21 Övriga motioner

Innehållsförteckning

Förslag till beslut 4
Motion 76 Vad är kvalitet och värdegrund samt dialog och demokrati inom SRF?. 5
Förbundsstyrelsens yttrande. 7
Motion 77 Tydliga principer behövs för medelsanskaffning. 8
Förbundsstyrelsens yttrande. 10
Motion 78 SRF i mediebruset 11
Förbundsstyrelsens yttrande. 12
Motion 79 Utred namnbyte. 13
Förbundsstyrelsens yttrande. 14
Motion 80 Ersätt ordet blindskrift 15
Förbundsstyrelsens yttrande. 16
Motion 81 Regionpolitik - så mycket mer än bara hälso- och sjukvård  17
Förbundsstyrelsens yttrande. 19
Motion 82 Fotvård för gravt synskadade. 20
Förbundsstyrelsens yttrande. 21
Motion 83 Utveckling av kampanjer inom SRF. 22
Förbundsstyrelsens yttrande. 24
Motion 84 Annan föreningsstruktur 25
Förbundsstyrelsens yttrande. 26
Motion 85 Ledsagning vid kurser och möten anordnade av riksförbundet för förtroendevalda och personal 27
Förbundsstyrelsens yttrande. 29
Motion 86 Intern tillgänglig information. 30
Förbundsstyrelsens yttrande. 31
Motion 87 Rätten till en god hälsa. 32
Förbundsstyrelsens yttrande. 34
Motion 88 Kulturprojekt 35
Förbundsstyrelsens yttrande. 36
Motion 89 Utred SRF och lönebidragen. 37
Förbundsstyrelsens yttrande. 39
Motion 90 Ta fram en alkoholpolicy. 40
Förbundsstyrelsens yttrande. 41
Motion 91 SRF behöver en ”ordförandelägenhet” 42
Förbundsstyrelsens yttrande. 44

Förslag till beslut

a Om Principprogrammet

att fastställa förbundsstyrelsens yttrande över motion 76.

b Om Etiska programmet

att fastställa förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 77-78.

c Andra motioner

att fastställa förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 79-91.

a Om Principprogrammet

Motion 76 Vad är kvalitet och värdegrund samt dialog och demokrati inom SRF?

Bakgrund

I SRF:s stadgar ges en grundläggande beskrivning av organisationens värdegrund om alla människors lika värde, demokratiska principer och öppenheten för alla som vill vara med och dela föreningens målsättning. Stadgarna bestämmer att medlemmar skall känna ett värdigt medlemskap och de ska känna välbefinnande. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet.

SRF tappar medlemmar på grund av att vi har mindre stimulans och vi speglar ute i samhälle med dålig kvalité. För oss medlemmar uppfyller vi målen och arbetar efter värdegrunden om vi ser till att vården på medlemmar och våra brukare håller god kvalitet. Vi menar okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde och jämställdhet mellan utsatta. Det finns stor chans att få ökat intresse för SRF. SRF ska föregå med gott exempel som en god arbetsgivare genom etiksamtal och socialt ansvar.

Min fråga är hur värdegrundsarbetet inom SRF har gestaltat sig? Vi är överens om att kommunikationen mellan medarbetarna skall präglas av respekt, tydlighet och ärlighet men hur ofta reflekterar vi över dialog och demokrati? Syftet med denna motion är att utveckla organisationen med dialog och demokrati.

Ibland uppstår det konflikter mellan människor.

Vissa intressekonflikter kan man förutse på förhand. Om man känner att sannolikheten är hög för att man skall få intressekonflikter genom att åta sig ett styrelseuppdrag i SRF så bör man avstå från beslut som grundar på okontrollerad information och missförstånd.  SRF bör ha tydliga skäl och god dokumentation för beslutet. Det får inte vara godtyckligt.

Ibland uppstår missförstånd. Om till exempel en medlem inte betalat medlemsavgift, ta reda på orsak, undersök, diskutera och förankra med både medlem och föreningen innan beslut tas att ta bort medlemmen. Likadant gäller större beslut, diskutera och förankra med föreningarna.

Vi vet att denna värdegrund och utvecklingsambition ställer stora krav men för att få ut detta budskap ibland allmänheten måste vi inom SRF inte bara nöja oss med fina ord utan visa flera konkreta exempel.

Vi föreslår att SRF:s kongress beslutar

att kongressen 2017 bifaller denna motion som har frågeställningen om kvalitet och värdegrund samt dialog och demokrati,
att SRF ska arbeta med värdegrundsfrågorna för verksamheten i dess helhet,
att kommunikationen mellan medlemmar kansli och styrelsen skall präglas av respekt, tydlighet och ärlighet,
att förbundsstyrelsen skall föra en ömsesidig dialog med föreningarna, ta reda på orsak, undersök, diskutera och förankra,
att förbundsstyrelsen ej tar beslut utan att det först förankrats hos organisationen/föreningen.

