Boel Bengtsson var en av talarna under ögonforskningsdagen och berättade om en app i telefonen som ska kunna mäta synfält.

Nytt inom ögonforskning

Kan sjöanemoner bli nya hornhinnor, kaffe hämma gråstarr och bukspottskörtelceller tillverka insulin i regnbågshinnan? Och räcker det med att sluta dricka alkohol och röka för att undvika gråstarr? Flera av de mest framstående svenska ögonforskarna rätade ut några frågetecken och delade med sig av de senaste rönen under Synskadades Riksförbunds ögonforskningsdag.

Om kaffe är bra för hälsan är en ständigt aktuell forskningsfråga. Per Söderberg, professor i oftalmiatrik vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, hittade kaffets positiva effekt när han letade efter ämnen som kan bromsa gråstarr (katarakt). I djurförsök såg han att koffein är en kraftig antioxidant om man har utsatts för höga doser av ultraviolett strålning. Kaffedroppar på ögat hämmar utvecklingen av gråstarr.

– Det här är högst intressant, men mycket arbete återstår, sade Per Söderberg.

På Linköpings universitet har docent Neil Lagali och hans team fokuserat på att analysera tårar för att kunna bota den ovanliga sjukdomen aniridi, avsaknad av regnbågshinnan.

– Om vi kan ta reda på vilka proteiner som saknas i tårarna, kan vi ersätta dem för att bromsa ett sjukdomsförlopp, förklarade han.

I experimenten placerades små pappersremsor under ögonlocken för att samla upp tårar. Resultatet visar att det saknas nervtillväxt i hornhinnan hos personer med aniridi.

– Vi hoppas kunna använda den här kunskapen till att tillverka ögondroppar som innehåller de proteiner som saknas, sade Neil Lagali.

Linköpingsforskarna är även en del i stort projekt som utvecklar konstgjorda hornhinnor. De har börjat plantera ett sjöanemonliknande djur som lever på havsbotten längs Norges kust, berättade Neil Lagali.

– Det innehåller en stor andel protein, det är genomskinligt och starkare än stål, sade han.

Neil Lagali bär mörkgrå kavaj och ljusblå skjorta. Han har svart kort hår.
Neil Lagali berättade om sjöanemoner som ska kunna bli nya hornhinneinplantat.

Docent Maria-Thereza Perez och hennes forskarkollegor vid Lunds universitet har riktat in sig på nanoteknik. Förhoppningen är att kunna utveckla en ny generation av näthinneimplantat. Med pyttesmå nanotrådar kan man hjälpa till att ”föra över ström” mellan cellerna och på så sätt se till att de överlever när andra celler runtom dör. Till exempel vid sjukdomen makuladegeneration (åldersförändringar i gula fläcken) dör en del av näthinnans synceller. Då överaktiveras istället en slags hjälpceller, gliaceller. Men gliacellerna växer för mycket och skapar en barriär. Då kan de små nanotrådarna hjälpa till med att fungera som en länk till friska nervceller längre bak i ögat.

Hennes universitetskollega, Docent Boel Bengtsson i Malmö, berättade om en app som är på gång. Tanken är att patienten själv ska koppla ett par speciella glasögon till appen och med hjälp av virtuell reality-teknik kunna mäta sitt synfält. Resultatet skickas sedan till en ögonläkare.

– Vi vill hitta patienter långt tidigare än vad vi gör idag och på så sätt förhindra glaukomblindhet, sade Boel Bengtsson.

Men hur kan man ge glaukompatienter en säkrare behandling? Enligt professor Fatima Domellöf Pedrosa vid Umeå universitet är de trycksänkande dropparna man ger idag en ganska trubbig medicin med risk för synförlust om man överdoserar. Glaukom beror på ett ökat tryck i ögat och i hennes forskning har hon jämfört trycket i hjärnan med trycket i ögat. De har sett att ögontrycket varierar beroende på om vi ligger, sitter eller står. Nu hoppas de kunna lösa frågan om det är trycket i hjärnan som påverkat glaukom och inte själva ögontrycket.

Fatima Domellöf Pedrosa bär svart tröja och gulmönstrad scarf. Hon har brunt axellångt hår.
Fatima Domellöf Pedrosa har undersökt vad som orsakar glaukom.

Ett nytt uppseendeväckande projekt har visat att celler som har transplanteras från bukspottskörteln till ögat kan överleva och producera insulin – och dessutom bota diabetes hos möss.

– Tanken är att ögat skulle kunna bli en ny bukspottskörtel! Man kan då dessutom titta in i ögat för att se hur den mår. Vi har inte så mycket detaljer ännu, men jag tycker att det är lite science fiction, sade Anders Kvanta.

Han är näthinnekirurg på Sankt Eriks ögonsjukhus i Stockholm och adjungerad professor vid Karolinska institutet. Hans team är en del av detta projekt och den första forskningspatienten har nyligen transplanterats i Schweiz.

Oftast opereras den allra vanligaste ögonsjukdomen gråstarr enkelt bort. Birgitta Ejdervik Lindblad, medicine doktor på Universitetssjukhuset i Örebro, har tittat närmre på vilka riskfaktorer som finns.

Förutom ålder och gener så ökar solljus, rökning, alkohol och fetma, diabetes och högt blodtryck risken för gråstarr. 74 år är snittålder för en starroperation. Men de som dricker och röker opereras i snitt fem år tidigare.

Samtidigt visade studien att sluta röka hjälper. C-vitamin kan minska risken, men för hög nivå ger omvänd effekt. Kvinnans eget östrogen har en bromsande effekt, men i tablettform kan hormonet istället påskynda sjukdomen. För att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion.

– Det är ett samspel mellan olika faktorer. Man kan i alla fall fördröja utvecklingen, sade Birgitta Ejdervik Lindblad.

Birgitta Ejdervik bär svart kavaj, vit blus och har vitt axellångt hår.
Birgitta Ejdervik Lindblad har tittat närmre på riskfaktorer för gråstarr.

Visste du att …
… gråstarr är en av de vanligaste ögonsjukdomarna och runt 20 miljoner människor i världen beräknas vara blinda av gråstarr.
… SRF har de senaste åren donerat ungefär en miljon kronor om året till Ögonfonden och Ögonfonden har sedan starten 1989 delat ut totalt över 24 miljoner kronor till svensk ögonforskning.
… anledningen till att ögats lins är genomskinlig är att linsfibrerna ligger i ett regelbundet mönster.
… gråstarr är den äldsta ögonoperationen man känner till? Redan i forntida Egypten, alltså flera tusen år före Kristus, fanns en metod för att peta bort linsen. Tyvärr utsattes patienterna ofta för komplikationer och värk.

Text: Therese Selén Foto: Åsa Nilsson

Om du vill höra föreläsningarna som hölls under ögonforskningsdagen så går det att lyssna på dem hos Radio SRF

Boel Bengtsson och Maria Thereza Perez samtalar med en deltagare.
Boel Bengtsson och Maria Thereza Perez samtalar med Perspektivs redaktör Therese Selén under pausen.