning samt fastställande av balansräkning.
  2. Revisorernas berättelse.
  3. Beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna.
  4. Fastställande av eventuella arvoden till styrelsen, revisorer, valberedning och övriga funktionärer.
  5. Val av ordförande.
  6. Val av övriga styrelseledamöter.
  7. Val av revisorer.
  8. Val av valberedning.
  9. Val av ombud och ersättare till organisationsrådet.
  10. Behandling av motioner.
  11. Behandling av förslag från styrelsen.
  12. Fastställande av medlemsavgift för enskilda och årsavgift för lokalföreningarna.
  13. Fastställande av verksamhetsplan och budget.
  14. I förekommande fall val av kongressombud jämte ersättare.

Mom 3: Ombud vid kongressen, nuvarande lydelse
Endast synskadade medlemmar och stödjande medlemmar som är vårdnadshavare till barn med synskada som ej fyllt 18 år kan utses till ombud vid riksförbundets kongress. Ett ombud kan endast representera ett distrikt eller en branschförening vid kongressen.

Ombud får ej vara ledamot av riksförbundets styrelse.

Mom 5: Ombud vid kongressen och organisationsrådet, ny lydelse och ny numrering
Endast synskadade medlemmar och stödjande medlemmar som är vårdnadshavare till synskadade barn kan utses till ombud vid riksförbundets kongress och organisationsråd. Ett ombud kan endast representera ett distrikt eller en branschförening.

Ombud får ej vara ledamot av riksförbundets styrelse.

Kommentar:
Organisationsrådet tillagt.

§ 7 Distriktsstyrelse nuvarande lydelse

Mom 1: Ledamöter
Distriktets angelägenheter handhas av en styrelse som väljs av årsmötet. Styrelsen ska bestå av X ledamöter (minst fem).

Valbar till styrelseledamot är synskadad medlem och stödjande medlem som är vårdnadshavare till barn med synskada som ej fyllt 18 år, samt till kassör stödjande medlem. Ordförande ska vara synskadad medlem.

Mom 3: Åtgärder inom lokalförening
Distriktets styrelse ska vidta åtgärder om verksamheten inom en lokalförening inte fungerar.

Om det av olika skäl inte finns förutsättningar för en lokalförening att under en begränsad tid bedriva verksamhet, kan föreningen vara vilande i högst 10 år eller upplösas. Under tiden som lokalföreningen är vilande eller upplöst, ansvarar distriktet för verksamheten inom lokalföreningens område och förvaltar lokalföreningens tillgångar, som kan användas för denna verksamhet.

När en lokalförening varit vilande eller upplöst i tio år tillfaller resterande medel distriktet och lokalföreningen upphör. Om ny lokalförening bildas i området, ska distriktet ge denna ett startbidrag.

§ 7 Distriktsstyrelse, ny lydelse

Mom 1: Ledamöter, ny lydelse
Distriktets angelägenheter handhas av en styrelse som väljs av årsmötet. Styrelsen ska bestå av X ledamöter (minst fem). Under en begränsad tid av högst ett år kan distriktsstyrelsen bestå av färre ledamöter, dock minst 3.

Valbar till styrelseledamot är synskadad medlem och stödjande medlem som är vårdnadshavare till synskadat barn, samt till kassör stödjande medlem. Ordförande ska vara synskadad medlem.

Kommentar:
Möjlighet att ha färre ledamöter under begränsad tid har lagts till.

Mom 3: Åtgärder inom lokalförening, ny lydelse
Det åligger distriktets styrelse att stötta lokalföreningarna och bedriva verksamhet i områden där inte lokalförening finns.

Distriktets styrelse ska vidta åtgärder om verksamheten inom en lokalförening inte fungerar.

Om det av olika skäl inte finns förutsättningar för en lokalförening att under en begränsad tid bedriva verksamhet, kan föreningen vara vilande i högst 10 år eller upplösas. Under tiden som lokalföreningen är vilande eller upplöst, ansvarar distriktet för verksamheten inom lokalföreningens område och förvaltar lokalföreningens tillgångar, som kan användas för denna verksamhet.

När en lokalförening varit vilande i tio år eller har upplösts tillfaller resterande medel distriktet och lokalföreningen upphör.

Om ny lokalförening bildas i området, ska distriktet ge denna ett startbidrag.

Kommentar:
Paragrafen har förtydligats.

§ 10 Upplösning, nuvarande lydelse

Beslut om att upplösa distriktet ska fattas av representantskapet/ medlemsmötet. Beslutet är giltigt om det fattats av två på varandra följande representantskap/medlemsmöten, varav det ena ska vara distriktets årsmöte. Förslag om upplösning ska vid vardera mötet biträdas av minst tre fjärdedelar av de röstande.  Upplöses distriktet, ska distriktets tillgångar förvaltas av Synskadades Riksförbund, eller om detta ej finns, de som förvaltar Synskadades Riksförbunds tillgångar, till dess en organisation liknande distriktet bildas och kan överta förvaltningen.

§ 10 Vilande distrikt och upplösning, ny paragraf

Om det av olika skäl inte finns förutsättningar för distriktet att under en begränsad tid bedriva verksamhet, kan distriktet vara vilande i högst tre år.

