Maria levde länge i gränslandet mellan man och kvinna. I dag föreläser hon för andra om livet som transsexuell.

Marias resa från man till kvinna

På helgerna lämnade han machojargongen och sågverksmiljön bakom sig. Han tog med en kasse tjejkläder, bytte om på en tågtoalett, blev ”hon” och kunde äntligen leva. Efter ett långt dubbelliv och en flerårig behandling är Maria i dag kvinna - i själen, på pappret och i kroppen.

Det var först i 25-årsåldern hon vågade ta kontakt med sjukvården. Goda samtal med en förstående kurator fick Maria att våga öppna upp sina känslor. Under den första tiden åkte hon till kuratorsmötena som man. Men i takt med de stärkande samtalen började hon ta ut svängarna och vågade åka dit klädd som tjej.
– Jag fick chans bearbeta mina tankar och veta att jag inte var ensam om detta. Jag hade ingen aning om varför jag kände såhär eller vad transsexualism är. Jag kände mig bara mer bekväm i en tjejroll, säger hon.
Maria åkte ibland på resor till Stockholm eller Göteborg. Hon hade med sig en kasse med tjejkläder och bytte om på en toalett på resecentrum i Jönköping. Hon tog in på vandrarhem och strosade runt på gator och torg.
– Det var en fantastisk frihetskänsla som inte går att beskriva. Mitt innersta kom fram. Sedan var det lika vemodigt när jag skulle åka tillbaka. Jag visste att jag var tvungen att byta om igen för att följa normerna. Man lever ett dubbelliv. Det är enormt påfrestande, berättar hon.

Det finns en stor självmordbenägenhet bland många i hennes situation. Maria var inget undantag och under en period utvecklade hon ett självskadebeteende och skar sig i armen.
– Det var ett sätt att bedöva smärtan. Det ska ju absolut inte behövas, men jag mådde riktigt risigt. Som tur var förstod jag att jag måste söka hjälp. Många orkar inte leva vidare, det är otroligt ledsamt och tragiskt, säger hon.

Maria har haft dålig syn sedan hon var liten, men det tog lång tid innan hon blev tagen på allvar. Hon hade svårt att se i mörker, hon gick på saker och snubblade när hon försökte göra fritidsaktiviteter. Varken optiker eller sjukhuspersonal förstod vad det handlade om, utan hänvisade henne till starkare glasögon.
– Jag fick kämpa i motvind. Det var ingen som lyssnade när jag sade att glasögon inte hjälpte, säger Maria.
När hon skulle fylla 20 år lyckades hon till slut få en remiss till ögonmottagningen på universitetssjukhuset i Linköping och blev inlagd där i två dygn. Efter en rad tester fick hon beskedet att hon har ögonsjukdomen RP (Retinitis pigmentosa).
– Jag hade ingen aning om vad det handlade om. Jag hade bil och körkort. Men det skulle bli indraget. Det var ett otroligt hårt slag, jag förstod inte att jag såg så dåligt.
Maria tycker ändå att hon har haft tur. Hennes syn försämras så sakta att hon har haft tid att vänja sig. Men den vita käppen låg många år i byrålådan.
– Det har tagit många år att acceptera detta. Jag tyckte inte att jag behövde den. Jag skämdes också ganska mycket. Men i dag använder jag käppen dagligen och tycker att den är bra, säger hon.

Att genomgå alla steg från en manskropp till att fullt ut bli den kvinna hon är i dag var en lång process i många olika steg. 2006 fick Maria beskedet att hon skulle få påbörja en transsexuell utredning. Utredningen var omfattande och innebar många psykologsamtal, undersökningar av kirurger och dessutom ett antal begåvnings- och kunskapstester.
– De hade fått information om min synnedsättning, men i testet var det en massa bilder och man skulle se vad som fattades i bilden. Ju mer jag tittade på en bild desto suddigare blev den. Och testet var på tid. Jag kände mig så frustrerad, men kämpade mig igenom dessa tester även om jag tyckte det var fel, säger Maria.
Testerna godkändes ändå, och den ansvarige överläkaren hade överseende med synnedsättningen i Marias fall.

