Bild på en familj bestående av två föräldrar och en bebis. Ena föräldern sitter vid bordet och håller i barnet samtidigt som den andra föräldern använder en vattenbehållare på köksbänken. På matbordet ligger tvättlappar, en napp och en mössa.
Vid en krigsfara använder regeringen ett beredskapslarm för att meddela att det råder fara. Om du hör signalen ska du omedelbart gå inomhus och lyssna på Sveriges Radio P4.

Liten beredskap för synskadade vid kris

Myndigheten för säkerhet och beredskap jobbar för att trygga invånarna ifall krisen eller kriget kommer. I våras skickade de ut broschyren med viktig samhällsinformation till Sveriges alla hushåll. Men hur tillgodoser staten och kommunerna behoven hos människor med synnedsättning vid en katastrof?

Tänk dig följande scenario: någonting har hänt men du vet inte vad. Värme, el och vatten slutar fungera. Mobilnät och internet ligger nere. Varorna tar slut i affärerna och det är svårt att få tag i läkemedel och medicin. Transporter står stilla, det går inte att tanka och varken betalkort eller bankomater fungerar. Vad gör du?

Myndigheten för säkerhet och beredskap, MSB, stödjer kommunernas arbete med krisberedskap och jobbar för att säkra invånarnas trygghet om krisen eller kriget kommer. Sveriges kommuner och landsting, SKL, och MSB slöt nyligen en överenskommelse där respektive organisations uppgifter förtydligades. Sommarens skogsbränder underströk behovet av att stärka krisberedskapen, menade generaldirektören Dan Eliasson på MSB i samband med överenskommelsen, som omfattar 1,2 miljarder kronor.

Broschyren "Om krisen eller kriget kommer" skickades ut under våren 2018 till alla Sveriges hushåll, cirka 4,8 miljoner stycken, på uppdrag av regeringen. Broschyrens syfte är att få invånarna att bli bättre förberedda på allt från allvarliga olyckor, extremt väder och it-attacker till militära konflikter. För människor med en funktionsnedsättning skulle ett scenario innebära en extra påfrestande utmaning.

Vid en samhällskris kommer hjälpen att först gå till dem som bäst behöver den, står det i broschyren. Exakt vad detta innebär, finns det inget svar på. Henrik Götesson på SRF minns terrordådet i april 2017, på Drottninggatan i Stockholm. Händelsen skapade oro bland invånarna, inte minst bland de människor som är beroende av fasta rutiner för att kunna klara av vardagen. Folk uppmanades att hålla sig borta från specifika områden och trafiken i centrum lamslogs.
– Det skapade ångest hos alla, men kanske extra ångest för oss med någon form av synnedsättning. I broschyren står det att man ska hjälpa varandra och att de som behöver mest hjälp ska få den först. Men vilken beredskap finns?, säger han.

Nyligen inleddes ett samarbete mellan MSB och SRF. Under ett förutsättningslöst möte framförde representanter från SRF och Unga med synnedsättning behov av stöd i krissituationer. Det måste finnas särskilda åtgärder att vidta för att inte känna sig extra utsatt, menar Henrik Götesson.
– När kommunerna tränar inför ett scenario, behöver de ta in våra behov. Det kanske behövs en speciell utbildning eller någonting annat konkret. Jag kan inte riktigt svara på exakt vad som behöver göras, säger han och erkänner att han känner sig långt ifrån trygg, ifall en kris skulle uppstå.
– Det räcker med att kollektivtrafiken ligger nere en helt vanlig kväll och så hittar man inte som man gör normalt. När Odenplan plötsligt stängde ner för ett tag sedan, till exempel. Det var ingen kris i den sanna bemärkelsen men för de flesta i min sits är det enkelt att relatera till hur det skulle kännas om någonting hände på riktigt, säger han.

