Roland Gustavsson, Lisa Ly och Dan Berggren njuter av att vara till sjöss igen efter alldeles för många månader på torra land. Foto: Kari Agger.

Medvind på Hårsfjärden

Elva seglingssugna SRF:are, från Piteå i norr till Göteborg i söder, samlades på Almåsas brygga för att under tre dagar i juli kryssa runt på Hårsfjärden. Perspektiv begav sig dit för att se hur allt förlöpte.

Hårsfjärden glittrar förföriskt och en lätt sydlig bris drar in. Det är bästa tänkbara förhållanden för att lära sig segla. De flesta deltagarna har åkt båt förut, men många har aldrig suttit vid rodret på en segelbåt tidigare.
– Lova lite, kanon Vispen, du känner när vinden fyller seglen.
Pelle Karlsson, som själv har en synnedsättning men som är en van seglare, instruerar Vispen Sjöblom att styra högre upp mot vinden.
Till rors får en person med synnedsättning lära sig hur det känns när vinden tar tag i seglen och fyller dem, men även hur det låter om det fladdrar i dem för att man går för högt i vind. Därefter får hen också lära sig att korrigera båtens riktning. De är tre i varje båt och alla turas om att styra. I varje båt finns även en seende person.

– Att komma ut på sjön är det bästa med den här helgen. Jag är ingen seglare sedan tidigare men jag älskar att vara på sjön. Jag har haft en motorbåt som jag fick sälja eftersom jag inte hade någon som kunde hänga med ombord, säger Dan Berggren från Piteå.
Han vet inte hur han ska kunna fortsätta sin seglingskarriär i Piteå eftersom han inte har några seglarvänner där.
– Kanske kunde vi ha en båt att transportera mellan olika hamnar i landet för lokala aktiviteter, funderar Alireza Alipour, en av initiativtagarna till seglingshelgen.

Lisa Ly sitter i segelbåten och håller i rodret med höger hand. I bakgrunden syns vattnet glittra och en molnig himmel.Lisa Ly, som varit på Krokholmens seglarläger tidigare, styr med van hand. Foto: Kari Agger.

Den nybildade branschföreningen Sällskapet Seglare med Synnedsättning (SmS) stod för arrangemanget. GKSS-giggarna eller Monark 44:orna, som båtarna heter, lånades från Västerhaninge sjöscoutkår och instruktörerna kom från Nynäshamns segelsällskap och Västerhaninge- och Torslanda sjöscoutkår. Åt och sov gjorde deltagarna på Almåsa konferens. Många medlemmar, som har varit på de årliga seglarlägren arrangerade av Föräldraföreningen Synskadade Barn och Ungdomar, (FSBU) på Krokholmen på västkusten, har saknat någon att segla med sedan de blivit för gamla för att delta där. De har nu möjlighet att som medlemmar i SmS få fortsätta att komma ut på sjön.

Under seglingshelgen vid Almåsa passade SmS också på att testa navigera med mobilappen My Way. Den fungerar så att man lägger ut en navigationspunkt i förväg som sedan appen guidar en fram till. Tanken var att testa om den är så pass tillförlitlig att personer med synnedsättning ska kunna segla helt själva utan någon seende med i båten. Perspektivs intryck av appen var att den var instabil. Det kan bero på att informationen till appen uppdateras lite för sällan, alternativt störningar i GPS-systemet. En av deltagarna, Claudio Quitral, tyckte dock att den funkade fint efter lite testande, så kanske är det vana som krävs för att få till snitsen?

På bilden syns en liten träsegelbåt akterifrån. Det stora vita seglet är spänt mot vinden och vattnet glittrar i solen.

Nästa aktivitet på SmS:s agenda sker i Umeå i september. Det blir ett motsvarande upplägg som Almåsahelgen och då hoppas SmS att locka hugade seglare från när och fjärran.
– Skåne och Blekinge får vänta till nästa år, men som uppladdning ska vi ha seglingsteori i Göteborg redan i höst, säger Alireza.
Almåsaseglingarna är tänkta att bli ett årligt evenemang. Många av deltagarna ansåg dock att tre dagar var för lite. En vecka ansågs bättre, för att hinna lära sig mer.
– Vi som inte har varit på Krokholmen i vår ungdom, var lär vi oss segla, om inte här?, som en av deltagarna uttryckte det.
De hann till exempel inte lära sig rigga båtarna, det vill säga sätta upp seglen. Inte heller lägga till vid bryggan.

I framtiden tänker sig SmS att lägren ska vara plattformen där deltagarna lär sig segla. Sedan kan seglarna förhoppningsvis gasta (vara med och segla) ombord på andra båtar i sina hemmaklubbar. SmS kan då stötta klubbarna och ge tips om vad man ska tänka på med en synskadad gast ombord.
– Klara regler och kommandon, gott om tid vid manövrar och att instruera beskrivande, skulle jag säga är något av vad man bör tänka på, hälsar en glad och nöjd Alireza.

Vill du hålla koll på SmS aktiviteter framöver? Följ eller gå med i gruppen Sällskapet Seglare med Synnedsättning på Facebook. Vill du bli medlem eller anmäla dig till någon aktivitet, kontakta föreningen via mail: sms@srf.nu eller ring Alireza på 0709-14 44 82.

Text och foton: Kari Agger