Vispen Sjöblom spelar showdown
Vispen Sjöblom hoppas att fler unga får upp ögonen för hennes favoritsport showdown.

Vispen har full fokus på bollen


Hon är snabb som vinden och missar sällan en boll. Eller en chans att skratta, för den delen. Elvira Sjöblom, eller Vispen som hon föredrar att kallas, är en av stjärnorna inom showdown i Sverige.

Vispen rättar till ögonbindeln (som egentligen är ett par igentejpade skidglasögon som följt med henne i alla år) och domare Simon Andersson blåser igång matchen med en visselpipa. Vispen skjuter iväg bollen som flyger över träbordet och smäller i sargen. På andra sidan står motståndaren Dennis Petersson och försöker försvara sitt mål som gång på gång attackeras.
– Det är tufft motstånd. För tufft! säger han och skrattar lite.
– Sex noll till Vispen, ropar Simon.
Vispen är fokuserad och reagerar blixtsnabbt på alla bollar som kommer emot henne. Matchen fortsätter en stund, innan det är dags för en fikapaus.

I MIS (Motion och idrottsföreningen för synskadade i Göteborg) egen lilla stuga på Skatås, ett motionsområde i utkanten av staden, träffas ett gäng showdownfantaster varje vecka för att spela och umgås. Vispen är en av dem som oftast är på plats.
– Jag gillar att det är en så snabb sport och att det händer någonting hela tiden, men kroppen är ändå relativt skyddad. När jag har haft en dålig dag, så går jag och tränar och det är så skönt. Man slår av sig så mycket skit som man bär på, berättar hon.

Hon har spelat showdown i tio år och tävlat både i Sverige och internationellt. Flera gånger har nervositeten spökat och gjort att hon hamnat på fjärdeplats. Men på meritlistan kan hon både räkna upp förstaplats i SM ett par gånger och ett silver i EM.
Vad är din styrka?
– Jag är ganska snabb. Jag är bara en och femtio lång, och det kan vara en nackdel för då når jag inte lika långt fram på bordet som någon som är längre. Därför måste jag kompensera genom att vara ännu snabbare och få tag på bollarna. Jag är bra i försvaret också, säger hon.

Showdown påminner om airhockey eller bordtennis. Det är framförallt en sport för synskadade deltagare, och för att undvika fusk och orättvisor bär alla spelare, oavsett synförmåga, ögonbindel under matcherna. Utmaningen är att skjuta så varierat som möjligt för att överraska och få ner bollen i motståndarens målficka.
– Man kan skjuta olika hårt, rakt över bordet eller diagonalt, så att den studsar i sargen en eller många gånger. Man kan använda backhand eller forehand. Det finns ganska mycket man kan variera, säger Vispen.
Hur har du koll på motståndaren när du inte ser denne?
– Det har man kanske inte om det är en ny motståndare. Då måste man försöka känna av, och det kan ta sin tid. Och vissa är så duktiga och spelar så varierat så dem lär man sig aldrig, de kan alltid överraska.

Vispen tränar ofta med seende för att få större motstånd och mer utmaning. Simon Andersson är en av dem. Han kom i kontakt med sporten av en slump, har blivit kvar i föreningen och tanken är att han ska ta över som ny domare när den nuvarande går i pension.
– Jag spelar jag mycket mot Vispen. Det är otroligt mycket svårare än vad man tror. Jag brukar spela utan ögonbindel, annars blir det liksom ingen match för henne, säger han.

För ett tag sedan fick Göteborgsföreningen celebert besök i form av hockeylegendaren Peter Forsberg. Drömfonden, som han företräder, hjälper olika föreningar att utvecklas inom idrotten. MIS hade ansökt om pengar till att köpa in ledfyrar, som låter, för att även den som inte ser ska kunna ta sig ut på en promenad i området på egen hand.
– Det var kul, för jag visste inte vem han var eller någonting. Det har jag fått höra sen, haha! Men jag sa: ”kom igen, nu måste vi spela här.” Och då gjorde han det, sade Vispen.

Hur gick det?
– Jag vann. Han spelade både med och utan bindel. Han var ganska duktig för att aldrig ha spelat förut. Sedan var jag lite snäll då när han spelade med bindel.

I Sverige har intresset för showdown gått upp och ned. Vispen berättar att i till exempel grannlandet Finland är engagemanget större och tävlingarna fler. I Holland, Slovenien och Polen är också sporten populär. Men nu ljusnar det även på hemmaplan, tycker Vispen. I fjol hölls VM i showdown i Haninge utanför Stockholm och allt fler upptäcker sporten.
– Jag tror att det är på gång! US, Unga med synnedsättning, har försökt få in fler spelare genom att visa upp det. Det är sådant som krävs, då kanske folk blir nyfikna, säger hon.

text & foto: Therese Selén

Fakta:
Namn: Elvira ”Vispen” Sjöblom.
Ålder: 26.
Bor: Göteborg
Intressen: Showdown, sjunga, äta god mat samt även den nyvunna fascinationen för aktier.
Jobbar som: Telefon-intervjuare på SIFO som gör olika marknadsundersökningar.
Drömmer om: att resa mer utomlands och träffa kärleken.
Varför kallas du Vispen? Elvira blev till Elvis och Elvis blev till Elvisp som sedan kort och gott blev Vispen!

Showdown:
• Uppfanns i Kanada på 1960-talet.
• Spelas över hela världen.
• Showdown spelas en mot en på ett specialdesignat bord, med sarger, som är lite större än ett pingisbord.
• Spelarna vill få ner bollen i motståndarens mål med hjälp av ett racket.
• Ögonbindel används för att ge alla spelare samma förutsättningar.
• Bollen är utrustad med små blykulor, vilket gör att det med hjälp av hörseln går att lokalisera bollens läge på spelbordet.
• Sporten har många seende utövare, men de får inte tävla i IBSA-turneringarna (International Blind Sports Federation).

Länk: Lyssna på radioreportaget om Vispen i Radio SRF här