Bild av Bengt Lindqvist ur SRF:s bildarkiv.

Thomssons Nyheter #17

Bengt Lindqvist är saknad. Men vi gläds också över allt han bidrog med för att förbättra för synskadade och övriga funktionshindrade i Sverige och världen, skriver Håkan Thomsson om den tidigare SRF-ordföranden och biträdande socialministern Bengt Lindqvist.

Bengt Lindqvist ur tiden

Fyra SRF-ordföranden på en och samma bild. Fotot är taget vid förbundets 125-års jubileum i Örebro. De fyra skrattar tillsammans.

Tre tidigare och en nuvarande SRF-ordföranden strålade samman i Örebro i maj 2014 när förbundet firade 125 år . Håkan Thomsson, Bengt Lindqvist, Tiina Nummi Södergren och Lennart Nolte.
Bengt Lindqvist avled lugnt och stilla i sitt hem lördagen den 3 december. Han blev 80 år.
Bengt Lindqvist var ordförande för SRF 1975-1985 och ordförande för Handikappförbundens Centralkommitté (som det nationella samarbetet mellan funktionshinderorganisationerna hette på den tiden) 1977-1985. Han var riksdagsledamot för Socialdemokraterna från 1982, och efter valet 1985 blev han biträdande socialminister i regeringen. Den posten innehade han fram till valet 1991.

Bengt Lindqvist föddes den 3 juni 1936. Han engagerade sig tidigt för synskadades sak, och breddade sitt engagemang till att omfatta hela funktionshinderfältet. Han var ledande i arbetet med att ta fram och genomföra FN:s standardregler på funktionshinderområdet. Bland annat var han FN:s särskilda rapportör avseende standardreglerna, och det arbetet lade grunden till FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som antogs år 2006.

Bengt Lindqvist ledde den viktiga bemötandeutredningen, som visade på betydelsen av hur samhället bemöter personer med funktionsnedsättning. Utredningen ledde fram till ett stopp för kommunernas domstolstrots när det gäller funktionshindrades rättigheter.

Som ordförande för De Blindas Förening ledde han arbetet med att reformera vår organisation, som den 1 januari 1977 bytte namn från De Blindas Förening (DBF) till Synskadades Riksförbund (SRF). Bengt profilerade SRF som en intressepolitisk organisation.

Mina tankar går i dessa dagar till Bengts fru Gun, och till hans övriga familj. Begravningen äger rum på Skogskyrkogården i Enskede den 5 januari.

Vi är många som minns Bengt Lindqvist med stor saknad. Men vi gläds också över allt han bidrog med för att förbättra livet för synskadade och övriga funktionshindrade i Sverige och världen.

Nytt från funktionshinderdelegationen 

Regeringens funktionshinderdelegation hade årets sista möte fredagen den 9 december. Teman för detta möte var jämställdhet och hälsa. Jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) och hennes medarbetare redogjorde för regeringens strategi för att komma till rätta med mäns våld mot kvinnor. Inför den strategin hade SRF, tillsammans med Forum Kvinnor och funktionshinder, gjort en skrivelse där vi pekat på funktionshindrade kvinnors särskilt utsatta situation.
Folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) deltog också på mötet. Med honom diskuterade vi vikten av att sjukvården ser hela människan, och inte bara fokuserar på de akuta symptom man sökt för. Vi tog också upp den tydliga kopplingen som finns mellan brister i tillgänglighet och samhällsservice och funktionshindrades ohälsa.
Oundvikligen togs även assistansfrågan upp. Här underströk Åsa Regnér att regeringen vill se att de ekonomiska medel som avsätts för assistans kommer brukarna till del. Försäkringskassan ska säkerställa att så sker. Från funktionshinderrepresentanterna uttrycktes missnöje med hur Försäkringskassan skött detta uppdrag och man ville att regeringen skulle vara tydlig med att brukarnas behov måste styra. Den 3 december hölls manifestationer runt om i Sverige med tema ”Assistans är frihet – rädda LSS”, och SRF stödde denna manifestation genom Lika Unika.

SRF och synskadade flyktingar

Våra fem branschföreningar från olika språkområden har utsett var sin kontaktperson som ska arbeta med flyktingfrågan. SRF har tillsammans med Röda Korset genomfört en utbildningsdag där fokus var att möta och stödja personer med traumatiska erfarenheter från krig och flykt. Invandrarkommittén och branschföreningarnas kontaktpersoner deltog i utbildningen.

