14 a-b Årsavgifter samt motioner och Långtidsbudget 2018-2020 samt motioner

Innehållsförteckning

14 a Årsavgifter 2018-2020 samt motioner 4
Förslag till beslut 4
Nuvarande årsavgifter 5
Inkomna förbundsavgifter 2014-2016. 5
Familjemedlemskap. 5
Motioner 7
Motion 73 Rabatterat familjemedlemskap. 7
Förbundsstyrelsens yttrande. 8
14 b Långtidsbudget 2018-2020. 9
Förslag till beslut 9
Förslag till långtidsbudget 2018-2020. 10
Allmänna utgångspunkter 12
Intäkter 13
Kostnader 14
Bilaga till långtidsbudget 2018 – 2020. 15
Motioner 17
Motion 74 Förstärk ledarhundsverksamhetens resurser 17
Förbundsstyrelsens yttrande. 18
Motion 75 Ledarhundssverige i fritt fall 19
Förbundsstyrelsens yttrande. 21
Motion 66 Ledarhundsverksamheten att-sats 3. 22
Förbundsstyrelsens yttrande. 26

14 a Årsavgifter 2018-2020 samt motioner

Förslag till beslut

att ta ut en enhetlig avgift per familjemedlemskap på 300 kronor per år,

att barn och ungdomar upp till och med 31 år betalar en medlemsavgift till lokalförening respektive distrikt på 100 kronor per år,

att för hela kongressperioden fastställa förbundsavgiften till 50 kr per kalenderår för alla enskilda medlemmar över 31 år i lokalföreningarna, distrikten och branschföreningarna,

att för hela kongressperioden fastställa förbundsavgiften till 50 kr per kalenderår per familjemedlemskap,

att riksförbundet rekvirerar förbundsavgiften från distrikten och branschföreningarna under hösten. Avgiften beräknas på antalet enskilda medlemmar över 31 år och antalet familjemedlemskap vid senaste årsskiftet,

att stödjande medlemmar, som är juridiska personer, erlägger avgift enligt avtal direkt till organisationsled de anslutit sig till,

att fastställa Förbundsstyrelsens yttrande över motion 73.

Nuvarande årsavgifter

Alla medlemmar är anslutna till Synskadades Riksförbund SRF. Medlemmarna väljer själva genom sin medlemsavgift vilken/vilka lokalföreningar, distrikt och/eller vilka branschföreningar medlemskapet ska tillhöra. Enligt beslut av 2014 års kongress, erlägger alla enskilda medlemmar från och med 2015 sin medlemsavgift till riksförbundet, det vill säga ingår i central avisering. I riksförbundets åtagande ingår att därefter förmedla inkomna medlemsavgifter till lokalföre­ningar, distrikt och branschföreningar varje månad.

Lokalföre­ningarna erlägger årsavgift till distriktet, så kallad distriktsavgift. Den kan vara olika utformad. 

Distrikten erlägger årsavgift till riksförbundet för alla medlemmar över 31 år, både synskadade och stödjande medlemmar, så kallad förbundsavgift. Förbundsavgiften var under kongress­perioden 2012-2014 75 kronor per röstberättigad medlem över 31 år, och under den senaste kon­gress­perioden 2015-2017 50 kronor per medlem över 31 år.

Branschföreningarna erlägger årsavgift till riksförbundet för alla sina medlemmar över 31 år, samma förbundsavgift som distrikten.

Inkomna förbundsavgifter 2014-2016

2014: 648 000 kr, årsavgift 75 kr/röstberättigad medlem över 31 år

2015: 536 000 kr, årsavgift 50 kr per medlem över 31 år

2016: 619 000 kr, årsavgift 50 kr per medlem över 31 år

Familjemedlemskap

I förslaget till nya stadgar föreslås att möjligheten till familjemedlemskap ska införas:

§ 2 mom 3: Familjemedlemskap

Familjemedlemskap kan erhållas av barnfamiljer där minst en är synskadad.

För att kunna lösa detta administrativt i Surfa och medlems­­­aviseringen föreslår förbundsstyrelsen en enhetlig avgift per familjemedlemskap på 300 kronor per kalenderår. Förbundsavgiften föreslås vara 50 kronor per familje­medlemskap. Vid registrering ska namn och personnummer anges på dem som ingår i familjemedlemsskapet.

