En illustration av person med synnedsättning i brun jacka som blir ledsagad av en person med lila kappa.

Det här är LSS

Det här är LSS

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor. I praktiken innebär det att de ska få det stöd och den service de behöver i det dagliga livet, för att kunna leva som andra - vilket är målsättningen med lagen.
LSS ger rätt till tio insatser för särskilt stöd och särskild service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning, i form av bland annat ledsagarservice.
  

LSS-lagen omfattar personer med:

  1. utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
  2. betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
  3. andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. 

Personer med en grav synnedsättning omfattas av tredje punkten, vilken ofta benämns som personkrets 3.  

Skillnaden på LSS och SoL

LSS är en rättighetslag. Det innebär framför allt att alla som lyckas få ledsagning enligt LSS, inte riskerar att behöva betala någon avgift för att kunna använda sin ledsagning. Sådan ledsagning är alltid gratis. 
Den som blir beviljad ledsagning enligt LSS, har rätt till så pass många timmars ledsagning som behövs för att uppnå goda levnadsvillkor. Det innebär framför allt att kommunen inte kan lägga sig i vad beviljade ledsagartimmar får användas till. 
 

Ledsagning enligt Socialtjänstlagen (SoL) kan vara gratis i vissa kommuner, men kommunen får när som helst lov att börja ta betalt av personer som vill använda sina beviljade ledsagartimmar. SoL är inte en rättighetslag på samma sätt som LSS. Enligt SoL har personer endast rätt till ledsagning som behövs för att uppnå skäliga levnadsvillkor. Det innebär framför allt att kommunen ofta begränsar vad beviljade ledsagartimmar får användas till.