Gula blommor mot en grön bakgrund och ordet synskadad på sju olika språk

SRF:s nya broschyr ”Synskadad i Sverige”, som riktar sig till invandrare och nyanlända innehåller kontaktuppgifter och information om SRF:s och branschföreningarnas verksamhet. Den har översatts till sex olika språk: somaliska, arabiska, kurdiska, bosniska, farsi och engelska. Broschyren har skickats till Röda Korset, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), Work for you, Syncentralerna, Unga Synskadade och SRF:s distrikt.
Broschyren kan beställas från kontorsservice, tfn 08-39 92 20, eller kontorsservice@srf.nu

Gävleborgare särbehandlas

Bor man i Gävleborg och är synskadad så kan man inte få en daisyspelare som hjälpmedel från syncentralen. Vill man läsa talböcker eller annan samhällsinformation på daisy så får man ordna det på annat sätt. Denna särbehandling av synskadade i Gävleborg har använts som exempel på ojämlikhet i landet då SRF tidigare i år träffade den pågående hjälpmedelsutredningen.
Att Gävleborgs läns landsting fortfarande är ensamma i Sverige om att kategoriskt neka alla synskadade att få daisyspelare framgår av en enkätundersökning som SRF Gävleborg genomfört under hösten. Resultatet från enkäten publicerades för några dagar sedan och har lett till stor uppmärksamhet i massmedia.

Genom den undersökning av TNS Sifo som genomfördes 2015, och som återges i rapporten ”Dålig digital delaktighet”, vet vi att synskadade i stor utsträckning inte har tillgång till internet eller smarta telefoner. Bästa sättet för många att läsa böcker, tidskrifter och annan samhälls- och föreningsinformation är därför fortfarande med hjälp av en daisyspelare. Staten satsar stora penningsummor på att tillgängliggöra litteratur genom Myndigheten för tillgängliga medier, men att läsa böckerna blir svårt med en sådan inställning från landstinget. Pressen på landstinget i Gävleborg, att ändra sin absurda inställning i daisyfrågan, ökar nu.

Chefsläget på rikskansliet

Från den 1 januari 2017 tillträder Ulrika Norelius Centervik officiellt som ny kanslichef. Hon lämnar då definitivt över ansvaret som individstödschef till Lena Ridemar.
Eva Björk, som hittills varit kanslichef, vikarierar som intressepolitisk chef fram till den 30 september 2017. Från den 1 mars går Eva ner till halvtid. Neven Milivojevic är tjänstledig på halvtid, men är chef för vårt internationella arbete samt forskningsfrågorna. I SRF:s ledningsgrupp ingår, förutom ovan nämnda chefer, också vår kommunikationschef Boris Samuelsson samt undertecknad (förbundsordförande Håkan Thomsson). 

Seminarium om hur vi uttrycker oss

På förmiddagen den 15 december genomfördes ett språkseminarium för förbundsstyrelsen och intresserad personal. Det handlade om hur vi uttrycker oss och vilka synskade- och funktionshindertermer vi använder. Seminariet leddes av vår handläggare Karin Hjalmarson och direktsändes i SRF:s webbradio.

Under tre timmar diskuterades dessa frågor med en panel från Språkrådet, Punktskriftsnämnden och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Anna Wallsten från Synskadades Museum gav en intressant historisk tillbakablick. Annika Södergren från SPSM gick igenom vilka termer som definierats internationellt av Världshälsoorganisationen (WHO) och hur dessa ändrats över tid. Björn Westling berättade om den vägledning som punktskriftsnämnden gav ut 2013.

Vilka perspektiv som lyfts fram och vilka attityder man sprider har självklart ett samband med vilka termer och uttryck som används. Från Språkrådet framhöll de båda deltagarna, Rickard Domeij och Lena Lind Palicki, att det är viktigt att utrycka sig enkelt och begripligt och att det inte får bli så svårt att uttrycka sig korrekt att man väljer att vara tyst. Vikten av korrekta termer har också med sammanhanget att göra.

En diskussion som uppstod var om man ska fortsätta använda samlingsbegreppet ”synskadade” eller om det är bättre att använda ”personer med synnedsättning och blindhet”. Här gick åsikterna isär. Enligt den ena skolan visar uttrycket ”personer med …” att det är personen som är det viktiga. Å andra sidan kan man säga att ur ett normkritiskt perspektiv så är det bara personer som avviker från det ”normala” som pekas ut på detta sätt. SRF:s första vice ordförande Victoria Öjefors Quinn lyfte att man ibland kan komma runt denna frågeställning genom att byta adjektiv mot verb – alltså ”jag ser dåligt” istället för ”jag är synskadad”.