Motioner

Motion 73 Rabatterat familjemedlemskap

Många barnfamiljer kan ofta ha ansträngd ekonomi och har man då tillika ett barn med synnedsättning så vill man självklart vara med i SRF:s verksamhet på såväl riks, distrikt eller lokalföreningsnivå. Finns det då seende syskon blir det naturligt att hela familjen åker på aktiviteter.

Ska båda föräldrarna vara medlemmar samt syskonen kan det bli en stor summa och förutsättningen är ju att alla som är med på SRF-aktiviteter ska vara medlemmar.

Förslag

att Synskadades Riksförbund ser över möjligheterna att ta fram ett förslag till familjemedlemskap.

Eva-Lena Lindell
SRF Skånes årsmöte

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att bifalla motionen.

I förslaget till nya stadgar föreslås att möjligheten till familjemedlemskap ska införas. Förbundsstyrelsen föreslår följande justering:

§ 2 mom 3: Familjemedlemskap

Familjemedlemskap kan erhållas av barnfamiljer där minst en person är synskadad.

För att kunna lösa detta administrativt i Surfa och medlems­aviseringen föreslår förbundsstyrelsen en enhetlig avgift per familjemedlemskap på 300 kronor per kalenderår.

14 b Långtidsbudget
2018-2020

Förslag till beslut

att fastställa långtidsbudgeten för 2018-2020,

att fastställa förbundsstyrelsens yttranden över motionerna 74, 75 och 66 att-sats 3.

Förslag till långtidsbudget 2018-2020

Intäkter 2018 2019 2020
Organisationsstöd 7,2 7,3 7,4
Stadsbidrag till uppdragsverksamhet 29,8 29,8 29,8
- Ledarhund 23,9 23,9 23,9
- Punktskrift 1,0 1,0 1,0
- Folkbildning 3,2 3,2 3,2
- Rekreation 1,7 1,7 1,7
Övriga stadsbidrag inkl lönestöd 3,5 3,5 3,5
- AF 3,0 3,0 3,0
- AA 0,5 0,5 0,5
Synskadades stiftelse inkl projekt- och aktivitetsbidrag 15,0 15,2 15,4
Övriga stiftelser/org. 6,0 6,0 6,0
Distriktavgifter 0,6 0,6 0,7
Försäljning lyckopenningen 4,0 4,0 4,0
Kalendern 12,5 12,7 12,9
Arv/gåvor/lotterier 8,0 8,0 8,0
Månadsgivare 1,0 2,0 3,0
Finansiella poster 0,1 0,1 0,1
Övriga intäkter 1,5 1,5 1,5
SUMMA INTÄKTER 89,2 90,7 92,3

 

Kostnader 2018 2019 2020
Intressepolitisk verksamhet inkl projekt -5,7 -5,8 -6,0
Ögonforskning -1,1 -1,1 -1,2
Individstöd (exkl statsbidr.rekr) -9,6 -9,8 -10,0
Internationell verksamhet -2,7 -2,8 -2,9
Uppdragsverksamhet exkl. gemensamma kostn. -27,6 -27,6 -27,6
- Ledarhund 21,6 21,6 21,6

- Punktskrift

1,1 1,1 1,1
- Folkbildning 3,2 3,2 3,2
- Rekreation 1,7 1,7 1,7
Stöd till lokal och regional verksamhet inkl medlemsforum -10,9 -13,2 -11,5
- Rörligt adm 5,0 5,5 6,0
- Ek.stöd 2,7 2,5 2,3
- Pers.stöd 1,2 1,2 1,2
- Org.utv 2,0 2,0 2,0
- Medlemsforum 0,0 2,0 0,0
Information/registret/muséet -6.7 -6,8 -7,0
- Info 4,2 4,3 4,4
- Registret 1,6 1,6 1.6
- Museum 0,9 0.9 1.0
Medlemsanskaffning/insamling -10,0 -10,1 -10,2
Förtroendemanna- organisationen inkl kongressen -2,1 -2,1 -4,1
Gemensamma kostnader -12,5 -12,5 -12,5
SUMMA KOSTNADER -88,9 -91,8 -93,0

 

ÅRETS RESULTAT 0,3 -1,1 -0,7
Förändring Reserverade medel      
- Medlemsforum 0,0 1,0 0,0
- Kongress -0,6 -0,6 +1,2

Resultat efter användning av Reserverade medel

-0,3  -0,7 0,5

Allmänna utgångspunkter

Budgeten bygger på ekonomiskt utfall från 2007 och framåt, justerat för de förändringar inför framtiden som är kända vid budgeteringstidpunkten. Jämförelse har gjorts med bokslut 2016 och budget 2017. En tabell med utfall 2015 och 2016 samt budget 2017 finns i bilaga.