Synskadade kurder
Khodadad Bahrami med 35 röstberättigade medlemmar

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att avslå att-satserna 1 och 5,

att anse att-satserna 2, 3 och 4 besvarade

Förbundsstyrelsen har stor respekt för de frågeställningar som tas upp i motionen. Riksförbundet strävar efter kontinuerlig dialog med distrikt, föreningar och medlemmar. Vi eftersträvar att ha en kommunikation som präglas av respekt, tydlighet och ärlighet. SRF har en väl förankrad värdegrund som framgår av vårt principprogram och vårt etiska program. Det är dock orimligt att förbundsstyrelsen inte ska kunna fatta några som helst beslut utan att först förankra dem med organisationen/föreningen så som motionären uttrycker saken.

b Om Etiska programmet

Motion 77 Tydliga principer behövs för medelsanskaffning 

SRF-organisationen har en stolt historia av genomtänkta långsiktiga beslut, en frisk debatt och viktiga principiella ställningstaganden med rättighetsperspektivet i fokus.

Inte minst inom vår ”insamlingsverksamhet” eller det som vi idag kallar medelsanskaffning/marknadsföring har debatten stundtals varit livlig. Det är en konst att samla in medel till vår verksamhet utan att ”sälja ut vår skäl”, men lyckligtvis har vi hittills lyckats bra. Lyckopenningen och kalendern är två viktiga, klart positiva, inslag som genererar pengar och samtidit sprider kunskap.

Det är många organisationer som verkar på ”insamlingens arena” och metoderna att ”slå sig fram” tuffas till allt mer. Det ställer ännu högre krav på fingertoppskänsla och fantasi hos oss.

Ivern att till varje pris vara med får inte bli det enda som upptar vår tankeverksamhet och leda oss ifrån viktiga principer.

Under den gångna kongressperioden har; kalendern utvecklats vidare, förbundets ekonomi stärkts och vi har kunnat utveckla verksamheten.

Samtidigt har förbundsstyrelsen vid upprepade tillfällen diskuterat, och fattat beslut om, inträde i Frii och Postkodlotteriet. I år beslutade FS att införa månadsgivare. FS beslut har pekat åt olika håll varje gång, och vid varje tillfälle fattats med en svag majoritet. Detta visar i sig på att frågorna inte är lätta att hantera.

Postkodlotteriets aggressiva, och klart oetiska, marknads­föring kan inte anses ligga i linje med våra etiska utgångspunkter. Jag ställer mig också frågan: Är SRF verkligen i sådant behov av pengar att vi måste införa månadsgivare nu?

Kongressen behöver ge förbundsstyrelsen tydligare riktlinjer för medelsanskaffningen.

Med hänsyn till ovanstående föreslår jag kongressen besluta

att följande formulering tillförs det Etiska programmet, under rubriken Medelsanskaffning och marknadsföring:

”SRF sysslar aldrig med bössinsamlingar. Vi deltar inte i insamlingsgalor eller liknande aktiviteter, som skapar eller förstärker, negativa attityder till oss. Vi samarbetar heller inte med tredje part som tillämpar en aggressiv och tveksam marknadsföringsmetod.”

Jenny Näslund, Umeå

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att bifalla motionen.

Motionärens förslag till komplettering i det etiska programmet är viktigt. Det är inte bara vad vi själva gör som påverkar bilden av synskadade och SRF som organisation. Det är också eventuella samarbetspartners agerande som påverkar den bilden. När det gäller tillämpningen är det etikgruppen som vid varje unikt tillfälle bedömer etiska dilemman i förhållande till det etiska programmet. 

Motion 78 SRF i mediebruset

Sedan "De blindas förening" bildades 1889 har mycket förändrats, bl. a namnbytet till SRF.

Samhället är också helt annorlunda och vi lever i ett mediabrus. SRF bör driva frågor som förbättrar för oss med synnedsättning och SRF bör därför synas mer så att fler får veta att SRF finns. Det gynnar också möjligheten att värva fler medlemmar som leder till större kraft i påverkansarbetet, kanske också en möjlighet till fundraising och månadsgivare.

Jag yrkar därför att kongressen uppmanar förbundsstyrelsen

att  undersöka möjligheten att arrangera någon typ av TV-gala där syftet är att synas och visa på allt det som ändå är möjligt att genomföra för oss med synnedsättning,
att TV-galan ska vara så intressant att den lockar en bred publik så att syftet med medlemsutveckling uppnås.

Maria Sjötång
SRF Blekinges årsmöte

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att avslå motionen.

Motionären lyfter vikten av att synliggöra alla viktiga frågor som SRF arbetar med och på det sättet gynna vår medlemsutveckling.

Förbundsstyrelsen tror dock inte att en TV-gala är det bästa sättet. För oss är det viktigt att kommunikationen sker på våra villkor.

Vi kan bli bättre på sociala medier, att använda Youtube med mera, att synliggöra allt SRF för när vi möter olika människor i verksamheten.

En TV-gala, av det slag motionären föreslår, är inte heller förenligt med de principer som finns i det etiska programmet. 

c Andra motioner

Motion 79 Utred namnbyte

På Unga med Synnedsättnings (dåvarande Unga Synskadade) årsmöte 2015 lades ett förslag om att vi skulle utreda frågan om att byta namn, något som även innan detta diskuterats inom organisationen. Utredningen sträckte sig över ett år och innefattade diskussioner runt om i hela organisationer, både bland medlemmar och distriktsstyrelser. Frågan stöttes och blöttes, men vi kom slutligen fram till vårt namnbyte.

Något som dock blev tydligt i diskussionerna var frågan om vår identitet, vad vi som organisation identifierar oss med. Vill våra medlemmar vara synskadade eller vill vi vara personer med synnedsättning?