Beslut om att distriktet ska vara vilande fattas av representantskapet/medlemsmötet. Förslaget ska biträdas av minst tre fjärdedelar av de röstande.

Under tiden som distriktet är vilande ansvarar riksförbundet för verksamheten inom distriktets område och förvaltar distriktets tillgångar, som kan användas för denna verksamhet.

När ett distrikt varit vilande i tre år tillfaller resterande medel riksförbundet och distriktet anses upplöst.

Om nytt distrikt bildas i området, ska riksförbundet ge detta ett startbidrag.

Om ett distrikt upplöses utan att först läggas vilande, ska beslut om att upplösa distriktet fattas av representantskapet/ medlemsmötet. Beslutet är giltigt om det fattats av två på varandra följande representantskap/­medlemsmöten, varav det ena ska vara distriktets årsmöte. Förslag om upplösning ska vid vardera mötet biträdas av minst tre fjärdedelar av de röstande. Upplöses distriktet, ska distriktets tillgångar tillfalla Synskadades Riksförbund, eller om detta ej finns, den som förvaltar Synskadades Riksförbunds tillgångar.

Kommentar:
Möjlighet att ha vilande distrikt i högst tre år har införts.

Bilaga 2, lokalföreningarnas stadgar

§ 5 Lokalföreningens skyldigheter nuvarande lydelse

Föreningen ska senast den 15 maj varje år skicka verksamhetsberättelse, ekonomisk redovisning samt revisionsberättelse för närmast föregående år till distriktet och riksförbundet.

Föreningen ska rapportera förändringar i styrelsens sammansättning till distriktet och riksförbundet.

När föreningens stadgar ändrats, ska de skickas till distriktet.

Lokalföreningen ansvarar för att föreningens del av medlemsregistret kontinuerligt hålls aktuell.

Föreningen ska betala årsavgiften till distriktet.

Föreningen ska även i övrigt följa de föreskrifter som distriktets och riksförbundets styrelse beslutar om.

§ 5 Lokalföreningens skyldigheter, ny lydelse

Föreningen ska senast den 15 april varje år skicka verksamhetsberättelse, årsbokslut med resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse för närmast föregående år till distriktet.

Föreningen ska rapportera förändringar i styrelsens sammansättning till distriktet och riksförbundet.

När föreningens stadgar ändrats, ska de skickas till distriktet.

Lokalföreningen ansvarar för att föreningens del av medlemsregistret kontinuerligt hålls aktuell.

Föreningen ska betala årsavgiften till distriktet.

Föreningen ska även i övrigt följa de föreskrifter som distriktets och riksförbundets styrelse beslutar om.

Ledamot i riksförbundets styrelse, eller annan person som riksförbundet särskilt utsett, har närvaro- och yttranderätt vid föreningens styrelsemöten, årsmöte och andra medlemsmöten. 

Kommentar:
Distriktet övertar ansvaret för att sända lokalföreningarnas redovisningshandlingar och nya stadgar till riksförbundet.

Närvarorätt för riksförbundet har lagts till sist i paragrafen.

§ 6 Medlemsmöten, nuvarande lydelse

Mom 2: Ombud till distrikt som har representantskap
Endast synskadade medlemmar och stödjande medlemmar som är vårdnadshavare till barn med synskada som ej fyllt 18 år kan väljas till ombud vid distriktets representantskap. Ett ombud kan endast representera en lokalförening eller direktanslutna medlemmar. Ombud får inte vara ledamot av distriktsstyrelsen. 

§ 6 Medlemsmöten, ny lydelse

Mom 2 Kallelse och handlingar, nytt moment
Kallelse till ordinarie årsmöte ska sändas minst fyra veckor före och övriga handlingar minst en vecka före mötet.

Mom 3: Vid ordinarie årsmöte ska förekomma, nytt moment

  1. Godkännande av verksamhetsberättelse och resultaträkning samt fastställande av balansräkning.
  2. Revisorernas berättelser.
  3. Beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna.
  4. Fastställande av eventuella arvoden till styrelsen, revisorer, valberedning och övriga funktionärer.
  5. Val av ordförande.
  6. Val av övriga styrelseledamöter.
  7. Val av revisorer.
  8. Val av valberedning.
  9. Behandling av motioner.
  10. Behandling av förslag från styrelsen.
  11. Fastställande av medlemsavgift.
  12. Fastställande av verksamhetsplan och budget.
  13. I förekommande fall val av ombud jämte ersättare vid distriktets representantskapsmöte.

Kommentar:
Nya moment tillagt.

Mom 4: Ombud till distrikt som har representantskap, ny lydelse och ny numrering
Endast synskadade medlemmar och stödjande medlemmar som är vårdnadshavare till synskadade barn kan väljas till ombud vid distriktets representantskap. Ett ombud kan endast representera en lokalförening eller direktanslutna medlemmar. Ombud får inte vara ledamot av distriktsstyrelsen.

§ 10 Vilande lokalförening, nuvarande lydelse

Om det av olika skäl inte finns förutsättningar för lokalföreningen att under en begränsad tid bedriva verksamhet, kan föreningen vara vilande i högst 10 år.