Det fria egna kapitalet uppgick per den 31 december 2016 till 34,5 Mkr. Därutöver finns det medel i fonder, 3,8 Mkr samt ända­målsbestämda medel, 7,6 Mkr. Storleken på det egna kapitalet är gott i förhållande till SRF:s verksamhet och det är därför styrelsen har beslutat att använda delar av det till det föreslagna medlemsforumet 2019.

I förslaget till långtidsbudget finns ett litet underskott som belastar det egna kapitalet år 2018 och 2019, medan den år 2020 visar på ett beräknat överskott.

Ungefär en tredjedel av intäkterna är bundna till vissa särskilda ändamål och det kallas i sammanställningen för uppdrags­verksamhet både på intäkts- och kostnadssidan. Det avser arbetet som utförs med särskilt stöd från staten och det innefattar ledarhundsverksamhet, punktskriftsverksamhet, folkbildning, delar av rekreationsverk­samheten samt del i gemensamma kostnader.

Kalendern har tagits fram för åren 2011 och framåt, vilket betyder att den har levererats och genererat intäkter och kostnader från 2010 och framåt. I nedanstående tabell visar kolumnerna de totala intäkterna, kostnaderna och resultatet per år för kalendern:

  Intäkter Kostnader Resultat
År 2010 1,5 -1,8 -0,3
År 2011 2,4 -1,9 +0,5
År 2012 5,0 -2,7 +2,3
År 2013 7,7 -2,9 +4,8
År 2014 9,9 -4,9 +5,0
År 2015 11,0 -4,8 +6,2
År 2016 12,4 -4,8 +7,6

Gemensamma kostnader för lokaler och administration har fördelats ut på verksamheter efter hur många anställda som arbetar i respektive verksamhet. De verksamheter som har belastats med gemensamma kostnader är uppdragsverksamheten, insamlings­verk­sam­heten inklusive Lyckopenningen och kalendern samt vissa externt finansierade projekt.

Samtliga intäkter och kostnader är redovisade i miljoner kronor.

Intäkter

SRF arbetar aktivt för att öka antalet medlemmar. Därför utgår vi i långtidsbudgeten från en fortsatt försiktig medlemsökning under de kommande åren. När antalet medlemmar ökar så ökar också både distriktens och branschföreningarnas avgifter och det statliga organisationsstödet, som bland annat fördelas efter antal medlemmar. Enligt förbundsstyrelsens förslag är förbundsavgiften per år 50 kronor per enskild medlem över 31 år och 50 kronor per familjemedlemskap under hela kongressperioden.

Övriga statsbidrag utgörs främst av lönestöd från Arbetsförmedlingen AF och bidrag från Allmänna Arvsfonden AA.

I beloppet arv/gåvor/lotterier ingår bland annat intäkterna från Månadslotten, testamenten samt minnesgåvor.

Förbundsstyrelsen har fattat beslut om att genomföra en testkampanj i syfte att få månadsgivare till SRF. Det är ännu osäkert, men det kan, utifrån erfarenheter från Danmark, leda till ökade intäkter. Vi har gjort en försiktig intäktsökning från månadsgivare. Som jämförelse kan nämnas att Dansk Blindesamfund har fått en ökning av nettointäkterna från sina månadsgivare från 5,1 mkr år 1, 7,5 mkr år 2, 9,75 mkr år 3 till 12,25 mkr år 4.

De finansiella intäkterna är låga i budgeten, eftersom de återinvesteras och leder till ett ökat eget kapital i stället för direkta utdelningar.

Kostnader

I kostnaderna för individstödsverksamheten ingår bland annat juridiskt stöd, verksamhet för synskadade med invandrarbakgrund, barn och föräldrar, SRF Fritid samt bidrag till enskilda.