Detta är något vi tror att även SRF hade mått bra av att göra. Oavsett resultatet tror vi att det är viktigt för sammanhållningen att vi kan identifiera oss med ett begrepp. Det kan också vara viktigt i ett externt perspektiv, att olika ord inte används och att det på så sätt skapar en tydligare bild gentemot allmänheten.

Ett namn säger också oerhört mycket om organisationen vilket gör det extra viktigt för medlemmar att kunna ställa sig bakom terminologin. Det ska inte kännas obekvämt för någon att använda ett namn på grund av att begreppet känns fel.

Vi föreslår kongressen besluta:

att en utredning om namnbyte upprättas,
att resultatet av utredningen presenteras vid nästa kongress

Unga med Synnedsättning

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att avslå motionen.

Att byta namn innebär stora utmaningar. Dels innebär det väsentliga kostnader, men framförallt innebär det att ett nytt namn ska etableras och göras känt. Detta så kallade varumärkesbyggande är något Synskadades Riksförbund arbetar med redan idag. Bland annat genom vår årliga kalender tror vi oss veta att vårt namn blivit mera känt än tidigare. Att rasera detta varumärkesarbete, och försöka bygga upp ny kännedom om vår organisation skulle innebära stora svårigheter och kräva stora resurser.

Sedan är frågan vad problemet är med vårt nuvarande namn. ”Synskadades Riksförbund” uttrycker att vi är synskadades egen organisation. Namnet är bra och tydligt, och vi har uppfattat att det har starkt stöd bland våra medlemmar.

Förbundsstyrelsen vill inte lägga ner kraft och energi på en utredning om ett namnbyte. Vi vill istället prioritera vår intressepolitiska och individstödjande verksamhet.

Motion 80 Ersätt ordet blindskrift

I många år har synskaderörelsen arbetat med att få bort missvisande ord. Vi har till exempel velat ersätta ordet blindhund med ledarhund, och blindkäpp med ”vit käpp”. Men av någon anledning har kampen stannat vid det missvisande ordet blindskrift. Blindskrift är nämligen det man måste skriva på försändelser av punktskrift och talböcker om man vill att de ska skickas portofritt inom landet. Cécogrammes är termen som används för att skicka med reducerat porto utomlands.

I alla andra sammanhang använder vi orden punktskrift, talböcker, inläst material och så vidare. Dessa ord beskriver vad det är för slags medium vi har att göra med. Men ordet blindskrift är missvisande och ställer enbart till med förvirring.

I engelsktalande länder används ibland termen ”free matters for the blind”, vilket underlättar eftersom det inte enbart är punkskrift som får skickas portofritt utan även talböcker och inlästa brev som inte är skrift i traditionell mening.

Det finns alltså flera argument för att få bort ordet blindskrift från det enda område där det fortfarande används.

Vi vill att kongressen beslutar:

att SRF påbörjar ett arbete för att ersätta ordet blindskrift med ett bättre ord eller formulering.

Anders Moritz, Anna Bergholtz, Anita Maddock, Eva Fridh, Finn Hellman, Ilias Bennani, Jakob Rosenvind, Jana Bernhard och Jennifer Jungelin

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att avslå motionen.

Förbundsstyrelsens bedömning är att även om begreppet blindskrift togs bort skulle försändelser som märks med blindskrift inte kunna avvisas. Det går att välja mellan att skriva Blindskrift och att skriva Cécogrammes.

Motion 81 Regionpolitik - så mycket mer än bara hälso- och sjukvård

Trots flera försök har vi inte lyckats att bilda storregioner i Sverige än, och det lär dröja med tanke på resultatet efter det sista försöket 2016, då hela tanken om en ny makt­fördel­ning i landet maldes sönder och samman av det politiska etablissemanget. Men regionpolitiken lever ändå. De allra flesta landsting har övergått och övergår i regionbildningar vilket inte enbart betyder att man ändrar namn från landsting till region. Det ger regionparlamenten större makt och inflytande över regional utveckling, infra­struktur, kultur, kommunikation och näringsliv.

Landstingens fokus på hälso- och sjukvård får i regionen sällskap med ytterligare politiska uppdrag som har betydelse för oss som medborgare.

Vi behöver därför ta dialogen med våra respektive regioner men framförallt med Sveriges kommuner och landsting (SKL) om hur man riggar det funktionshinderspolitiska utvecklingsområdet och dialogen i regionerna. Traditio­nellt har regionalt samråd och samverkan rört vård, rehabilite­ring och organisationsbidrag till funktions­hindersrörelsen. Vi behöver politisera frågor som rör tillgång till kultur, infrastruktur, kommunikation, friskvård och näringsliv. I regionbildningen lämnas MR-perspektivet i de nya (och gamla) ansvarsområdena åt sidan vilket innebär att funktionshindersperspektivet avpolitiseras.

Därför föreslår jag

att SRF i öppet brev till regionerna uppmanar dem att utveckla och systematisera sitt funktionshinders­politiska arbete att gälla alla regionens ansvars­områden. Detta innefattar en konstruktiv dialog med intresseorganisationerna med utgångspunkt i ett MR-perspektiv,
att SRF uppmanar SKL att ta dialogen med sina medlemmar: regioner och landsting om hur de kan utveckla sitt arbete ur ett MR-perspektiv och med fokus på funktionshinderspolitiska frågor.

Kicki Lundmark
SRF Västerbottens Representantskapsmöte

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att bifalla motionen.