Beslut om att lokalföreningen ska vara vilande fattas av årsmötet. Förslaget ska biträdas av minst tre fjärdedelar av de röstande.

Under tiden som lokalföreningen är vilande ansvarar distriktet för verksamheten inom lokalföreningens område och förvaltar lokalföreningens tillgångar, som kan användas för denna verksamhet.

När en lokalförening varit vilande i tio år tillfaller resterande medel distriktet och lokalföreningen upphör. Om ny lokalförening bildas i området, ska distriktet ge denna ett startbidrag.

§ 11 Upplösning, nuvarande lydelse

Beslut om att upplösa lokalföreningen fattas av årsmötet. Beslutet är giltigt om det fattats vid två på varandra följande medlemsmöten, varav det ena ska vara lokalföreningens årsmöte. Förslag om upplösning ska vid vardera mötet biträdas av minst tre fjärdedelar av de röstande.

Upplöses lokalföreningen, ska lokalföreningens tillgångar förvaltas av distriktet, eller om detta ej finns, de som förvaltar distriktets tillgångar, till dess en organisation liknande lokalföreningen bildas och kan överta förvaltningen.

§ 10 Vilande lokalförening och upplösning, ny paragraf

Om det av olika skäl inte finns förutsättningar för lokalföreningen att under en begränsad tid bedriva verksamhet, kan föreningen vara vilande i högst 10 år.

Beslut om att lokalföreningen ska vara vilande fattas av årsmötet. Förslaget ska biträdas av minst tre fjärdedelar av de röstande.

Under tiden som lokalföreningen är vilande ansvarar distriktet för verksamheten inom lokalföreningens område och förvaltar lokalföreningens tillgångar, som kan användas för denna verksamhet.

När en lokalförening varit vilande i tio år tillfaller resterande medel distriktet och lokalföreningen anses upplöst. Om ny lokalförening bildas i området, ska distriktet ge denna ett startbidrag.

Om en lokalförening upplöses utan att läggas vilande, ska Beslut om att upplösa lokalföreningen fattas av årsmötet. Beslutet är giltigt om det fattats vid två på varandra följande medlemsmöten, varav det ena ska vara lokalföreningens ordinarie årsmöte. Förslag om upplösning ska vid vardera mötet biträdas av minst tre fjärdedelar av de röstande.

Upplöses lokalföreningen, ska lokalföreningens tillgångar tillfalla distriktet, eller om detta ej finns, den som förvaltar distriktets tillgångar.

Kommentar:
Texten om vilande lokalförening och upplösning har förtydligats och förts till samma paragraf.

Bilaga 3, branschföreningarnas stadgar

§ 2 Medlemskap, nuvarande lydelse

Mom 1: Medlemsvillkor
Medlemmarna ska sympatisera med Synskadades Riksförbunds arbete och värderingar.

Mom 2: Uteslutning
Medlem som uppenbarligen skadar Synskadades Riksförbund kan varnas och uteslutas ur SRF. Beslut om uteslutning fattas av riksförbundets styrelse på förslag av berörd branschförening, lokalförening eller distrikt.

§ 2 Medlemskap, ny lydelse

Mom 1: Synskadad medlem, nytt moment
Synskadad medlem har så nedsatt synförmåga efter korrektion, att det är svårt eller omöjligt

  • att läsa vanlig skrift eller
  • att orientera sig med hjälp av synen eller
  • har andra väsentliga svårigheter i den dagliga livsföringen på grund av synnedsättningen.

Mom 2: Medlemsvillkor, ny numrering

Mom 3: Uteslutning, ny lydelse och ny numrering
Medlem som bryter mot stadgarna eller på annat sätt uppenbarligen skadar organisationen kan varnas och uteslutas. Beslut om uteslutning fattas av riksförbundets styrelse på förslag av berörd lokalförening, distrikt eller branschförening. Av beslutet ska framgå under hur lång tid uteslutningen gäller.

Kommentar:
Paragrafen är bunden, samma som i riksförbundets stadgar.

§ 3 Branschföreningens skyldigheter, nuvarande lydelse

Föreningen ska senast den 15 maj varje år skicka verksamhetsberättelse, ekonomisk redovisning och revisionsberättelse för närmast föregående år till Synskadades Riksförbund.

Föreningen ska rapportera förändringar i styrelsens sammansättning till riksförbundet.

När branschföreningens stadgar ändrats, ska de skickas till riksförbundet.

Föreningen ansvarar för att kontinuerligt hålla sin del av medlemsregistret aktuell.

Branschföreningen ska på uppmaning av riksförbundet betala årsavgiften.

Branschföreningen ska även i övrigt följa de föreskrifter som riksförbundets styrelse beslutar om.

§ 3 Branschföreningens skyldigheter, ny lydelse

Föreningen ska senast den 15 maj varje år skicka verksamhetsberättelse, årsbokslut med resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse för närmast föregående år till Synskadades Riksförbund.

Föreningen ska rapportera förändringar i styrelsens sammansättning till riksförbundet.

När branschföreningens stadgar ändrats, ska de skickas till riksförbundet.

