Väntelistan för ledarhundar ökar dramatiskt

I dag väntar rekordmånga på att få en ledarhund och dessutom kan väntelistan fördubblas de närmsta åren. Samtidigt är bidraget från staten för att köpa in nya hundar konstant. – Vi hoppas att fler kan höja sina röster för att skapa opinion kring det här, säger Lena Ridemar, chef för ledarhundsverksamheten på Synskadades Riksförbund.

SRF sköter ledarhundsverksamheten i Sverige på uppdrag av staten. Just nu finns 271 aktiva ledarhundsekipage i Sverige och 70 personer står på en väntelista för att få en ledarhund. I snitt brukar den som tidigare haft hund behöva vänta runt ett år, och de som aldrig haft hund ungefär två år. Ledarhundsverksamheten får nära 24 miljoner kronor per år och det anslaget har varit konstant sedan 2006.
– Matematiken går helt enkelt inte ihop. Ingen hänsyn har tagits till att bland annat priser och löner ökar, säger Lena Ridemar.

2006 räckte pengarna till 48 nya ledarhundar. 2017 räcker samma summa till 36 nya ledarhundar. Förra året behövdes också många hundar tas ur tjänst, då fick 41 hundar sluta på grund av ålder eller sjukdom. Och prognosen ser mörk ut för de närmaste åren. I år är så många som 66 hundar elva år eller äldre.
– Det är en oroväckande situation för alla som har behov av en ledarhund. Vi får brev och mejl varje dag från de som står på väntelistan och undrar när det är deras tur, säger Lena Ridemar.

Vad gör ni för att få fram fler ledarhundar?
– Nu har vi genomfört en ny upphandling som pressar leverantörernas priser rejält. Men det är ett knepigt spel både för oss och för dem. En nackdel är att allt inte ingår i priset längre, till exempel samträningen på hemmaplan. Den frågan är ännu inte löst och risken finns att kostnaderna blir så stora att man är tillbaka på ruta ett, rent ekonomiskt.

Vad är risken med pressade priser?
– Pressade priser i sig är på kort sikt ingen risk. Däremot är det ett problem att leverantörerna inte kan planera för sin verksamhet mer än fyra år framåt och bra avel kräver mer långsiktighet än så.

Det många kämpar för nu är att staten ska höja anslaget. Åtminstone tillfälligt för att kunna vända den negativa utvecklingen som väntar de närmaste åren, enligt Lena Ridemar.
– Vi måste skapa opinion kring det här. Vi hoppas att fler kan höja sina röster, prata med sina politiker, tidningar och berätta hur viktigt det är att ha en ledarhund, säger hon.

text & foto: Therese Selén

SÅ HÄR JOBBAR SRF MED LEDARHUNDAR

Alla ledarhundar som bor i Sverige ägs av Synskadades Riksförbund. Det finns 271 aktiva ledarhundsekipage i Sverige just nu. Den vanligaste rasen är labrador retriever.

Ledarhunden är en speciell typ av tjänstehund som arbetar väldigt nära sin synskadade förare och rör sig i alla delar av samhället.

Ledarhundsföraren får en tjänstekortslegitimation som alltid måste bäras med.

Ledarhundsverksamheten är ett myndighetsuppdrag som SRF sköter åt staten. Verksamheten finansieras med statsbidrag. Här jobbar ledarhundskonsulenter som ger support till ledarhundsförarna, en veterinär, samt administrativ personal.

SRF köper in färdigtränade hundar från leverantörer. Hundarna delas sedan ut till de personer som står på väntelistan.

Läs mer på www.srf.nu/ledarhund