SRF jobbar redan idag med att påverka olika aktörer, både lokala, regionala och nationella, till att använda sig av MR-perspektiv och till att följa de mål som sätts upp av den svenska funktionshinderspolitiken. Det sker på olika sätt och genom olika kanaler. Lika Unika, exempelvis, som är ett samarbete där SRF har en aktiv roll, har fokus just på MR-frågorna och arbetet att påverka svensk funktionshinderspolitik. Här finns även regionala perspektiv exempelvis genom påverkan av MFD och deras arbete gentemot kommuner och landsting/regioner. Ett konkret resultat av vårt gemensamma påverkansarbete är att regeringen i sin proposition (maj 2017) för kommande funktionshinderspolitik inkluderat ett stärkt stöd till kommuner och landsting i deras arbete med funktionshinderspolitiken.

Oavsett vad man tycker om den långa politiska processen kring svenska regioner, så delar förbundsstyrelsen motionärens uppfattning om att det är viktigt för SRF att påverka regioner och landsting i alla de frågor som är relevanta för oss och som beslutas av desamma. Därför anser vi att kongressen bör göra ett uttalande riktat till SKL och regionerna kring vikten av MR-perspektivet och ett systematiserat funktionshinderspolitiskt arbete som gäller alla regionens ansvarsområden samt uppmanar SKL att ta dialogen med sina medlemmar; regioner och landsting om hur de kan utveckla sitt arbete ur ett MR-perspektiv och med fokus på funktionshinderspolitiska frågor.

Motion 82 Fotvård för gravt synskadade

Att kunna sköta sina fötter som gravt synskadade är svårt men mycket viktigt för att undvika komplikationer som både kräver mer kostsam vård men också för att undvika onödigt lidande.

Vi yrkar därför:

att riksförbundet skall jobba för att medicinsk fotvård även skall omfatta gravt synskadade.

SRF Blekinges årsmöte

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att  avslå motionen.

Visserligen vore det bra med kostnadsfri eller subventionerad fotvård för synskadade eftersom det inte är enkelt att sköta sina fötter. Men medicinska behandlingar ska vara förorsakade av medicinska skäl.

Motion 83 Utveckling av kampanjer inom SRF

SRF har under många år arbetat med utåtriktad verksamhet i form av kampanjer, med flygbladsutdelning. Det kan absolut vara ett sätt att bedriva utåtriktad verksamhet, men det är nu dags att utveckla arbetet och lämna kampanjande med flygblad bakom oss och ta ett steg framåt och hitta andra metoder.

Vi måste hitta mötesplatser där vi träffar allmänheten och skapar ett intresse för att få veta mer om hur det kan vara att ha en synnedsättning och vilka strategier och hjälpmedel som gör vardagen funktionell och vad som skulle behövas för att underlätta situationer i vardagen.

Vi borde samarbeta med vårt eget företag Iris och även andra företag som säljer datorhjälpmedel för personer med synnedsättning. Ett sådant samarbete kan ske en eftermiddag eller en hel dag i en lokal, där företagen visar hjälpmedel och personer från SRF kan ha korta föredrag och eller ha ett bord med material och samtala med människor.

Om möjligt kan även Synenheterna vara en samarbetspartner och om personer med synnedsättning inte själva vill hålla något föredrag, kan föreläsning av en ögonläkare eller personal från Synenheterna vara något som väcker intresse från allmänheten.

Politiker kan också bjudas in till ett sådant här event.

Syftet med ovan beskrivna verksamhet är att hitta nya medlemmar och att skapa ökad förståelse och kunskap om att fungera med en synnedsättning.

Under våren 2017, kommer SRF distrikt Västmanland tillsammans med Iris och Insyn Scandinavia AB att ha en dag i stadsbibliotekets hörsal i Västerås. Vi kommer att ha korta föredrag, då fyra personer med synnedsättning berättar om sin situation. Vi kommer att belysa frågor kring att idrotta, att arbeta, att göra sina inköp och att laga mat, att förflytta sig och att ha ledarhund.  Vi kommer också att ha ett bord med informationsmaterial där allmänheten också kan ställa frågor.

Vi kommer att utvärdera detta utifrån antal besökare, vilka frågor som kommer upp och utifrån hur vi själva upplevde dagen. Vid kongressen kan vi dela med oss av våra erfarenheter.

Vi föreslår att kongressen tar ställning till följande yrkande:

att SRF avslutar den utåtriktade verksamheten med flygbladsutdelning,
att riksförbundet stödjer distrikten gällande att anordna utåtriktad verksamhet i samarbete med hjälpmedelsföretag eller syncentraler, då man visar hjälpmedel, håller föredrag samt har representanter från SRF som kan svara på frågor, dela ut informationsmaterial och föra en dialog med allmänheten,
att SRF tar fram en ny broschyr om organisationen, som kan delas ut till allmänheten och som väcker intresse för personer som kan tänka sig att bli röstberättigade eller stödjande medlemmar.

Monica Fredriksson
SRF Västmanlands årsmöte

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att avslå motionen.

Förbundsstyrelsen tycker att motionären tar upp mycket viktiga frågor. Förbundsstyrelsen vill dock inte besluta om att avstå från metoder. Vilka metoder som ska användas vid olika aktiviteter måste bedömas utifrån det enskilda fallet.

Den beskrivning av att genomföra ögats dag som redovisas i motionen är mycket bra. Liknande dagar genomförs på många håll i landet. Till stöd för utåtriktade aktiviteter har ett mässkitt tagits fram.