Föreningen ansvarar för att kontinuerligt hålla sin del av medlemsregistret aktuell.

Branschföreningen ska på uppmaning av riksförbundet betala årsavgiften.

Branschföreningen ska även i övrigt följa de föreskrifter som riksförbundets styrelse beslutar om.

Ledamot i riksförbundets styrelse, eller annan person som riksförbundet särskilt utsett, har närvaro- och yttranderätt vid föreningens styrelsemöten, årsmöte och andra medlemsmöten.

Kommentar:
Förtydliganden i första meningen.

Närvarorätt för riksförbundet har lagts till sist i paragrafen.

§ 4 Ombud vid SRF:s kongress, nuvarande lydelse 

Branschföreningen utser ett ombud med ersättare till Synskadades Riksförbunds kongress. Endast synskadade medlemmar och medlemmar som är vårdnadshavare till barn med synskada som ej fyllt 18 år kan utses till ombud vid riksförbundets kongress.

Ett ombud kan endast representera ett distrikt eller en branschförening. Ombud får ej vara ledamot av Synskadades Riksförbunds styrelse.

§ 4 Ombud vid SRF:s kongress och organisationsråd, ny lydelse

Branschföreningar som har totalt minst 50 medlemmar som är synskadade och/eller stödjande medlemmar som är vårdnadshavare till synskadade barn, har rätt att utse ombud med ersättare till SRFs kongress och organisationsråd.

Branschförening som totalt har färre än 50 synskadade medlemmar och/eller stödjande medlemmar som är vårdnadshavare till synskadade barn, har rätt att utse en observatör till kongressen och organisationsrådet.

Kommentar:
En regel införs om att enbart större branschföreningar får utse ett ombud var och därmed har rösträtt vid kongressen och organisationsrådet. Gränsen går vid minst 50 synskadade medlemmar och/eller stödjande medlemmar som är vårdnadshavare till synskadade barn.

Mindre branschföreningar får utse en observatör var vid kongressen och organisationsrådet. Gränsen går vid dem som har färre än 50 synskadade medlemmar och/eller stödjande medlemmar som är vårdnadshavare till synskadade barn.

Motioner

Motion 1 Garantera medlemmarna rätten att diskutera det man vill!

Stadgarna, inledning

I den lokalförening som jag tidigare varit medlem i förvägrar man medlemmen rätten att i mån av tid väcka en övrig fråga vid årsmöten och andra medlemsmöten.

I stadgarna står det som första mening: ”Synskadades Riksförbund är en organisation som präglas av öppenhet och demokrati, där alla medlemmar kan göra sin röst hörd och allas synpunkter är välkomna.” 

Jag är medveten om att frågor av större karaktär och ekonomisk art inte kan behandlas om de väcks på sittande möte. Däremot är det viktigt att medlemmen får chans att aktualisera frågor man anser betydelsefulla. Detta är viktigt för vårt fortsatta medlemskap och engagemang i SRF.

Jag föreslår kongressen besluta

att rätten att väcka en övrig fråga vid föreningsmöten i SRF regleras i en bindande paragraf i stadgarna.

Birger Josefsson

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att anse motionen besvarad.

Motionären tar upp en mycket viktig princip inom SRF. Den är så viktig att stadgarna inleds på följande sätt:

”Synskadades Riksförbund är en organisation som präglas av öppenhet och demokrati, där alla medlemmar kan göra sin röst hörd och allas synpunkter är välkomna.”

Eftersom vi redan lagt fast detta i våra stadgar, finner inte förbundsstyrelsen att det behöver upprepas. Det är dock nödvändigt att denna princip också efterlevs.

Motion 2 Ledamot i flera lokala SRF-styrelser

Enligt beslut vid SRF:s kongress i Sundsvall 2014 togs beslut om att en medlem kan sitta i flera lokala SRF styrelser. Vi anser att detta är felaktigt. Vilken förening är man lojal mot?

Därför anser vi

att beslutet om att en medlem kan sitta i flera lokala SRF styrelser skall upphävas.

Maritha Johansson, Britta Johansson
Vänersborg/Färgelanda

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att avslå motionen.

Det är naturligtvis olyckligt om en person sitter i för många styrelser och därmed får en otillbörlig maktställning. Det är dock SRF:s medlemmar som avgör vem som väljs in i en styrelse.

Det skulle också vara olyckligt att stadgebinda en sådan här fråga. Det finns tillfällen då en person med stora kunskaper har kunnat väljas in i en styrelse och därmed räddat en lokalförening från att bli vilande.

Demokrati bör inte stadgebindas. I de fall det blir problem med att personer sitter i flera styrelser, måste dessa lösas på annat sätt.

Motion 3 Kongressperiodens längd, § 6 mom 1

Kongressperioden är för närvarande 3 år.

Vår organisation har så väl utarbetade stadgar, program, riktlinjer m.m. så det finns inget behov av att ha så kort kongressperiod.

För de beslut och för de bifallna motioner som kongressen ålägger oss att arbeta med krävs längre tid mellan kongresserna.

Det finns också ekonomiska och arbetsmässiga skäl till att ha en längre kongressperiod.

Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår vi kongressen besluta:

att kongress skall hållas vart fjärde år.

SRF Västernorrlands årsmöte
SRF Norrbottens styrelse
SRF Norrbottens representantskapsmöte 

Förbundsstyrelsens yttrande

Gemensamt yttrande för motionerna 3 och 4.

Motion 4 Kongressperiod vart fjärde år, § 6 mom 1

Synskadades Riksförbunds kongressperiod har tidigare varit på 4 år, men är i dagsläget 3 år. En av anledningarna till att man ändrade kongressperioden var att det gick för lång tid mellan kongresserna utan att förbundsstyrelsen kunde få ansvarsfrihet.

Men en nackdel med treårig kongressperiod är att vi inte följer den politiska mandatperioden, utan flyttar vår kongress i förhållande till valåret. En följd av detta borde bli att vi får svårare att arbeta intressepolitiskt beroende på när de politiska valen genomförs i förhållande till vår egen kongress.

I förbundsstyrelsens förslag till årets kongress, om att stärka organisationsrådets roll och att ge rådet beslutanderätt i vissa frågor, ger möjligheten att återgå till fyraårsperioder igen.

Genom att ändra på vår kongressperiod till att följa den politiska valperioden kan man:

  • Få bättre överblick över vilken verksamhet SRF ska rikta in sig mot utifrån de politiska partiernas partiprogram och vallöften.
  • Få två mellanår att arbeta med de mål som kongressen beslutat.
  • Minska kostnaderna då kongressperioden inte infaller lika ofta, vilket istället kan ge någon extra dag då kongresserna genomförs.

Vi föreslår kongressen besluta:

att kongressperioden ska följa den politiska valperioden.

SRF Dalarnas styrelse
SRF Dalarnas representantskap
SRF Gävleborgs representantskap

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att avslå motionerna 3 och 4.

I närtid har vi prövat såväl tvååriga som fyraåriga kongressperioder. Som motionärerna skriver så var ett av skälen för treåriga kongressperioder, att fyra år var för lång tid. Förbundsstyrelsen har inte ändrat uppfattning i den frågan.

Förbundsstyrelsen ser inte vitsen med att följa de politiska mandatperioderna. Vårt arbete inför valen påverkas inte av hur våra kongressperioder ser ut.

Förbundsstyrelsen tror också att fyraåriga kongressperioder kan minska intresset för att ställa upp i styrelsen.

Kongresstema kan redan idag löpa över flera kongressperioder.

Motion 5 Rösträtt, § 6 mom 2 och mom 5

Stadgegruppens förslag är att begränsa föreningars möjlighet till rösträtt. En förening måste ha minst 50 medlemmar för att få rösträtt. Föreningar som har under 50 medlemmar får endast ha yttranderätt och förslagsrätt på kongressen. Här finns det följaktligen en markant skillnad för stora och små föreningar/branschföreningars rösträtt. Det blir en tillbakagång till Sveriges riksdags kommunalval på 1800-talet, när höginkomsttagare hade rätt till fler röster än låginkomsttagare.

I världen har vi länge kämpat för lika rösträtt för alla, vi ska inte gå tillbaka till 1800-talet. Är detta demokrati? Om stadgegruppens förslag går igenom kommer de svaga föreningar med få synskadade medlemmar inom SRF bli osynliga.

I längden kan SRF få svårigheter att rekrytera nya medlemmar. Polariseringen kommer att öka mellan stora och små föreningar inom SRF. Det krävs dialog och mer diskussion innan dessa beslut tas eftersom SRF är en synskadaderelaterad allmännyttig ideell organisation.

De små och stora föreningar/branschföreningar är helheten av en stark SRF och det är just alla tillsammans som blir grundpelarna till ett starkt SRF.

Vi föreslår att SRF:s kongress beslutar om

att förslaget om den graderade rösträtten bör avslås av kongressen och alla små som stora föreningar/branschföreningar inom SRF skall få rösträtt och blir valbara på kongressvalen,

att SRF:s ombud skall kämpa för lika rösträtt för alla inom SRF och SRF kongress idag,
att utveckla nya idéer inom SRF med mera debatt och kontroverser.

Khodadad Bahrami

Förbundsstyrelsens yttrande

Gemensamt yttrande för motionerna 5 och 6.

Motion 6 Föreslagen begränsning missgynnar engagemanget, § 6 mom 2 och mom 5

I sitt förslag till stadgeändringar föreslår förbundsstyrelsen en begränsning av branschföreningarnas representation vid kongress och organisationsråd. Rätten att utse och skicka ombud föreslås begränsas och kopplas till ett ”lägsta antal”, 50 synskadade medlemmar.

Det har nu gått dryga tio år sedan förbundet införde branschföreningsformen som organisationsform, en form som med tiden visat sig kunna attrahera medlemmar som av olika skäl, tidigare inte kunnat/velat engagera sig i SRF. En organisationsform som utgår ifrån fler faktorer än bara geografisk tillhörighet, vilket vi tror har gynnat SRF-organisationen som helhet.

