En person står vid en trottarkant och känner dess kant med en vit käpp. Höstlöven ligger på marken.

5 skäl att satsa på en syn- och hörselinstruktör

Syn- och hörselinstruktörer är ett vinnande koncept både för kommunen och för den enskilda individen. På den här sidan får du veta vad en syn- och hörselinstruktör gör.

För att förstå fördelarna med att satsa på syn- och hörselinstruktörer behöver man först förstå vilket arbete de faktiskt utför. Deras främsta uppgift är att ge syn- och hörselskadade sakkunnigt stöd och träning för att klara mer på egen hand i hemmet och i närmiljön.

Ladda ner 5 skäl att satsa på syn- och hörselinstruktörer.
Ladda ner 5 skäl att satsa på syn- och hörselinstruktörer, kort version.

 

Syn- och hörselinstruktörens viktigaste arbetsuppgifter är att

  • träna de dagliga sysslorna i och kring hemmet
  • träna och stimulera till användning av syn- och hörhjälpmedel
  • träna orientering i hemmet och i närmiljön
  • ge råd om och genomföra anpassningar i hemmiljön
  • förebygga risker för olyckor, särskilt fallolyckor
  • utbilda och ge råd till personal i hemtjänsten och särskilda boenden
  • stötta i kontakter med specialistläkare, hörcentral och syncentral
  • stimulera till sociala aktiviteter.

De kan också spela en viktig roll i kommunens uppsökande arbete.

En syn- och hörselinstruktör kan hjälpa till att märka upp spisen.

Fem goda skäl att satsa på syn- och hörselinstruktörer

1. Kommunen tjänar på att arbeta förebyggande
2. Många har nytta av stödet och gruppen växer
3. Kommunen kan lättare leva upp till sitt lagliga ansvar
4. Stärkt samarbete ger större samhällsnytta
5. Ökad syn- och hörselkompetens öppnar nya möjligheter

1. Kommunen tjänar på att arbeta förebyggande

”Vi har inget utrymme i budgeten”. Det är ett av de vanligaste argumenten för kommuner som inte satsar på syn- och hörselinstruktörer. Men det finns flera skäl att tänka tvärtom! Det är oftast mindre kostsamt med förebyggande insatser än att ta hand om problem som vuxit sig större.

Fallprevention är ett tydligt exempel. Tusen svenskar dör årligen efter att ha fallit. Fallskador kostar samhället 14 miljarder kronor per år, enligt en samhällsekonomisk analys från Folkhälsomyndigheten. Det finns alltså stora mänskliga och ekonomiska vinster med att förebygga fall. Här finns en koppling till syn- och hörselskador: nedsatt syn- och hörsel är nämligen en riskfaktor eftersom det ofta leder till sämre balans. Synnedsättningar innebär också att det är svårt att upptäcka ojämnheter och föremål som kan orsaka fall. 

Ett annat exempel framkommer i Magnus Zingmarks forskning. Han är verksam i Östersunds kommun och har forskat kring värdet av enkla förebyggande insatser för äldre. Närmare bestämt hur en grupp äldre som fått problem med att duscha på egen hand, kunde återfå sin förmåga genom enklare anpassningar eller träning i att använda hjälpmedel. Resultatet? Ökad självständighet och livskvalitet för individen och mindre behov av kostsamma insatser från kommunen.

Varje beviljad timme inom kommunal hemtjänst kostar 518 kronor i genomsnitt år 2019, enligt Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Om behovet av hemtjänst för en enda person minskar med en timme per dag innebär det alltså att kommunen sparar cirka 190 000 kronor på ett år.

2. Många har nytta av stödet och gruppen växer

Funktionsnedsättningar är vanligare än många tror. Andelen i befolkningen som har en mer uttalad syn- eller hörselnedsättning är åtminstone 6-8 procent. Gruppen växer dessutom eftersom vi lever längre. Med stigande ålder får fler nedsatt syn och hörsel, ofta i kombination med andra funktionsnedsättningar. Antalet personer över 80 år beräknas öka med 47 procent de kommande 10 åren.

Även mindre kommuner har därför skäl att ha en syn- och hörselinstruktör. I små kommuner kan en instruktörstjänst kombineras med andra uppgifter, exempelvis att arbeta som arbetsterapeut, ordna aktiviteter för äldre eller att ge stöd till fler funktionshindergrupper. Två eller tre mindre kommuner kan också samarbeta om en tjänst.

Myndigheterna har idag ingen samlad statistik över personer med funktionsnedsättningar. Ur integritetssynpunkt är det bra, men det innebär att det saknas en tydlig bild av hur stödbehoven ser ut. Företaget Funka har dock gjort en sammanställning av uppgifter från en rad offentliga källor som visar hur vanliga olika funktionsnedsättningar är.

En synnedsättning gör att man kan behöva alternativa sätt i vardagen.