Det är en omfattande process att ta fram nytt informationsmaterial. Den folder ”Inte bara för syns skull” som nu finns har inte många år på nacken och fyller väl sin funktion. Förbundsstyrelsen bedömer att det i nuläget inte finns behov av en ny folder.

Motion 84 Annan föreningsstruktur

Med anledning av artiklar i vår medlemstidning, vikande medlemssiffror och NPF-gruppens upplösning, är SRF:s framtid värd att begrunda. Då vår organisation har en föreningsstruktur, där många yngre, i synnerhet flerhandikappade, har svårt att känna sig hemma, kan det vara tid för eftertanke.

SRF:s NPF-grupp har ofta tagit råd av Professor Ulla Ek, sakkunnig i synskada och neuropsykiatri. Då vi frågade henne hur förbundet kan hålla sig levande, föreslog hon att SRF kunde bestå av tre grenar: barndomssynskadade, vuxen- och ålderssynskadade samt personer med synnedsättning och NPF. Enligt Ulla Ek rör det sistnämnda många barn över lång tid, framöver blir de vårt nya SRF.

Därför yrkar vi:

att kongressen väcker frågan om ändring av föreningsstruktur.

Maria Liesland, Skåne, Margareta Eriksson och Frida Edlund, Östersund

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att avslå motionen.

Det är alltid värt att utveckla organisationsformerna för att ha en levande organisation. Detta har också funnits med i SRF:s arbete under många år. En följd av det är exempelvis våra olika branschföreningar som tillvaratar särskilda gruppers behov.

Förbundsstyrelsen tror dock inte på den modell motionärerna skisserar. Den skulle försvåra vårt intressepolitiska arbete och vi tror på mångfald i distrikt och lokalföreningar.

Motion 85 Ledsagning vid kurser och möten anordnade av riksförbundet för förtroendevalda och personal

Riksförbundet anordnar regelbundet kurser och möten för såväl förtroendevalda som personal. I de flesta fall hålls dessa sammankomster i Stockholm, men de kan även ske på andra ställen. Stockholm är dock den plats där träffarna oftast äger rum.

SJ:s ledsagare hjälper resenärer med funktionsnedsättning att ta sig från tåget till centralhallen i Stockholm. Om man säger till, kan SJ:s ledsagare även följa med ut till platsen där taxin ska komma, men de har däremot inte alltid möjlighet att vänta tills det kommer en taxi. När det gäller att se till så att alla kommer till taxin, läggs därför just nu ansvaret för det mesta på synsvaga kurs- eller mötesdeltagare. Vid hemresan följer inte taxichauffören med in till mötesplatsen i centralhallen och SJ:s ledsagare kommer inte ut och möter upp där taxin stannar. Detta innebär i dagsläget att synsvaga deltagare får ta över och ledsaga och även hitta en plats inne på centralen där alla kan vänta.

Vi anser att det är orimligt att synsvaga personer som själva är deltagare ska vara ansvariga för att ledsaga blinda eller gravt synskadade deltagare. Att man kan ta sig fram själv innebär inte automatiskt att man kan ledsaga andra. Många synsvaga kan känna sig obekväma i en sådan situation.

Vi menar att riksförbundet bör skicka åtminstone en seende person till centralstationen inför varje kurs eller möte, för att möta upp deltagare, samt följa med tillbaka till centralen och vara behjälplig vid hemresan. Denna person måste vänta och se till så att alla deltagare har fått hjälp. Detta skulle inte medföra några stora kostnader för riksförbundet och det skulle göra att både blinda och synsvaga deltagare känner sig trygga.

Vi yrkar att kongressen uppmanar förbundsstyrelsen

att ta fram en policy där det framgår att riksförbundet har ansvar för att ordna med seende ledsagare vid ankomst till och avfärd från centralstationen i samband med kurser och möten anordnade av riksförbundet,

att det även framgår i policyn att den seende ledsagaren ska vänta tills alla deltagare har fått hjälp, dels med att komma till taxin på ditresan men även tills deltagarna fått kontakt med SJ:s ledsagning på hemresan.

Bert Carlsson och Anita Svenningsson, Jönköping, Göran Johansson, Bredaryd, Kenneth Jägsander, Eksjö, Karl-Erik Persson, Nässjö

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att bifalla motionen.

Precis som motionärerna skriver är det viktigt att alla kan känna sig trygga i samband med SRF:s aktiviteter. Redan idag finns seende personal på plats när riksförbundet anordnar större kurser och liknande. Detta är i dagsläget dock inte alltid fallet då färre personer samlas, så som exempelvis vid förbundsstyrelsens möten. Förbundsstyrelsen kommer att se över detta i enlighet med motionärernas förslag.    

Motion 86 Intern tillgänglig information

Det borde vara självklart att då du bjuds in till en aktivitet i en lokalförening, ett distrikt, en region eller till SRF centralt så skall sista datumet för anmälan finnas med i den inbjudan eller annons som sänds ut. Det underlättar både för medlemmar och för anställd personal så alla behandlas lika vid anmälan. Tyvärr är det inte självklart hos de som arrangerar aktiviteter inom SRF och då kan lätt godtycke uppstå om vem som får delta på en aktivitet och hur sent man får anmäla sig.