Under den senaste kongressperioden har vi inom SRF arbetat utifrån en gemensam strategi för att öka medlemsantal och engagemang. Vi har på allvar börjat prata om mångfacetterad verksamhet, vikten av att utgå ifrån medlemmens intressen och det centrala i att uppmuntra engagemang där det uppstår och kan växa.

I sammanhanget är det därför anmärkningsvärt att förbundet signalerar och aktualiserar begränsningar.

Några av våra branschföreningar är väldigt små och kanske heller inte blir så stora som vi skulle önska. Skälen till det kan vara många, exempelvis att en diagnosgrupp är ”liten” och inte kan eller önskas bli större. Men likväl kan perspektivet vara väldigt viktigt i SRF:s interna och externa arbete.

Hur kan vi då genom att införa begränsningar på allvar säga oss värna engagemang och skilda perspektiv?

Vi menar inte att våra branschföreningar skall vara hur små som helst, bestående av en handfull människor. Men det är snarare där som frågan behöver hanteras, vid inträdes­ansökan och inte när det kommer till representation vid våra beslutande organ.

När en förening väl givits branschstatus och inträtt som rikstäckande förening, måste full representation genom ombud garanteras. Denna förenings medlemmar räknas samtidigt som medlemmar i SRF och skall ha full rätt att kunna företrädas av sitt valda ombud.

En branschförening som ingående i och en del inom förbundet bör ta ombud i kraft av att man just är en enhet som representerar enskilda medlemmar.

Vi anser att förbundsstyrelsens förslag till förändring enbart utgår ifrån siffror och missar andra mycket värdefulla faktorer så som: engagemang, särskilda perspektiv, naturliga begränsningar i rekryteringsbasen, den enskildes intressen etc.

Vår känsla är att föreslagen förändring är en reaktion på det växande antalet mindre branschföreningar under de senaste åren. Om några åtgärder skall vidtas och om SRF ser detta som ett problem, bör frågan hanteras mer grundligt än att enbart vilja begränsa föreningarnas rätt till representation vid beslutande organ.

Vi är övertygade om att föreslagen stadgeändring missgynnar engagemanget och signalerar en oönskad tillbakagång.

Med hänsyn till vad som anförts ovan föreslår vi kongressen besluta:

att avslå förbundsstyrelsens förslag till stadgeändring vad gäller minsta antal medlemmar för branschföreningarna som förutsättning för att kunna utse ombud till kongress och organisationsråd,
att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att i dialog med branschföreningarna utveckla och fastställa tydliga riktlinjer för vad som krävs för att kunna erhålla branschföreningsstatus i SRF.

Sällskapet Seglare med Synnedsättning (SmS)
Camilla Svensson, Niklas Karlsson

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att avslå motionerna 5 och 6.

Att ha ett lägsta antal är inget konstigt. I Sveriges riksdag till exempel måste partierna få minst fyra procent av väljarstödet. Frågan om att branschföreningarna måste ha ett lägsta antal medlemmar för att få rösträtt på kongressen och organisationsrådet, fanns med i det rådslag om stadgarna som sändes ut i organisationen. En stor majoritet av de svarande var positiva till detta förslag.

Förbundsstyrelsen kan inte se att engagemanget kvävs. Alla branschföreningar kommer att ha närvaro-, förslags- och yttranderätt, vilket ger ett stort inflytande. Det är enbart rösträtten som begränsas för de minsta föreningarna.

Antalet ombud till kongressen baseras på antalet medlemmar året före kongressen. När det gäller om man kan representeras på organisationsrådet kan en branschförening kvalificera sig för ett ombud om de når upp till 50 medlemmar 31 december åren mellan kongresserna.

Motion 7 Tillägg till § 5 kongress moment 8 motioner, § 6 mom 8

Brukligt är i de allra flesta sammanhang att när slutdatum för ekonomiska transaktioner och annat infaller på en helgdag är det första påföljande vardag som gäller. I år inföll sista inlämningsdag för motioner till kongressen under en helgdag. Det kan vålla problem eftersom det finns många av oss som inte har tillgång till dator och som måste anlita annan person eller kanslipersonal för att skicka in motioner.

Jag tvivlar på att personal på riksförbundet går in och jobbar extra under en helgdag bara för att registrera dem motioner som kommer in under en helg. Om man väljer att skicka in en motion som vanligt brev går det inte att kontrollera hur lång tid posten tar för att leverera ett brev, exempelvis om det postats sista vardagen före helg. Här bör motionären bifoga tillsammans med handlingen vilket datum motionären lägger brevet på brevlådan.

Här behövs en mjukare linje.

" § 5 kongress moment 8 motioner

Motionsrätt har medlem, lokalförening, distrikt, branschförening och Riksorganisationen Unga Synskadade.

Motioner till kongressen ska vara insända skriftligt till riksförbundets styrelse senast den 30 april kongressåret."

Jag yrkar sålunda att kongressen beslutar följande tillägg till denna paragraf:

att om den 30 april infaller på en helgdag är det nästkommande vardag som gäller som sista inlämningsdag,

att den som väljer att skicka in en motion som vanligt brev skall ange vilket datum handlingen läggs på brevlådan.

Hjördis Lindström, Boden

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att bifalla attsats 1,

att 
anse attsats 2 besvarad.

Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att om den 30 april infaller en helgdag, så ska nästkommande vardag räknas som sista inlämningsdag för motioner.

När motioner skickas per brev är det poststämpeln som avgör om motionen inkommit i tid.

Motion 8 Omval av FS-ledamöter, § 8 mom 1

SRF har insett värdet av att begränsa antalet omval av förbundets ordförande. Skälen är bland andra att förhindra slentrian i ledningen av verksamheten, maktmissbruk och vänskapskorruption.

Förbundsstyrelsens övriga ledamöter har inte lika stora befogenheter som ordföranden. Men de ingår i SRF:s högsta beslutande organ mellan kongresserna och har ett avgörande inflytande över SRF:s intressepolitiska och sociala inriktning. Risken att många års närvaro i styrelsen leder till olika former av maktfullkomlighet kan därför inte heller uteslutas i deras fall.

Men ledamotskapet i styrelsen är kompetenshöjande i bred mening. Det ger insikter i SRF som organisation och i de övergripande politiska och sociala frågor som förbundet arbetar med. Ökad kännedom om samhället och hur det styrs och fungerar är en annan positiv effekt.

De kunskaper och insikter som ledamöterna inhämtar i styrelsen bör föras ut i organisationen. Många omval och långa tidsperioder som ledamot försvagar dock erfarenhetsöverföringen till distrikt och lokalföreningar. Följden blir att antalet medlemmar som får möjlighet att bredda sin SRF-kompetens minskar till skada för verksamheten i sin helhet. Tidsbegränsningen för förbundsordförandens mandat bör därför även tillämpas på styrelsens övriga ledamöter.

Undantag från det generella kravet på högst tre kongressperioder som ledamot bör dock inte gälla ledamöter som blir valda till förste och andre vice ordförande. De bör liksom styrelsens ordförande kunna väljas till dessa uppdrag för högst tre kongressperioder i följd oberoende av sin tid i styrelsen.

Mot denna bakgrund föreslår vi kongressen besluta:

att ledamöter i förbundsstyrelsen kan väljas för högst tre kongressperioder i följd,
att förbundets förste och andre vice ordförande kan väljas för högst tre
kongressperioder i följd,
att uppdragen som förbundets ordförande samt förste och andre vice ordförande inte begränsas av tiden som ledamot i styrelsen.

SRF Uppsala läns årsmöte

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att avslå motionen.

Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att kongressen är fri att välja de ledamöter man vill. Förutom de i motionen anförda skälen för att begränsa ordförandens mandattid, så är ytterligare ett, att förbundsordföranden är heltidsarvoderad. Det ska inte vara en drivkraft för en ordförande att stanna på sin post, att man vill behålla jobbet. Därför är det viktigt med en begränsad mandattid för ordföranden. Detta gäller dock inte för övriga i förbundsstyrelsen.

Motion 9 Behåll verksamhetsgranskning genom ett granskningsutskott, § 10

Det är inom ideella organisationer vanligt med både förtroendevalda och ekonomiska revisorer. Verksamhetsgranskningen i dessa organisationer kräver kompetens och de ekonomiska revisorerna är ofta från en auktoriserad revisionsbyrå, vilket är fallet för SRF.

SRF bedriver en riksomfattande verksamhet och har för närvarande en styrelse bestående av 13 ledamöter.

Verksamhetsgranskningen har hittills skett genom ett granskningsutskott bestående av sju ledamöter. Dessa ledamöter har inom sig fördelat verksamhetsgranskningen inom olika bevakningsområden.

Under hösten 2016 gick ett rådslag ut till distrikt, lokalföreningar och branschorganisationer.

Ett förslag sammanställdes av kansliet där det föreslogs en minskning till fem ledamöter i ett av kongressen valt granskningsutskott.

Liggande förslag till kongressen gällande verksamhets­granskning har nu ytterligare minskats till tre ordinarie ledamöter samt en ersättare.

Förutom en minskning av antalet ledamöter i gransknings­utskottet föreslår förbundsstyrelsen att beslut angående styrelsens ansvarsfrihet för ett gånget verksamhetsår ska överföras från kongressen till organisationsrådet.

Utifrån den omfattande verksamhet som SRF bedriver är det nödvändigt att Granskningsutskottet har tillräckligt många medlemmar som kan ta ansvar för en så gedigen granskning som möjligt. Om antalet ledamöter skulle minskas enligt Förbundsstyrelsens förslag skulle arbetet för varje enskild ledamot bli orimligt stor eller så skulle granskningens kvalitet bli sämre.

I föreslagen stadgeändring tar organisationsrådet ställning till eller beslutar i frågan om ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret.

Det är ytterst ovanligt att en organisations högsta beslutande organ tillsätter en styrelse och ett annat organ (organisationsrådet) beviljar denna styrelse ansvarsfrihet.

I de fall revisorerna avstyrkt ansvarsfrihet är detta så allvarligt att en extra kongress måste inkallas.

Granskningsutskottet har inte motionsrätt men vi bedömer frågan så angelägen att vi som enskilda medlemmar här utnyttjar vår motionsrätt.