Vidare diskuterades begreppen ”funktionsnedsättning” och ”funktionshinder”. Här fanns också två linjer. Att ”personer med funktionsnedsättning” används i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kan ses som ett argument för att uttrycka sig så. Andra menade att uttrycket ”funktionshinder” är bättre eftersom det visar på problemen hos omgivningen istället för att fokusera på att personen har en ”nedsättning”. Det seminariedeltagarna definitivt kunde enas om var att begreppet ”personer med läsnedsättning”, vilket skapats av Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), är ett dåligt begrepp. En synskadad som läser talböcker eller är en god punktskriftsläsare kan knappast anses vara ”läsnedsatt”. Denna term bör MTM omgående se över.

Många gick säkert från detta intressanta språkseminarium med huvudet fullt av tankar. Min slutsats är att det är viktigt att vi pratar om hur vi uttrycker oss, men att man ska akta sig för att bli ”språkpolis”.

Konsert med José Feliciano

Håkan Thomsson står strålkastarljuset i mörk kavaj och talar vänd mot José Feliciano som sitter på en stol med en gitarr i knät. Feliciano bär solglasögon. Håkan håller i en tygpåse som han ska överlämna.

Den blinde sångaren och gitarristen José Feliciano spelade på Filadelfiakyrkan i Stockholm den 12 december inför en stor publik. Tack vare god kontakt med arrangören kunde SRF få möjlighet att uppmärksamma Jose Feliciano med en liten julgåva. 

Mot slutet av konserten fick undertecknad (Håkan Thomsson) komma upp på scenen och överlämna vår present bestående av en kaffemugg och en skål med punktskrift på. Inför publiken hade jag ett kort samtal med Jose Feliciano om Louis Braille och punktskriftens betydelse samt vikten av att som barn kunna ha blinda förebilder. Han blev så inspirerad av detta att han fortsatte att prata om synskadades situation och möjligheter även en stund efter att jag lämnat scenen. Han betonade att hindren för synskadade oftast är skapade av samhället.

Lika Unikas utmärkelse till Lars Lööw

Amanda Lindberg, FSDB, Klas Nelfelt, FSDB; Kerstin Kjellin, Neuroförbundet, Maria Persdotter, RBU, pristagaren Lars Lööw, Maria Johansson, Lika Unika, Håkan Thomsson, SRF; Ronny Kammer, RBU och Henrik Sundqvist, SDR.

Delar av Lika Unika-styrelsen vid prisceremonin i Enskede. Lars Lööw håller upp sitt diplom.

Den 9 december delade Lika Unika ut sin årliga utmärkelse för arbete med FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I år var mottagaren Lars Lööw, som i egenskap av handikappombudsman i Sverige deltog vid framförhandlandet av konventionstexten.

Lars Lööw mottog utmärkelsen vid ett seminarium i SRF-salen. Han berättade om processen som ledde fram till antagandet av konventionen den 13 december år 2006.

Förbundsstyrelsens möten 2017

Följande möten är inplanerade för förbundsstyrelsen år 2017:

– Fredag eftermiddag-söndag 10-12 februari, Enskede/Almåsa

– Torsdag kväll-fredag 9-10 mars, Almåsa

– Torsdag-fredag 20-21 april, Enskede/Almåsa

– Fredag eftermiddag-söndag 16-18 juni, Enskede/Almåsa

– Måndag 26 juni kl 18.00- 20.00, telefonmöte (kongressmotioner)

– Lördag-söndag 23-24 september, Almåsa

– Onsdag-torsdag 25-26 oktober, Quality hotel View, Malmö

– Söndag 29 oktober, (firmateckning, val av AU), Quality hotel View, Malmö

– Torsdag-fredag 23-24 november, Enskede/Almåsa

– Fredag 15 december, Enskede (ankomst torsdag kväll)

Introduktion för nya FS-ledamöter

– Onsdag eftermiddag-torsdag kl 10.30, 22-23 november, Enskede 

Jul- och nyårshälsning

Så närmar sig nu julen med allt vad det innebär av vörtbröd, skinka och risgrynsgröt, sill och köttbullar, fikon, dadlar nötter och choklad, tomtar, presenter, änglar och granar, ljus och värme, eller vad ni nu tänker fylla era juldagar med. Här på SRF:s rikskansli i Enskede fick vi ett luciatåg med barn från en skola på Södermalm den 13 december i husets lunchrestaurang Matborgen. Och på kvällen den 14 december hade vi julfest med personalen och förbundsstyrelsen.

Ja, tiden går, och snart är det ju också nytt år. Själv planerar jag för nyårsfirande på Almåsa. Jag vill nu önska alla nyhetsbrevets läsare en fin jul och ett händelserikt och positivt nytt år!

Håkan Thomsson
Telefon: 08-39 91 11
E-post: hakan.thomsson@srf.nu