Jag yrkar

att SRF centralt upplyser ordföranden och ombudsmän om vad som bör finnas med i en inbjudan till en aktivitet till medlemmar, så onödiga missförstånd om till exempel anmälan inte behöver uppstå.

Catarina Meurling, SRF Dalarna

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att avslå motionen.

Förbundsstyrelsen delar helt motionärens uppfattning att tillräcklig information måste ges i inbjudan till olika aktiviteter. Förbundsstyrelsen är dock övertygad om, att detta görs i de allra flesta fall. Då detta inte sker, bör detta lösas vid det enskilda tillfället.

Motion 87 Rätten till en god hälsa

Alla har rätt till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. Hälsa definieras enligt Världshälsoorganisationen (WHO) som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och är inte endast liktydigt med frånvaron av sjukdom. Uppföljningen av funktionshinderpolitiken visar att hälsan generellt är sämre hos personer med funktionsnedsättning än hos övriga befolkningen. Levnadsvanorna är sämre för personer med funktionsnedsättning. Fler har en stillasittande fritid och lågt socialt deltagande. För personer med synnedsättning kan den fysiska nivån som bidrar till god hälsa vara svår att uppnå. En förutsättning att uppnå en god hälsa är bland annat kunskapen om kost och fysisk aktivitet. För att lättare motivera sig till motion och träningsverksamhet är det viktigt att känna glädjen i den aktivitet som personen väljer. Utbudet av varierad typ av aktivitet behöver vara stort för att alla ska hitta något som passar.

Parasportförbundet tar hand om elitidrottarna men lägger all rekrytering på de lokala föreningarna. Vilket gör att rekryteringen till idrotten sker sporadiskt där föreningarna finns. Motionärerna får allt för lite uppmärksamhet och möjligheten till lättsam motion är begränsad i många delar av landet. Speciellt när nedsatt syn ger begränsade möjligheter att orientera sig och ledsagning från kommunen inte är självklar. Det är inte heller självklart att kunskap finns om vilka möjligheter lagstiftningen kan ge.

Vi har en allt för hög andel överviktiga i gruppen och procentuellt högre än Sveriges befolkning. Troligtvis finns det brister i kunskapen runt kostvanor men även brist på tillgängliga fysiska aktiviteter.

För att kunna få rätsida på detta krävs att alla organisationer som värnar om personer med synnedsättning måste jobba hårt för att alla ska kunna uppnå en god hälsa. Synskadades riksförbund har tyngd i sin organisation och måste därför vara ett föredöme.

Jag yrkar med anledning av ovanstående:

att höja kunskapsnivån bland personer med synnedsättning om hur viktigt det är med motion och kost i alla åldrar,

att likaså höja kunskapsnivån bland familjer med synskadade barn om motionen och kostens betydelse för god hälsa. Detta kan bland annat ske genom lägerverksamhet med praktiska prova på möjligheter,

att få en större andel personer med synnedsättning att motionera och träna regelbundet,

att SRF genom distrikt och lokalföreningar ska bidra till ett förbättrat rekryteringsarbete till idrotten över hela landet och för alla åldrar.

Åsa Alverstedt
SRF Göteborgs årsmöte

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att avslå att-sats 1,

att i övrigt anse motionen besvarad.

Förbundsstyrelsen menar att det stora problemet inte är bristen på kunskap om hälsans betydelse, utan snarare svårigheterna att kunna utöva motionsaktiviteter. För att kunna bibehålla god hälsa är vårt ständigt pågående arbete för förbättrad ledsagning, färdtjänst med mera helt avgörande.

Inom lägerverksamheten för barn har vi förbättrat hälso­tänkandet och vi har också ett idrottsprojekt tillsammans med Gymnastikhögskolan, Riksidrotts­förbundet och Parasportförbundet.

När det gäller frågan om att förbättra rekryteringsarbetet till idrotten handlar det initialt om att etablera kontakter med Parasportförbundets distrikt och föreningar. Riksförbundet kan åta sig att ta fram aktuella kontaktlistor och skicka ut dessa.

Motion 88 Kulturprojekt

För flera år sedan bedrev SRF, Synskadades riksförbund ett kulturprojekt med namnet Kulturkraft. Inom ramen för detta tre-åriga projekt genomfördes helger innehållande teater, skrivande och musik, men även annat skapande var möjligt, till exempel näverslöjd. För att kunna genomföra Kulturkraft fick SRF, Synskadades riksförbund, pengar från Allmänna arvsfonden. Projektet var mycket trevligt och det kom mycket folk.

Syftet med ett nytt projekt är att på ett positivt sätt lyfta fram synskadefrågor genom att ständigt arbeta med kultur.

Motionären yrkar

att en arbetsgrupp tillsätts som får till uppgift att söka ekonomiska medel för att starta upp ett kulturprojekt.

Anita Mäki
SRF Norrbottens styrelse
SRF Luleås årsmöte
SRF Norrbottens representantskapsmöte

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att bifalla motionen.

Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att arbete med kultur är ett positivt sätt att lyfta fram synskadefrågor och kan påverka medlemsutvecklingen i positiv riktning. I ett sådant kulturprojekt skulle Synskadade Konstnärers och Konsthantverkares Förening, SKKF, vara en intressant samarbetspartner.