Granskningsutskottet skall ses som kongressens förlängda arm och har även framöver en viktig funktion för en transparant verksamhet!

Vi föreslår:

att kongressen tillsätter ett granskningsutskott bestående av sju förtroendevalda verksamhetsrevisorer,

att kongressen som organisationens högsta beslutande organ beslutar i frågan om förbundsstyrelsens ansvarsfrihet.

Dan Berggren, Bert Carlsson, Margaretha Häll Assarsson, Per Karlsson, Thomas Krantz, Lars Nord, Margareta Åsén Johansson

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att avslå motionen.

I det rådslag om stadgarna som organisationen fick ta ställning till under hösten, var en majoritet av de svarande positiva till att ersätta granskningsutskottet med verksamhetsrevisorer. Förbundsstyrelsen anser att det räcker med tre verksamhetsrevisorer samt en ersättare för att genomföra en granskning av god kvalitet.

Även modellen att organisationsrådet är det organ som beviljar ansvarsfrihet fick positivt gensvar i rådslaget. Det är av största vikt att denna förändring kommer till stånd, särskilt med hänsyn taget till att Socialstyrelsen vid ett flertal tillfällen, tagit upp med SRF att det är problem med att ansvarsfrihet enbart prövas var tredje år.

Motion 10 Begränsad mandattid, bilaga 1 § 7 mom 1

För att vara en demokratisk och modern organisation krävs en begränsad mandattid för förtroendevalda och inte som före detta ordföranden i Jönköpings län som varit hela 40 år på tronen.

Många SRF-medlemmar vill ha högst 8 år annars tillförs inga nya idéer som leder till utveckling utan man kör på i samma spår hela tiden.

Dags att SRF sätter 8 års mandattid som Maria Torstensson, Skånedistriktets ordförande, gör i Skåne och det ska gälla för alla SRF-föreningar i hela landet.

Yrkande:

att SRF sätter högst 8 års mandattid,

att det ska gälla för alla SRF-föreningar i hela landet.

Joseph Nejadnik

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att avslå motionen.

Motionären argumenterar för att engagemang beror på om mandattiden för funktionärer regleras. Som synes varierar detta i distrikten, om man inte har någon gräns, eller som SRF Skåne som har tio års mandattid för sin styrelse. Det är en god tanke att gynna engagemanget inom organisationen. Detta görs dock inte av reglerade mandattider. Förbundsstyrelsen anser, att det är upp till varje organisationsled att själv besluta om detta.

Motion 11 Vilande/upplöst distrikt och lokalförening § 8 mom 6, bilaga 1 § 10 och bilaga 2 § 10

Ang förslag till ändringar av paragraferna som reglerar vilka åtgärder som skall vidtas vi vilande eller upplöst distrikt eller lokalförening anser vi att samma principer borde gälla i båda fallen.

Vi yrkar därför:

att i förslaget till nya stadgar för distrikten föreslås följande förslag till ny lydelse

  • under § 7 Distriktsstyrelsen, mom 3 ”kan föreningen vara vilande i högst 5 år”,
  • under § 10 Vilande distrikt och upplösning, ”kan distriktet vara vilande i högst 5 år”,

att i förslaget till nya stadgar för lokalföreningarna föreslås följande förslag till ny lydelse

  • under § 10 Vilande lokalförening och upplösning ”När en lokalförening varit vilande i 5 år”.

SRF Blekinges årsmöte

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att avslå motionen.

Förbundsstyrelsen har diskuterat denna fråga när förslaget till nya stadgar togs fram. Vi bedömer att fem år är en allt för kort tid för lokalföreningar och för lång tid för distrikt.

Det är rimligt att distrikten ska ha tio år på sig att få igång en ny lokalförening. Däremot är det olyckligt om distrikt inte fungerar. Riksförbundet bör absolut inte behöva ha mer än högst tre år för att få ett distrikt att fungera.

Motion 12 Ändring av formulering vilande förening i bilaga 1 till stadgar, bilaga 1 § 7 mom 3

I bilaga 1 till Synskadades Riksförbunds stadgar, paragrafer som måste finnas i distriktens stadgar står det i § 7 moment 3 tredje stycket:

När en lokalförening varit vilande eller upplöst i tio år tillfaller resterande medel distriktet och lokalföreningen upphör. Om ny lokalförening bildas i området, ska distriktet ge denna ett startbidrag.

Jag tycker det är fel att jämställa vilande lokalförening och lokalförening som har upplösts.

I stycket innan står det:

Om det av olika skäl inte finns förutsättningar för en lokalförening att under en begränsad tid bedriva verksamhet, kan föreningen vara vilande i högst 10 år eller upplösas.

Här har man skilt på vilande och upplöst lokalförening.

Med hänvisning till ovanstående yrkar jag att kongressen beslutar

att § 7 moment 1 tredje stycket ska lyda:

När en lokalförening varit vilande i tio år eller har upplösts tillfaller resterande medel distriktet och lokalföreningen upphör. Om ny lokalförening bildas i området, ska distriktet ge denna ett startbidrag.

Per Arne Andersson
SRF Skånes årsmöte

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att bifalla motionen.