Kostnaderna för den internationella verksamheten har minskat. Det beror på att det ekonomiska stödet från Sida inte längre förmedlas av oss, utan går direkt från MyRight till våra partnerorganisationer.

I summan för stöd till lokal och regional verksamhet ingår ekonomiskt stöd i form av administrativt, organisations­utvecklings- och projektstöd; rörligt administrativt stöd till ombudsmän/verksamhetsutvecklare; utbildning av personal och förtroendevalda i distrikt och föreningar; personalhandläggare och löneservice samt medlemsforum 2019. En avsättning har redan gjorts för det arrangemanget.

I kostnaderna för förtroendemannaorganisationen framgår tydligt vilka år som är kongressår, eftersom kostnaderna då är betydligt högre än de andra åren. Detta kompen­seras i budgeten, genom att avsättningar görs de andra åren, avsättningar som upplöses under kongressåret. På så sätt utjämnas resultatet mellan åren.

Bilaga till långtidsbudget 2018 – 2020

INTÄKTER 2015 utf 2016 utf 2017 bu
Organisationsstöd 6,4 6,7 6,7
Stadsbidrag till uppdragsverksamhet 29,7 29,5 29,8
Övriga stadsbidrag inkl lönestöd 4,0 3,9 4,3
Synskadades stiftelse 13,9 15,0 13,9
Övriga stiftelser/org. 10,5 10,9 10,6
Distriktavgifter 0,5 0,6 0,6
Försäljning lyckopenningen 4,3 4,0 4,0
Kalendern 11,0 12,4 11,8
Övriga arv och gåvor 11,6 6,7 6,8
Övriga intäkter 1,9 2,2 1,7
SUMMA INTÄKTER 93,8 91,9 90,2
       
KOSTNADER      
Intressepolitisk verksamhet inkl projekt -3,8 -4,5 -5,7
Ögonforskning -1,1 -1,1 -1,1
Individstöd -9,6 -9,8 -9,4
Internationell verksamhet -6,7 -8,9 -7,4
Uppdragsverksamhet -26,0 -26,6 -26,4
Stöd till lokal och regional verksamhet inkl medlemsforum -11,9 -10,6 -13,0
Information/registret/muséet -5,5 -8,1 -6,6
Medlemsanskaffning/insamling -8,4 -8,3 -9,8
Förtroendemanna- organisationen inkl kongressen -2,4 -2,3 -4,1
Gemensamma kostnader -14,2 -14,9 -13,7
SUMMA KOSTNADER -89,6 -95,1 -97,2
       
ÅRETS RESULTAT 4,2 -3,2 -7,0
       
Finansiella poster 0,1 3,2 0
       
Förändring Reserverade medel      
Utnyttjade av reserverade medel 1,5 3,6 -3,0
Avsättning till reserverade medel -4,8 -3,5 0
       
Resultat efter användning av Reserverade medel 1,0 1,0 -4,0


Motioner

Motion 74 Förstärk ledarhundsverksamhetens resurser

När vi går runt i Stockholm med våra ledarhundar möter vi inte alltför sällan personer som uttrycker sin beundran för hundarnas arbete. De förmodar, och har rätt i, att hunden är en fantastisk ”hjälpreda”. Många förklarar att de fått en ”Ledarhundskalender” och skickat in pengar för de tycker att ledarhundar är så viktiga.

Nu är det ju så att pengar som människor skickar in när de sett ”Ledarhundskalendern” inte i någon nämnvärd omfattning går till ledarhundsverksamheten. SRF utnyttjar det faktum att väldigt många fascineras av gulliga bilder och bortser från eventuella texter. Det är ju detta som SRF använder för att dra in pengar till organisationen och det är ju inte småbelopp.

I ärlighetens namn borde större delen av överskottet från ”Ledarhundskalendern” överföras till ledarhundsverksamheten, som idag inte alls klarar att täcka behoven av ledarhundar med de pengar SRF får från staten.

Vi yrkar att kongressen beslutar

att minst hälften av överskottet från Ledarhundskalenderns bidragsgivares gåvor överförs till ledarhundsverksamheten.

Guy Perdhe, Elisabeth Ravstis, Ulla-Karin Lagerqvist

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att avslå motionen.

När det gäller finansiering av en verksamhet som är lagreglerad, menar SRF att det är regering och riksdag som måste ta sitt ansvar att backa upp en bra lagstiftning med tillräckliga statsbidrag som vänder trenden.