Christina Andersson är, förutom högst delaktig i framtagandet av broschyren, projektansvarig för MSB:s numera årliga kampanj Krisberedskapveckan. Under en veckas tid möter kommunerna sina invånare för att prata om hur de på bästa sätt hanterar en kris. Syftet är att få människor att börja reflektera över hur man själv, ens hushåll och anhöriga, skulle påverkas. De vill också få fler människor att skaffa sig en konkret beredskap, så att de kan tillgodose sina mest grundläggande behov ifall vardagen vänds upp och ner.

Christina Andersson deltog under mötet med SRF. Hon erkänner att MSB inte har tillräckligt med kunskap när det kommer till specifika grupper, så som människor med någon form av funktionsnedsättning.
– Vi ger generella råd kring hur man ska klara sig men jag skulle önska att vi så småningom kan ge specifika råd till människor som har någon form av funktionsnedsättning och tillvarata deras intressen. Det är en viktig fråga och eftersom vi inte har jobbat specifikt med målgruppen kan vi i dag inte ge några konkreta råd, säger Christina Andersson.
– Vi har satsat på tillgänglighet på så sätt att vi har översatt broschyren till 14 olika språk, erbjuder en version på lättläst svenska och vill man ha den i punktskrift går den att beställa på vår webbplats.

När det kommer till det yttersta ansvaret vid en kris pekar Christina Andersson på kommunerna, som förväntas ta hand om sina invånare i skarpt läge. Under mötet med SRF undrade en kvinna med synnedsättning hur kommunen vet om att hon finns, ifall krisen kommer, eftersom hon klarar sig på egen hand till vardags genom fasta rutiner.
– Bor du i ett särskilt boende och har samhällets stöd i din vardag är det en sak. De skulle ha fångat upp och prioriterat personer som behöver extra stöd, ifall någonting händer, Christina Andersson.

Både representanter från SKL och MSB nämner USA som ett föredömligt land när det kommer till just beredskapen för personer med funktionsnedsättning. Amerikaner på motsvarande poster inom krisberedskap har lyft det problematiska i att beredskapen ofta utgår ifrån en fullt fungerande, vuxen människa. För att kunna ta hand om den del av befolkningen som behöver extra stöd vid en kris, har de infört ett system på delstatsnivå. I ett webbformulär kan människor som har en funktionsnedsättning registrera sig. Systemet har både för- och nackdelar, menar en representant från SKL, och är kanske inte möjligt i Sverige, som har andra lagar och regler för att bland annat dela personuppgifter.

Att USA har kommit längre i sitt arbete med just krisberedskap har givetvis att göra med att de har en annan hot- och riskbild än vad Sverige har, framhåller Christina Andersson på MSB.
– De har jobbat i flera år för att stärka befolkningens förmåga att hantera kriser. De har specifika råd och tips. Jag önskar att vi kan komma dit. Vi är bara i början, säger Christina Andersson.

text: Sofia Andersson
foto: Thomas Henriksson

Viktigt att veta om något händer

mat: Ha extra mat hemma som ger tillräckligt med energi. Använd hållbar mat som kan tillagas snabbt, kräver liten mängd vatten eller som kan ätas utan tillagning
vatten: Räkna med minst tre liter per vuxen och dygn. Om du är osäker på kvaliteten behöver du kunna koka vattnet
värme: Om krisen kommer bör du samlas med andra i ett rum, häng filtar för fönstren, täck golvet med mattor och bygg en koja under ett bord för att hålla värmen
övrigt: Ha spritkök, fick- och pannlampa samt batterier
kommunikation: Vid en allvarlig händelse behöver du kunna ta emot viktig information från myndigheterna, framförallt via Sveriges Radio P4. Att skaffa en radio som drivs med batteri rekommenderas
telefonnummer: 113 13 för att lämna eller få information vid allvarliga olyckor eller krissituationer
för detaljer och mer information: se eller lyssna på dinsäkerhet.se eller krisinformation.se.

Källa: MSB.