Beslutsprocessen

Så här ser beslutsprocessen ut vid lagändring

Utredning

Innan regeringen lämnar ett lagförslag till riksdagen behöver den undersöka olika alternativ ordentligt. Regeringen tillsätter då en utredning. Utredningen kan bestå av en eller flera personer. Det kan vara experter, tjänstemän och politiker. Utredningen lämnar förslag i ett betänkande till regeringen. I det här fallet utför regeringens departement  utredningen och då ska den publiceras i en serie som kallas Departementsserien, Ds.

När en utredning är klar skickar regeringen den till berörda myndigheter och organisationer för att höra vad de tycker om förslagen i utredningen. Det kallas att skicka utredningen på remiss. Alla, även privatpersoner, har möjlighet att få utredningen och lämna synpunkter på förslagen.

De som ska svara på remissen har oftast minst tre månader på sig. Deras svar ska som regel vara skriftliga. Då kan alla ta del av svaren.

Proposition och lagrådsremiss

Regeringen skriver ned sina förslag till ny lagstiftning i en proposition. Först tar regeringen ställning till utredningen och de olika synpunkter som kommit fram då utredningen var på remiss. Om många av dem som svarade på remissen är negativa till utredningens förslag kanske regeringen inte går vidare med ärendet eller försöker hitta en annan lösning än den utredningen föreslår.

Oftast skickar regeringen den blivande propositionen till Lagrådet som undersöker om det finns några juridiska problem med lagförslaget. Det kanske inte stämmer överens med grundlagarna eller andra gällande regler. Kanske går lagförslaget emot rättssäkerheten och kommer att leda till att medborgare inte behandlas rättvist. I Lagrådet ingår domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.

Det är inte bara regeringen som kan skicka lagförslag till Lagrådet. Det kan också riksdagens utskott göra. Vad Lagrådet kommer fram till står sedan i regeringens eller utskottets förslag.

Motioner

När regeringen är klar med alla delar av propositionen skickar den förslaget till riksdagen.

Riksdagsledamöterna kan lämna förslag till riksdagen i form av motioner. Det kan vara en eller flera ledamöter som står bakom en motion.

Det finns regler om när motioner får lämnas och vad de får handla om. Motioner kan lämnas i anslutning till ett förslag från regeringen. Ledamöterna kan då lämna motförslag upp till 15 dagar efter det att regeringens förslag kom in till riksdagen. Sådana motioner kallas följdmotioner och ska handla om samma saker som propositionen.

När regeringen och ledamöterna har lämnat sina förslag till riksdagen bordlägger kammaren först förslagen. Sedan skickar kammaren förslagen till utskotten som arbetar vidare med dem.

Det är oftast ingen debatt när kammaren bordlägger förslag. Men en ledamot kan begära ordet och den debatt som då följer kallas bordläggningsdebatt. Ledamöterna kan också begära ordet när förslagen skickas till utskott, även om inte heller det händer så ofta. Den debatt som då följer kallas remissdebatt.

Utskottsbehandling

Innan riksdagens kammare beslutar om en lag eller en lagändring måste alla förslag behandlas av ett utskott. Det finns 15 utskott som vart och ett har sina egna ansvarsområden. Förslag om ledarhundsfrågor skickas till socialutskottet.

En stor del av arbetet i riksdagen görs i utskotten. Ledamöterna i utskotten kommer från de olika partierna i riksdagen. De stora partierna har fler platser i utskotten och de små färre. Sammansättningen på ledamöterna i utskottet speglar fördelningen i riksdagen.

Ledamöterna i ett utskott börjar med att sätta sig in i de olika förslagen, det vill säga propositionen och motionerna. De kontrollerar till exempel hur propositionen stämmer överens med tidigare lagstiftning. De undersöker också om lagförslaget följer vad utskottet tidigare sagt till regeringen i frågan. Det förekommer att utskottet bjuder in experter och representanter från olika organisationer för att få mer information och för att fråga vad de tycker. Sådana utfrågningar är ibland öppna för allmänheten. Övriga sammanträden i utskotten är inte offentliga.

I utskottet diskuterar sig ledamöterna fram till vad de anser om de olika förslagen. När utskottet har bestämt sig skriver tjänstemännen vid utskottets kansli ett betänkande. Betänkandet innehåller utskottets förslag till vad riksdagen ska besluta i ärendet.

Utskottets förslag grundar sig på vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna in reservationer. I reservationerna redogör minoriteten för sin uppfattning i frågan.

Alla ledamöter i ett parti bildar tillsammans partiets riksdagsgrupp eller partigrupp. Partigrupperna diskuterar och förbereder de frågor som utskotten arbetar med. Ledamöterna i de olika utskotten stämmer av med sin partigrupp. Varje ledamot har en personlig plats i riksdagen och det finns därför ingen regel som tvingar ledamoten att vara lojal mot partiet och göra som partigruppen tycker. 

I det förslag, betänkande, som utskottet lämnar till kammaren står det hur utskottet tycker att riksdagen ska besluta i frågan. Innan utskottets förslag tas upp i kammaren har ledamöterna fått betänkandet för att kunna läsa det. Ofta blir det debatt före beslutet. I andra fall är ledamöterna överens och då behövs ingen debatt.

Om det blir debatt börjar ledamöterna i det utskott som arbetat med förslaget att redogöra för sina uppfattningar. Alla ledamöter har rätt att delta i debatten. Allt som sägs i kammaren skrivs ned i protokoll. Protokollen och debatterna är offentliga.

Dags för beslut

När ledamöterna har debatterat klart är det dags att besluta. Om det bara finns ett förslag frågar talmannen, som är ordförande i kammaren, om kammaren godkänner förslaget. Finns det flera förslag ställs de mot varandra. Då måste ledamöterna rösta. I protokollet står det hur partierna röstat.

Riksdagen skickar sedan en skrivelse till regeringen och talar om vilket beslut som har fattats. Riksdagsskrivelsen är bara ett kort meddelande. Den som vill veta vad beslutet handlade om kan läsa utskottets betänkande.

Efter att riksdagen beslutat om en ny lag ska regeringen till att börja med se till att lagen publiceras i Svensk författningssamling, SFS. SFS finns på internet, och där kan alla läsa lagen.

Sedan ska regeringen verkställa riksdagens beslut, det vill säga att se till att det blir som riksdagen har bestämt. Regeringens olika departement, de statliga myndigheterna och bolagen hjälper regeringen i det arbetet.

De statliga myndigheterna och bolagen lyder under regeringen och ska praktiskt genomföra det som riksdagen och regeringen beslutar. Polisen, Skatteverket och Socialstyrelsen är exempel på myndigheter. Myndigheterna är självständiga. Regeringen anger riktlinjerna för myndigheternas arbete. Inom de ramarna agerar myndigheterna på eget ansvar. I Sverige är så kallat ministerstyre förbjudet. Det betyder att regeringen får styra myndigheternas verksamhet men inte bestämma om frågor som hör till deras löpande arbete.