Motion 75 Ledarhundssverige i fritt fall

Som många av oss äldre ledarhundsförare erfar är att ledarhundsverksamhetens ekonomi blöder, vilket får förödande konsekvenser om ingenting drastiskt görs nu.

Vi har under det senaste decenniet sett hur verksamheten har urholkats bit för bit. Förr fanns det utrymme för tre grundkurser vid nyanskaffning eller vid byte till ny ledarhund som alla var obligatoriska. Det fanns även påbyggnadskurser som inte var obligatoriska som exempel: en kurs som handlade om den åldrande hunden, vilket hjälpte många förare att lättare kunna förstå hundens beteende på äldre dagar och i slutskedet då det var dags för att skiljas åt hade föraren en viss beredskap för det smärtsamma avskedet.

Vad som även var värdefullt var att vi fick välja mellan direktleverans eller gå på grundkurs 1 en vecka för att lära känna vår nya fyrfota vän på kursort innan vi fick hem hunden för att börja arbeta i skarpt läge.

Att gå på kurs innan hunden kom hem till föraren var värdefullt av två aspekter:

1 Vi fick tid och i lugn och ro bekanta oss med vår nya fyrfota vän tillsammans med en instruktör. Det kunde handla om att korrigera ekipaget på ett tidigt stadium och få en uppfattning om förare och hundens samarbetsförmåga.

2 Föraren slapp tänka på familj- och hushållsbestyr eller jobb och annat som kan pocka på uppmärksamhet i hemmets vardagsmiljö under den första socialiseringsfasen som är mycket viktig för ett fortsatt lyckat samarbete i selen.

3 Om vi valde att gå påbyggnadskursen för den åldrande hunden var vi förberedda på den dag då hunden kanske inte orkade jobba i det tempo som den brukade och till sist men inte minst fick vi en beredskap att bearbeta den smärtsamma fasen då vi var tvungen att ta avsked av vår älskade fyrfota vän som gett oss så mycket glädje och kravlöst samarbete under lång och trogen tjänst.

Hur ser det ut i dag?

Nu finns det endast ett snabbspår vid inskolning av ledarhund. Hunden kommer hem till föraren och i värsta fall känner inte ens den instruktör/konsulent till något av hunden som hän skall köra in.

Hur ser upphandlingen ut i dag?

I dag är det nätaktion på ledarhundar, vilket inte rekommenderas och kan aldrig jämföras med nätaktion på materiella ting. Att dressera en ledarhund är inte heller ett löpandebandsjobb. Det krävs en gedigen kunskap av dressören, insikt i hundens utvecklingspotential samt en stabil avel för att få fram lämpliga ämnen.

Enligt säker källa kan vi läsa att kalendern med årets ledarhundsvalpar 2017” har inbringat gåvor på 12,070 Mkr,

Inga snabbspår är acceptabla när det gäller utbildning och introduktion av ledarhundar i kan inte tumma på kraven och riskera vår- och andras säkerhet för att ledarhunden inte uppfyller krav som ledarhund.

Vi yrkar på att kongressen beslutar följande:

att hela beloppet som SRF får in via hundkallendern skall oavkortat gå till ledarhundsverksamheten,

att riksförbundet måste arbeta fram nya finansieringsvägar för att återupprätta en fungerande ledarhundsverksamhet.

Hjördis Lindström, Rut Ekström

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att avslå motionen.

När det gäller finansiering av en verksamhet som är lagreglerad, menar SRF att det är statens ansvar att säkerställa en god finansiering. Däremot menar SRF att frågan om upphandling av ledarhundar bör utredas. En modell där en leverantör ”vinner” upphandlingen ena perioden för att ”förlora” efter fyra år riskerar att påverka aveln av bra ledarhundsämnen på sikt.

De senaste åren har nya förare fått 10 dagar på hemmaplan och 4 obligatoriska dagar på kurs. Förare som tidigare haft ledarhund har fått 6 dagar på hemmaplan och 4 på kurs. Kursen för förare som tidigare haft ledarhund har varit frivillig. Härefter har man kallats till kurs på Almåsa. Den har legat cirka 10-12 veckor efter att man fått sin nya hund.

