Förbundsjuristen: de flesta får inte LSS

De flesta synskadade som ansöker om ledsagning vill ha insatsen genom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Men att blankt räkna med att få insatsen genom LSS, är enligt förbundsjurist Leif Jeppsson, inte ett modernt sätt att tänka.

Det låter som att LSS har blivit en slags dröm i stället för en tydlig rättighet för personer med synnedsättning. Hur har det blivit så här?
- Från början var tanken att ledsagning skulle vara en insats som tillgodoses genom LSS, men domstolarna har stramat upp praxis så mycket att personer med synnedsättning inte längre anses tillhöra personkretsen, säger Leif Jeppsson.

Anledningen till att många personer med synnedsättning föredrar LSS framför alternativet Socialtjänstlagen (SoL) är att LSS ger insatsen kostnadsfritt och att individen får bestämma användningsområden.

Om man trots dagens juridiska läge vill försöka sig på en LSS-ansökan, vad ska man tänka på?
- Man måste ha klart för sig vad det innebär att tillhöra den så kallade personkretsen som har rätt till insatsen. Man behöver vara medveten om sina problem och kunna beskriva dem. Det är viktigt att man har tänkt igenom det innan man träffar en biståndshandläggare.

Leif Jeppson förklarar vidare att anledningen till att personer med synnedsättning i så liten utsträckning har rätt till Ledsagning enligt LSS är att domstolarna i praktiken har kommit att fokusera på personer som har problem med hygien, på- och avklädning med mera.
- För att få ledsagning behöver man nästan vara i behov av personlig assistans också, säger han.

Så här var det inte förr. Det finns människor som under årtionden har haft rätt till ledsagning enligt LSS, men som vid nya ansökningar har fått nej. De har fortfarande samma funktionsnedsättningsgrad, men bedöms annorlunda.
- De flesta som har haft LSS har ju blivit av med det, trots att tanken från början var att personer med synnedsättning skulle kunna ingå, säger Jeppsson.

Han tror att en av orsakerna till att det juridiska läget har förändras är att personer med synnedsättning ofta framställer sig som lite för duktiga. Det gör, enligt honom, att behoven inte uppfattas som stora nog när det kommer till beslut.

Hur ska man formulera sig?
- Man måste inrikta sig på att beskriva vad det är man inte kan göra.

Vad ska man göra om det går åt skogen?
- Man kan söka samma insats genom socialtjänstlagen (SoL). Det kan dock bli att gå som hemtjänsttaxa och därmed kosta pengar.

Varför har fler personer med synnedsättning rätt till ledsagning enligt SoL än enligt LSS?
- Det är en helt annan typ av lag. För den krävs bara att man behöver stöd för sin livsföring i övrigt. Om det krävs ledsagning för att få en skälig levnadsnivå så kan det ge individen rätt till insatsen.

Hur upplever du det här läget som jurist för Synskadades Riksförbund?

- Jag upplever det som väldigt frustrerande. Kommuner får med sig förvaltningsdomstolarna på att utbilda en strängare praxis. Jag upplever att det här inte överensstämmer med lagsättningens ursprungliga intentioner.

Om du har juridiska frågor gällande din rätt till ledsagning, kontakta Leif Jeppsson.