Motion 89 Utred SRF och lönebidragen

Om lönebidrag används på rätt sätt kan det vara en bra arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Men det finns gott om exempel på hur arbetsgivare, arbetsförmedlingen och till och med funktionshinderorganisationer missbrukar lönebidraget. Det kan ske på flera sätt. Ibland sätts likhetstecken mellan att en person har funktionsnedsättning och att personen är i behov av lönebidrag. Det är inte så lönebidraget ska användas utan det ska kompensera arbetsgivaren i de fall arbetstagarens funktionsnedsättning leder till nedsatt arbetsförmåga. Vi i SRF vet att om en persons arbetsförmåga är nedsatt eller ej i stor utsträckning beror på om personen får rätt sorts hjälpmedel.

En annan tanke med lönebidraget är att det ska fasas ut och normalt ska det inte ges mer än i fyra år. Men många arbetar med lönebidrag år ut och år in utan att det fasas ut eller tas bort. Det får negativa konsekvenser för den individuella löneutvecklingen och bidrar till att funktionshindrade som grupp fortsätter att vara låginkomsttagare.

Det händer till och med att arbetsförmedlingen och funktionshinderorganisationer uppmanar personer med funktionsnedsättning att använda möjligheten till lönebidrag som försäljningsargument. Arbetssökande med funktionsnedsättning uppmanas alltså inte att i första hand framhålla sin kompetens. 

Det finns exempel på funktionshinderorganisationer som är så utleda på felanvändningen av lönebidrag att de bestämt sig för att inte använda det överhuvudtaget.

Vad har då SRF för hållning? Ja, det kan man undra när det då och då sägs att personer med synnedsättning på anställningsintervjuer i organisationen fått veta att en förutsättning för jobbet är lönebidrag. Att villkora arbeten på det sättet går helt emot hur bidragen är tänkta att användas och är inte bara rättsligt fel utan också ideologiskt självmord.

Det är mycket viktigt att SRF är helt på det klara med hur lönebidrag ska användas. Det är viktigt för vår trovärdighet. Det får inte finnas dubbla måttstockar. Så som vi vill att lönebidrag ska användas externt, så måste vi också agera internt.

Som vi skrev inledningsvis kan lönebidraget vara en bra arbetsmarknadspolitisk åtgärd om det används på rätt sätt, men risken är att det helt tappar sin legitimitet om det missbrukas.

Vi vill att kongressen beslutar:

att SRF kartlägger den interna användningen av lönebidrag,

att kartläggningen sker på SRF:s alla plan,

att personalansvariga på alla nivåer i SRF:s ges kompetensutveckling vad gäller lönebidrag,

att SRF i sitt påverkansarbete påtalar problemen med hur lönebidragen används idag.

Anna Bergholtz, Anita Johansson, Ann-Katrin Ekberg, Finn Hellman, Isabelle Hillberg

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att bifalla att-sats 1 och 2,

att anse att-sats 3 och 4 besvarade.

Förbundsstyrelsen vill uppmärksamma kongressen på att regeringen beslutat att det från den 1 juli 2017 byter begreppet lönebidrag benämning till lönebidrag för anställning, utvecklingsanställning byter till lönebidrag för utveckling i anställning och trygghetsanställning till lönebidrag för trygghet i anställning.

Förbundsstyrelsen instämmer med motionärerna om att det kan vara viktigt att kartlägga användningen av lönebidrag inom vår egen organisation. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att som systemet ser ut idag, bygger många anställningar inom civilsamhället på att anställningen just har lönebidrag för anställning. I praktiken anser vi att lönebidrag för anställning används som ett slags organisationsstöd, vilket i sig inte är bra, men det är så verkligheten ser ut och som vi måste anpassa oss efter. Alternativet är att fler skulle vara arbetslösa och att SRF skulle få betydligt mindre personal eftersom vi inte skulle ha råd med lika mycket anställda. Denna problematik påtalar vi för beslutsfattare och myndigheter så ofta vi kan. Vår personal får kontinuerligt utbildning i vad det innebär att få lönebidrag för anställning. Detta sker dels i dialog med arbetsförmedlingen samt att vi diskuterar det vid våra arbetsledarutbildningar. Dessutom har riksförbundet en person anställd som stöttar både arbetsledare och personal i distrikten kontinuerligt i dessa frågor.

Motion 90 Ta fram en alkoholpolicy

Den som representerar SRF har ett ansvar för att dem vi möter ska uppfatta oss som pålitliga och förtroendeingivande. Det är därför väsentligt att SRF:s representanter är nyktra och drogfria under möten och aktiviteter oavsett var dessa sker.

Genom att ta fram en alkoholpolicy ger vi alla som någon gång representerar SRF ett stöd i hur man ska förhålla sig till alkohol i olika situationer.  

Det förekommer representation med mat och dryck, där det kan vara acceptabelt att dricka alkoholhaltiga drycker såsom öl och vin, och därför ska det göras tydligt i vilka sammanhang detta får förekomma och att det ska ske måttligt, exempelvis ett glas öl eller ett glas vin. Som arrangör, värd eller ansvarig för en aktivitet ska man vara nykter, eftersom man ska kunna fatta beslut som påverkar människor, ekonomi eller egendom.

Vi yrkar att kongressen ger förbundsstyrelsen i uppdrag:

att utarbeta en alkoholpolicy med ovan nämnda inriktning och som omfattar alla som representerar SRF, oavsett om de är medlemmar eller ej,

att skicka alkoholpolicyn på remiss till distriktsstyrelserna för att inhämta synpunkter på utformningen,

att kongressen bemyndigar förbundsstyrelsen att fatta beslut om att alkoholpolicyn ska börja gälla senast 2018-10-31.