SRF har upplevt att det är för tidigt att så snart resa med sin nya hund till kurs på Almåsa och att det är viktigt att ekipaget först blir trygga i sin hemmiljö, därför har vi från i år ändrat på upplägget.

Nya förare erhåller 14 hela dagar på hemmaplan uppdelat på 2 samträningstillfällen. Förare som tidigare haft ledarhund erhåller 10 hela dagar på hemmaplan uppdelat på 2 samträningstillfällen. Samträningen genomförs av leverantörernas instruktörer. Cirka 6-7 månader efter tilldelning sker obligatorisk GK2-kurs i SRF:s regi på Almåsa. Denna modell har hittills emottagits mycket positivt av förarna. Senareläggningen av kursen på Almåsa ger också SRF större möjlighet att följa upp hundarna innan garantitiden löpt ut.

Motion 66 Ledarhundsverksamheten att-sats 3

Skriver detta med anledning av att förändra ordningen på väntelista för ledarhund. Är LIC disputerad sjukgymnast och har 30 års vårderfarenhet. Har nu min femte ledarhund.

Vill därför ge några synpunkter ur rehabiliteringsmedicinskt perspektiv. Vill inte upprepa de argument som framkommit via SLHF att ”ta bort” ett fungerande hjälpmedel som används och fyller sin funktion är förkastligt. Livet ställs på sparlåga, psykisk och fysisk hälsa äventyras eller går förlorad samt att den funktion hjälpmedlet har haft måste på något sätt ersättas. Ur ett rehabiliteringsmedicinskt perspektiv är det något man på alla sätt försöker undvika. Att då förvänta sig att personer skall engagera sig för ökade anslag är lika galet som att be njursjuka som väntar på en njure engagera sig i organdonation.

Personer som innehar dispositionsrätt till ledarhund har grava synskador vilket är ett allvarligt funktionshinder. Dessa personer är mera känsliga än icke funktionshindrade för stora livsförändringar. Många jämställer förlust av ledarhund som ”make eller makas död”. Ser man till förlust av frihet samt alla andra livsförändringar som sker i samband med förlust av ledarhund kommer man upp till en så stor mängd livsförändringar så enligt skalor som mäter detta löper man stor risk att bli sjuk de närmsta åren. Om man dessutom slutar eller kraftigt minskar sin fysiska aktivitet som blir följden av att mista sin ledarhund adderas de hälsorisker som stillasittandet i sig utgör. Om man dock försöker ta sig ut med hjälp av käppteknik är risken väldigt stor för överbelastning och fallskador. Dessa blir mycket svårrehabiliterade om det ens går förrän ny hund körts in. Om det då är lång väntetid på ny hund kan följderna bli mycket allvarliga för individen. Personen kommer med stor sannolikhet ha ett ökat hjälpbehov som måste ordnas av anhöriga om de finns eller av samhället. Skall anhöriga och vänner ställa upp belastas relationer mycket hårt med de negativa konsekvenser det i sig utgör.

Detta innebär i praktiken att om man onödigt förlänger väntetider på ny hund genom felaktiga prioriteringar och väntetider på obligatoriskt hembesök gör man sig skyldig till att medvetet försämra personers funktionsförmåga och bidra till ökade samhällskostnader för ökat hjälpbehov och i värsta fall vård och rehabilitering. En person med ledarhund som använder sin hund som det förflyttningshjälpmedel den är avsedd att vara har byggt upp kondition och balans, har uppnått en förmodligen bättre funktionsnivå än vad som personen skulle haft utan hund. När hunden förloras går även dessa funktioner förlorade väldigt snabbt. Att då ha sex månaders väntetid på ett obligatoriskt hembesök hos en förare som mist sin hund är rent oansvarigt. Kondition och balans kan ha gått förlorat så fel hund placeras ut. Detta i sin tur leder till enorma olägenheter som vi alla som har haft några hundar väl känner till. En person som aldrig haft ledarhund och söker har dock ändå fått sitt liv att fungera. Förvisso kan ett likartat scenario som skissats ovan hända även dem men ur ett rehabiliteringsmedicinskt perspektiv är det i de flesta fall viktigare att prioritera tidigare ledarhundsförare då livssituationen anpassats till detta och inte helt lätt går att förändra.

