I Louis Brailles fotspår

Hur levde Louis Braille, mannen som uppfann punktskriften? I höstas följde Synskadades Riksförbunds ordförande Håkan Thomsson i hans fotspår från vaggan till graven.

Familjen Brailles vitkalkade hus i byn Coupvray, fyra mil öster om Paris och granne med Disneyland Paris, är idag ett litet museum. Att punktskriftens uppfinnare Louis Braille är Coupvrays store son är tydligt även för besökare med synnedsättning. Monumentet intill byns gravplats, som visar hans världsberömda alfabet, och en naturstig skyltad med punktskrift, är några tecken.
Louis Braille föddes den 4 januari 1809. Den dagen firas den internationella punktskriftsdagen på många håll i världen. Louis Braille bodde i Coupvray med sina föräldrar och tre äldre syskon tills han var tio år. I husets enda rum finns en modell av den lille gossen sittandes på en pall invid en skänk. Med fingrarna läser han vanliga bokstäver fastnitade på en träbräda.

Louis Brailles pappa var byns ansedde sadelmakare. Det var i sadelmakeriet som den treårige Louis skadade sitt högra öga på en vass kniv. Exakt hur olyckan gick till vet ingen, men troligen klättrade Louis upp på pappans arbetsbänk och fick tag på en av knivarna som hängde på väggen. Infektionen från såret spred sig till det andra ögat och pojken blev blind.

En teckning visar hur den lille pojken Louis Braille har klättrat upp på en snickarbänk i trä och sträcker sig efter en av knivarna som hänger på väggen.
Teckningen visar hur olyckan kan ha gått till.

På övervåningen finns allsköns taktil skrift och skrivdon samlade. Håkan Thomsson läser vanliga upphöjda reliefbokstäver och flera föregångare till punktskriften.
– På den tiden var det ingen självklarhet att blinda barn fick gå i skola, berättar guiden Stéphane Mary.
Men Louis Braille fick börja i byskolan. Han var en duktig elev trots att han inte hade några läroböcker. Föräldrarna skrev till Institut National des Jeunes Aveugles, den nationella blindskolan, i Paris och bad att sonen skulle få en plats.
– Det var tur att han fick komma dit, säger Stéphane Mary.

Vi går igenom den doftande trädgården där växterna stöttas av vita käppar. Stéphane Mary tar oss med till kyrkogården och en av Louis Brailles två gravplatser. Här ligger endast stoftet efter Louis Brailles händer i ett stenskrin överst på graven. Resten av graven är tom. De första hundra åren efter Brailles död var hela graven här, enligt familjens önskemål. Men 1952 skildes händerna från resten av kvarlevorna som flyttades till mausoleumet Panthéon i Paris. Där är nu Louis Brailles andra gravplats och i den kryptan vilar han bredvid storheter som Émile Zola och Victor Hugo.

Håkan Thomsson och guiden Stéphane Mary känner på gravstenen.
Håkan Thomsson och guiden Stéphane Mary vid gravstenen.

När vi besöker blindskolan i Paris nästa dag visar Zoubeida Moulfi oss det elevregister Louis Braille skrevs in i den 15 januari 1819. Först som elev och sedan som en omtyckt lärare blev han kvar på skolan fram till sin död 1852. Han dog endast 43 år gammal i tuberkulos.
Utanför skolan står Valentin Haüys staty. Denne filantrop var blindundervisningens grundare i Frankrike 1784. Madame Moulfi pekar upp mot det fönster på tredje våningen där Louis Braille bodde. Skolklockan slår tre.
– När klockan klämtade återfördes jag till min egen internattid på Tomteboda i Sverige. Jag har både positiva och negativa minnen därifrån, men dessbättre är de positiva starkast, säger Håkan som gick på specialskolan Tomtebodaskolan på 1970-talet.

Vi går runt på skolan som tar emot elever mellan 6 och 18 år. Här finns även en treårig yrkesutbildning till pianostämmare. Barn och deras föräldrar är också välkomna för medicinsk och pedagogisk rådgivning. En del elever bor på skolan medan andra bor hemma.
På den tiden Louis Braille började i blindskolan låg den i fuktiga lokaler invid Seine och det var där han drabbades av tuberkulos. För att försöka kurera sig åkte han hem till Coupvray på loven. Louis Braille var också en skicklig organist som kyrkorna i skolans närhet anlitade.

Fasaden på en ljusgul byggnad i sten med staty i förgrunden.
Den pampiga skolan i Paris där Louis Braille gick är fortfarande blindskola. Fönstret på tredje våningen ovanför statyns huvud är det där Louis Brailles rum låg och där han så småningom dog i TBC.

Sensationellt nog konstruerade han punktskriftsalfabetet redan som tonåring efter tre år av experimenterande. 1825 var hans uppfinning helt klar. Men det var först 40 år efter sin död som han blev känd för sin insats. Louis Braille uppfann även andra saker, men inget i klass med hans alfabet som har gett ett bestående avtryck.

I den mörka undervåningen i Panthéon ligger alltså Louis Braille och många andra betydande personer begravda. Besökarna respekterar de döda genom att viska och röra sig stillsamt. Vid Louis Brailles grav finns en plakett med texten "punktskriftens uppfinnare". Utanför kryptan stannar många och tittar, känner och lyssnar. Punktskrift, taktila bilder, en skulptur och uppläst information gestaltar hans livsverk.
– Det är som Helen Keller* sade när graven flyttades hit: att hans gärning har haft en avgörande betydelse för att blinda över hela världen ska kunna kommunicera med varandra, säger Håkan Thomsson.
* Helen Keller, från USA, var en av världens mest kända kvinnor på 1950-talet. Hon reste runt jorden och talade till hundratusentals människor för att stödja döva och blinda. Hon var själv döv och blind.

Gul stenhusfasad med uthängande skylt där det står: Maison Louis Braille
Louis Brailles föräldrahem i Coupvray. 

Lästips: I Legimus finns Beatrice Christensen Skölds bok Louis Braille: skapare av ett skriftsystem.

Länk till boken i pdf-format.

Text och foto: Åsa Nilsson