Karl-Otto Rosenqvist, Ängelholm och
Christer H Persson,   Helsingborg

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att anse motionen besvarad.

Förbundsstyrelsen håller med motionärerna om att det är viktigt att vi har riktlinjer för hur alkohol och droger hanteras. Styrelsen gör med jämna mellanrum en översyn av alla riksförbundets policys, däribland de policys där hantering av alkohol nämns. I policyn för extern representation står: "Vid enklare extern repre­sentation är alkohol inte tillåtet i någon form. Vid dyrare extern representation kan det vid något enstaka tillfälle vara befogat att bjuda på öl eller vin om det är ett särskilt viktigt representat­ionstillfälle, men det ska tillämpas med måttfullhet och stor restriktivitet. Detta får avgöras från fall till fall av den som beslutar om repre­sen­tat­ionen. SRF bjuder aldrig på starksprit." I policyn för intern represen­tation står: " Vid intern representation kan SRF om särskilda skäl finns bjuda på öl eller vin, men det ska tillämpas med måttfullhet och stor restriktivitet. SRF bjuder aldrig på starksprit."

Förbundsstyrelsen menar att genom att regelbundet se över befintliga policys kan vi tillgodose det motionärerna efterlyser.

Det står distrikt och föreningar fritt att upprätta mer långtgående policys om detta anses lämpligt.

Motion 91 SRF behöver en ”ordförandelägenhet”

Uppdraget som förbundsordförande i SRF, så som det är utformat idag, kräver att man bor eller är stationerad i Stockholm.

Arbetet utgår från förbundskansliet, man representerar organisationen på olika sammankomster och är ”frontfiguren” i det intressepolitiska arbetet med huvudstaden som utgångspunkt.

Med dagens bostadssituation är det nästintill omöjligt att få en hyreslägenhet i Stockholm, om man inte stått i bostadskön i minst 10 år.

Att köpa en bostadsrätt är alternativet som återstår och det är inte realistiskt om man inte har en större förmögenhet att tillgå.

Uppdraget som förbundsordförande är mycket viktigt för SRF. Våra medlemmar ska därför ha möjligheten att kunna välja den bäst skickade, utan att geografin och bostadssituationen i Stockholm ska utgöra ett hinder. SRF är dessutom en riksorganisation där funktionärer, också på våra ytterst ledande poster, ska kunna vara andra än huvudstadsbor eller väldigt förmögna personer som kan köpa sig en bostad.

Idag finns inte den realistiska och praktiska möjligheten att en kandidat från någon annan del av landet än Stockholm, eller närliggande län, kan ställa upp till uppdraget som förbundsordförande. Det är här som praktiskt hinder förvandlas till en demokratifråga. Har vi råd att avstå kanske den bästa kandidaten bara för att hon/han råkar vara bosatt på ”fel” ställe i landet?

Vi kan lösa frågan genom att SRF köper en bostad, eller behåller en av de testamenterade bostäderna i Stockholmsområdet.

Förbundet har ekonomiska förutsättningar för att göra en sådan viktig investering.

Hanteringen av en ”ordförandelägenhet” måste till fullo vara marknadsmässig, och i det fall som en vald förbundsordförande flyttar in, skall denne erlägga marknadsmässig hyra. Hyreskontrakten bör upprättas så att de följer kongressperioderna. Vid avslutat uppdrag skall lägenheten återlämnas till förbundet, i enlighet med det avtal som upprättats.

Om en vald förbundsordförande av någon anledning inte vill nyttja lägenheten, kan den gå till en ”lämplig” kö och hyras ut till marknadsmässig hyra under begränsad tid. Kontrakten bör utformas så att lägenheten kan vara disponibel i samband med, eller strax efter, att förbundsordförande väljs.

Med hänsyn till ovanstående föreslår jag kongressen besluta:

att SRF under kommande kongressperiod skaffar en ”ordförandelägenhet” i Stockholmsområdet,

att lägenheten hyrs ut till ”nyvald/omvald” förbundsordförande till marknadsmässig hyra,

att om ordförande ej önskar nyttja bostaden, skall den hyras ut till marknadsmässig hyra under en begränsad tid,

att förbundsstyrelsen ges i uppdrag att på lämpligt sätt utforma avtal och andra praktiska ting, så att motionens intentioner kan förverkligas.

Jenny Näslund, Umeå

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att bifalla motionen.

Förbundsstyrelsen instämmer med motionären att det är viktigt att vem som helst kan ställa upp till uppdraget som förbundsordförande oberoende av var i landet en bor. Därför vill förbundsstyrelsen under kongressperioden titta på vilka möjligheter som kan vara mest lämpliga för att få tillgång till en lägenhet. Det kan vara att faktiskt köpa in en lägenhet, men det skulle också kunna vara en möjlighet att hyra en lägenhet som, när den inte nyttjas av förbunds­ordförande hyrs ut till annan person som står i bostadskö. På så sätt skulle SRF inte själva behöva hantera uthyrningen. Ett annat sätt är att Iris Förvaltning skulle kunna stå som ägare, eftersom de är vana vid att hantera fastigheter. Vi vill alltså ha i uppdrag av kongressen att titta på frågan och se på den i ett lite bredare perspektiv, men målsättningen är den samma som motionärens.