Att få fler ledarhundsförare behövs och engagemang är också bra. Vi engagerar oss dock ständigt för tillgänglighet. Det är nog ingen som tvekar om att ledarhunden är ett fantastiskt hjälpmedel men problemet är att detta förflyttningshjälpmedel inte jämställs med andra hjälpmedel. Jag har under mina snart 30 år i vården aldrig varit med om att en rörelsehindrad person inte fått en rullstol eller permobil för att anslagen tagit slut. Däremot har jag erfarenhet av att nyare hjälpmedel under en försöksverksamhet anslagsfinansieras. Ledarhunden är verkligen inte ett ”nytt” hjälpmedel. Det sköttes i statlig regi mellan 1960 talet och fram till 2006.

Ledarhunden måste ”legaliseras som ett förflyttningshjälpmedel” så att medel finns till ny hund så fort denna fått en dispositionsrätt. Väntetider måste minimeras i alla steg. Vi ledarhundsförare måste kunna kräva att ett hembesök skall genomföras max en månad efter insänd ansökan. Väntetiden för en ny hund måste maximeras till tre månader. Vi måste med stöd av lagen kunna kräva detta.  Tillgången på hundar måste planeras förslagsvis med hjälp av regelbundna kontakter hos förare med äldre ledarhundar.

Om ledarhunden får status som ett hjälpmedel ”vilket som helst” med sedvanlig förskrivningsrätt måste kontroller genomföras vilket alla skulle vinna på.

På detta sätt har man kontroll på att hundarna ”används som avsett”, att ekipaget fungerar samt att man kan förutsäga och planera för att en hund måste tas ur tjänst. Detta är i stort sett en beskrivning av hur det fungerade när hundskolan och SRF-konsulenterna skötte verksamheten.

Det som behövs nu är inte en massa stressade och frustrerade ledarhundsförare utan sakkunniga personer som kan påverka politiker att få till stånd en fungerande ledarhundsförsörgning och verksamhet där budgeten styrs av behov och inte anslag.

Lämplig person måste ha som sitt uppdrag att inhämta nödig kunskap. T.ex. göra kostnadsanalyser, undersöka lagar och regler samt att med stöd av väl underbyggda fakta bedriva ett kvalificerat påverkansarbete. Detta kan omöjligt skötas av ideella krafter som dessutom stressas av orimliga förslag.

Om dessutom ledarhunden jämställs med andra förflyttnings­hjälpmedel borde det även påverka möjligheten att driva diskrimineringsfrågor. Det är utifrån mitt perspektiv en diskriminering av gravt synskadade att vi skall vänta flera år på ett ovärderligt förflyttningshjälpmedel när inte andra handikappgrupper behöver göra detta. Skall SRF vara trovärdig som företrädare för gravt synskadade är detta en nödvändighet.

Jag vill till kongressen föreslå att SRF beslutar om

att ledningen för ledarhundsverksamheten och SRF snabbt och effektivt ta sig an denna fråga,

att effektivt påverkansarbete skall påbörjas omedelbart med syfte att ledarhunden jämställes med andra förflyttningshjälpmedel. Vi skall kunna med lagens hjälp ställa krav på att vi har de förflyttningshjälp­medel (ledarhund) vi har behov av,

att samtliga medel som inkommer från ledarhunds­kalendern användes till detta och fortlöpande görs så till dess att ovanstående krav på korta väntetider, fungerande ledarhundsverksamhet är uppnått.

Ylva Hansson

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att anse att-sats 1 besvarad,

att avslå att-satserna 2 och 3.

Motionen handlar till största delen om hur reglerna för väntelistan ska se ut. Detta är dock inte en fråga för kongressen att besluta om.

SRF har sedan länge arbetat mycket aktivt för att statsbidraget till ledarhundsverksamheten ska öka. I år träffade vi Socialutskottet i april och har även haft möte med ansvarig minister i maj.

Det finns en särskild lag (ledarhundslagen) som reglerar vem som kan tilldelas en ledarhund. Staten finansierar ledarhundarna till skillnad mot övriga hjälpmedel som finansieras av landstingen.

När det gäller finansiering av en verksamhet som är lagreglerad, menar förbundsstyrelsen att det är regering och riksdag som måste ta sitt ansvar att backa upp en bra lagstiftning med tillräckliga statsbidrag så att alla som behöver en ledarhund som förflyttningshjälpmedel ska få en.