3. Kommunen kan lättare leva upp till sitt lagliga ansvar

Den som hävdar att kommunen inte har någon laglig skyldighet att ha en syn- och hörselinstruktör fokuserar på själva titeln, och inte på vad det kommunala ansvaret faktiskt innebär. Flera lagar och konventioner slår nämligen fast att det offentliga Sverige har ett långtgående ansvar.

I Socialtjänstlagen står att socialtjänsten i respektive kommun ska främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Lagen anger ett särskilt uppdrag gentemot personer med funktionshinder. Socialtjänsten ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Kommunen ska arbeta uppsökande och planera sina insatser för människor med funktionshinder i samverkan med regionen och andra samhällsorgan och organisationer.

Även Regeringsformen slår fast medborgarnas rätt till full delaktighet, jämlikhet och en god hälsa. Regeringsformen speglar på många sätt FN:s olika konventioner: Enligt konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska de anslutande staterna verka för att alla människor kan uppnå bästa möjliga hälsa, utan åtskillnad. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning preciserar att staterna ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning har tillgång till bland annat personligt stöd till boende, deltagande i samhället och för att förhindra isolering och avskildhet.

Att satsa på syn- och hörselinstruktörer är ett smart sätt för kommunen att leva upp till sitt ansvar enligt konventionerna men också till Socialtjänstlagens krav. 

4. Stärkt samarbete ger större samhällsnytta

I diskussioner om syn- och hörselinstruktörstjänster hävdar kommuner ibland att "rehabilitering är regionernas ansvar", men en syn- och hörselinstruktör har en annan typ av uppgifter. De står för rådgivning, träning och anpassning i hemmet och närmiljön. Efter den grundläggande rehabiliteringen som syn- och hörcentralerna står för behövs ett uppföljande stöd på hemmaplan. Det är en förutsättning för att både individen och samhället ska få full nytta av rehabiliteringen från regionen och de hjälpmedel som förskrivs.

En enkätundersökning som Synskadades Riksförbund gjort med landets samtliga syncentraler (2018) visar att det sällan finns en organiserad samverkan mellan kommuner och regioner kring synskadade. Efter att en person fått rehabiliteringsinsatser på syncentralen sker oftast ingen överlämning till hemkommunen. Situationen är likartad för hörselskadade.

Inom andra medicinska områden, där rehabilitering och eftervård ingår, finns en betydligt bättre samverkan. Stroke, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes är några exempel. Samordnade individuella planer, SIP, har här blivit ett instrument för att få insatser från region och kommun att hänga ihop. Vi efterlyser samma arbetssätt gentemot syn- och hörselskadade. Syn- och hörselinstruktören får då en mycket viktig samordnande roll. 

5. Ökad syn- och hörselkompetens öppnar nya möjligheter

Vi möter då och då argumentet att syn- och hörselskadade kan få stöd av funktioner som redan finns i kommunen – underförstått att syn- och hörselinstruktörer inte behövs. Vi anser dels att det inte stämmer och dels att nya lösningar kan ge bättre resultat.

En syn- och hörselinstruktör kan komma in i ett tidigt skede och stötta genom hjälp till självhjälp. Biståndsbedömare och hemtjänst är viktiga när personer med syn- och hörselnedsättningar får svårt att klara saker på egen hand, men bäst är om det inte behöver gå så långt. Att satsa på syn- och hörselkompetens ger nya möjligheter att jobba förebyggande och utveckla den kommunala servicen. Den typen av preventivt arbetssätt ligger i tiden. Stöd till syn- och hörselskadade att klara mer själva kan då kombineras på ett bättre sätt med andra insatser, som exempelvis ledsagning eller boendestöd. Ett bättre samlat stöd till den som ser eller hör dåligt (eller inte alls), ökar chanserna att bryta isolering och främja social delaktighet. Vinsten är bättre hälsa för individen och mindre utgifter för kommunen.

En annan viktig funktion, som syn- och hörselinstruktörer själva lyfter fram, är att de ofta är kunskapsspridare. De informerar och ger råd i syn- och hörselfrågor åt personal inom hemtjänst och på särskilda boenden. Deras kompetens används för att höja kvaliteten i andra kommunala verksamheter. De kan också stärka sambandet med den rehabilitering regionen ansvarar för, vilket ökar möjligheterna att få ut mer av gemensamma resurser.

Det arbete en syn- och hörselinstruktör utför är sammanfattningsvis en vinst för alla inblandade – dessutom är deras kompetens ett kommunalt ansvar gentemot medborgarna.

Frågor?

Om du har funderingar eller medskick kontakta antingen Lennart Karlsson på lennart.karlsson@srf.nu eller 08-39 91 60, eller Mikael Ståhl på mikael.stahl@srf.nu eller 08-39 92 91.