Statistik i form av staplar visar hur antalet personer som fått ledsagarservice inom personkrets 3 från år 1999 fram till år 2019 sjunkit kraftigt i jämn takt över åren. Källa är Socialstyrelsen.

Allt färre beviljas LSS-ledsagning - högre krav idag än för 10 år sedan

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har varit oförändrad sedan 1994. Trots det tolkas lagen annorlunda i dag, jämfört med för tio år sedan. Antalet beviljade fall som fått ledsagarservice inom personkrets 3 har minskat med 38,5 procent sedan 2009.

En dom från Göteborgs kammarrätt meddelad 2001, beskriver en gravt synskadad man som samma år ansökte om ledsagning enligt LSS. Han beskrivs av kammarrätten som ”en man som klarar den personliga omvårdnaden väl, lever ett förhållandevis väl fungerande liv i sin bostad och på arbetsplatsen, tack vare olika hjälpmedel och personellt stöd”. På grund av svårigheter i ovana miljöer ansökte han om ledsagarservice för att kunna gå på konserter, göra inköp och delta i fritidsaktiviteter. Socialnämnden bedömde att han, till följd av sitt funktionshinder, behövde hjälpmedel och andra stödinsatser för att klara sitt vardagliga liv och att han var berättigad till ledsagarservice.

– Jag har jämfört många domar från olika år och det är tydligt att beviskravet på den sökande är ett helt annat i dag trots att lagen är densamma, säger Dennis Ivarsson, jurist och projektledare för Rättighetsprojektet på SRF.

För att bli beviljad ledsagning enligt LSS behöver man tillhöra personkrets 3, vilket framför allt kräver att man måste ha ”betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service”.

 – En vanlig orsak till att utestänga synskadade från personkretstillhörigheten i dag är att man kan äta, gå på toaletten och klä sig själv, vilket i många fall leder till att behovet av ledsagare inte ens prövas, då man inte anses tillhöra personkrets 3, säger Dennis Ivarsson.

Dennis Ivarsson menar att mannen som blev beviljad ledsagning i Göteborgs kammarrätt 2001 med största sannolikhet aldrig skulle blivit beviljad ledsagning i dag, eftersom hans behov av stöd och service inte skulle anses vara betydande.

Anna*, som är 50 år och lever i Stockholms kommun, är ett tydligt exempel på hur lagen tolkas i dag. Efter att ha haft ledsagning i 15 år blev hon hösten 2019 fråntagen personkretstillhörighet 3, med motiveringen att hon ”på egen hand klarar av att bland annat sköta sin hygien, på- och avklädning, förflyttning i hemmet, laga viss mat, sköta vissa hushållssysslor så som att dammsuga på golvet och kommunicera muntligen samt med punktskrift.”

– Annas beslut om ledsagning var tidsbegränsat och kammarrätten bedömde därför att det behövdes prövas på nytt. Men Annas ögonsjukdom blir bara sämre. Då borde det vara självklart att man inte kan ändra ett beslut om ledsagning på ett negativt sätt, säger Dennis Ivarsson.

Syftet med LSS-lagen är att Anna ska kunna leva ett liv som går att jämföra med andra jämnårigas. Detta nämns inte i domen. Domarna nämner inte heller Annas risk för isolering, hur hon kan orientera sig eller om hon är beroende av olika hjälpmedel. Enligt LSS-lagen är detta viktiga faktorer att ta hänsyn till.

Dennis Ivarsson menar att många avslag motiveras väldigt svepande av domstolarna i dag, trots detaljerade intyg om omfattande behov av stöd och service.

Per Eskilsson var domare i Stockholms förvaltningsrätt 2018 när Anna fick rätt till fortsatt personkretstillhörighet, vilket överklagades av Bromma stadsdelsförvaltning och landade i en annan dom. När vi frågar Per Eskilsson vad det kan bero på att hans dom ändrades, svarar han att LSS-målen generellt sett inte innehåller lika mycket juridik.

– Det är inte så ofta man hänvisar till andra rättsfall eftersom det är så individuella mål, säger han. Dennis Ivarsson menar att det en stor del av orsaken till varför LSS-lagen ger utrymme till så fri tolkning.

– När varken kommunerna eller domstolarna behöver motivera mer utförligt hur man gjort sin bedömning, med tydliga hänvisningar till litteratur och andra rättsfall, urholkas en stor del av syftet med lagen, säger Dennis Ivarsson.

I Annas fall var tidsbegränsningen i ett tidigare beslut om hennes personkretstillhörighet ett av de starkaste argumenten till varför Stockholms kammarrätt bedömde att hennes personkretstillhörighet behövde omprövas.

– Det är anmärkningsvärt att de inte på något sätt argumenterar för hur hennes förutsättningar förändrats på ett väsentligt sätt. Ska man förändra en insats måste det kunna försvaras utifrån värdena i LSS, säger Dennis Ivarsson.

Statistiken talar sitt tydliga språk och när det blir svårare att bli beviljad inträde i personkrets 3, behöver man som synskadad vara medveten om vad som krävs för att ha en chans att bli beviljad ledsagning.

– Ju mer fakta och bevis du kan lägga fram på bordet, som gör det sannolikt att du har ett omfattande behov av stöd och service, desto större chans att du får lagen på din sida, säger Dennis Ivarsson.

För att lyckas med detta är det viktigt att skicka med så många intyg som möjligt i sin ansökan, från synpedagoger och specialister, som visar att synnedsättningen orsakar stora svårigheter i vardagen.

– Du behöver kunna förklara och bevisa hur pass mycket sämre du är på att göra allt som en jämnårig seende person kan och hur mycket längre tid det tar. Gör en lista på allt du skulle vilja kunna göra, men som du inte kan göra på grund av din synnedsättning, förklarar Dennis Ivarsson.  

text: Johanna Schuster

* Namnet är ändrat.