Efter två år fick Maria diagnosen transsexualism och fick då påbörja en hormonbehandling. Var sjätte vecka tar hon en injektionsspruta med det kvinnliga könshormonet östrogen och ska göra så för resten av livet.
Maria fick dessutom träna sin röst hos en logoped. Hon övade på olika fraser, lyssnade på andra kvinnor på stan och på tv.
– Det var väldigt spännande, men svårt. Jag hade en ganska stark röst, men försökte dämpa den för att smälta in bland andra kvinnor och tjejer.
– Rösten är viktig, för det är en stor del av ens identitet, säger hon.
Nästa steg för Maria var ett godkännande från Socialstyrelsens rättsliga råd, vilket krävs för att få göra det kirurgiska ingreppet. Så i januari 2010 blev Maria inlagd i två veckor på sjukhus. Själva ingreppet tog ungefär tre timmar.
– Enkelt kan man säga att kirurgen skapar en vagina av penisen. Man vänder ut och in på underlivet. Jag vaknade upp och hade bandage från magen och nedåt. När de smärtstillande medicinerna avtog så gjorde det fruktansvärt ont. Jag låg på rygg en hel vecka, berättar hon.
Nu började nästa utmaning: att hålla sin vagina vid liv. Maria betonar att detta inte är något sexuellt, men man tränar med en slags massagestav som ska sitta inne 30 minuter morgon och kväll i sex månader.
– Det är som ett öppet sår och det gjorde fruktansvärt ont, så att tårarna sprutade. Man måste göra detta eftersom det finns en risk att det växer ihop annars.

Hon har också gjort bröstimplantat i form av silikoninlägg, ett betydligt mindre smärtsamt ingrepp. Innan hon kunde räknas som kvinna av det svenska samhället återstod en hel del juridik. Via Skatteverket får man ett nytt personnummer och så behöver man byta namn. Nya id-handlingar, bankkonto och allt som är kopplat till personnumret måste ändras.
Från 1972 och ända fram till den 30 juni 2013 var alla människor som genomgick en könsbekräftande behandling tvungna att sterilisera sig. Eftersom Maria gjorde sin behandling 2010 gällde det även henne.
– För mig personligen hade det inte så jättestor betydelse, jag hade ett sånt stort mål med detta. Men jag tänker på alla mina medmänniskor som steriliserades mot sin vilja.

2016 beslutade staten att betala ut ersättning till de som drabbades av de tidigare bestämmelserna. Detta är en pågående process och exakt hur det kommer att gå till är inte klart än.
– Jag kommer att söka ersättning, det är helt befängt att staten ska få bestämma vem som ska få fortplanta sig eller inte.
I dag beskriver Maria sin relation med familjen som sund och bra. Men det har varit tufft och tagit tid. När hon tog mod till sig och berättade blev de chockade.
– Allt som är nytt kan man vara rädd för. Bor man på en mindre ort så tänker många så mycket på vad andra ska tycka och tänka. Jag kan förstå min familj. Det är en komma-ut-process för dem med. Man få ge dem tid att bearbeta.

En könsbekräftelse är ju en stor och oåterkallelig förändring i livet. Tvekade du någonsin?
– Nej, aldrig. Jag hade sådant stort fokus. När jag flyttade till Linköping var inte min sociala situation så bra, jag hade varken vänner eller jobb. Men jag kände att utredningen måste gå först. Allt annat får jag ta tag i när den är klar.
Varför var du så säker?
– Jag mådde inte alls bra. Men jag fick en bekräftelse att jag är en kvinna i lagens namn, ingen kan någonsin ta ifrån mig detta. För mig var det väldigt viktigt. Idag är jag mycket mer harmonisk och lugn i själen och utstrålar mer självförtroende.

I dag håller Maria föreläsningar och berättar om sitt livs resa på skolor.
– Jag är tacksam för att jag har fått möjligheten att göra detta. Det känns bra att få berätta och kanske ge stöd åt någon i en liknande situation.

Fakta:
Transsexuell
Transsexuell, eller transsexualism, är en medicinsk diagnos som i Sverige idag är en förutsättning för att få tillgång till nytt juridiskt kön och underlivskirurgi. Inom vården används ofta benämningen könskorrigerande behandling. Till exempel kan en person som känner sig som en tjej, men som vid födseln fick det juridiska könet kille vilja få hormonbehandling så att hon utvecklar bröst och/eller operera underlivet.
Att vara transsexuell har inget med en persons sexuella läggning att göra. Socialstyrelsens rättsliga råd får in fler ärenden varje år om fastställande av könstillhörighet. 2013 avslutades 125 ärenden, 2014 var det 189 och 2015 avslutades 198 ärenden.
Transvestit
En person som växlar mellan att klä sig eller använda sig av andra attribut som traditionellt används av män respektive kvinnor.
Källa: RFSL och Socialstyrelsen.