Regeringsförslaget i korthet

Kort sammanfattning av regeringsförslaget Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning 2017/18:190

Länk till proposition 2017/18:190

Länk till förbundsordföranden i Synskadades Riksförbund Håkan Thomssons kommentar.

Länk till Försäkringskassans sammanfattning om merkostnadsersättningen.

Innehållet i propositionen, som överlämnades till riksdagen i mars 2018, är i huvudsak detsamma som i lagrådsremissen från november 2017.

När det gäller förslaget att byta ut handikappersättningen till en merkostnadsersättning gäller samma förslag och övergångsregler som tidigare.

En skillnad är dock att datumet då förändringen ska börja gälla har flyttats från november 2018 fram till den 1 januari 2019.

Samma övergångsregler som tidigare

Beslut om handikappersättning som har fattats innan de nya reglerna träder i kraft ska fortsätta att gälla tills besluten löper ut eller ska omprövas.

Merkostnadsersättningen föreslås kunna lämnas på fem ersättningsnivåer från 30 till 70 procent av prisbasbeloppet.

Känt sedan tidigare är att kriterierna svårigheter på arbetsmarknaden och ett dagligt hjälpbehov tas bort som berättigande till ersättning.

Funktionsnedsättningen ska ha uppstått före 65 års ålder för att en person ska vara berättigad till merkostnadsersättning.
Rätten till merkostnadsersättning ska enligt förslaget omprövas minst vart fjärde år, om det inte finns skäl för omprövning med längre mellanrum.
Detta skiljer sig från nuvarande lagstiftning.

Schablonen för blinda eller gravt hörselskadade tas bort

Regeringens bedömning är samma i propositionen som i lagrådsremissen.Det bör inte införas några särskilda bestämmelser om merkostnadsersättning till blinda eller gravt hörselskadade.

Regeringen skriver dock att den avser att följa upp och utvärdera denna del av reformen, bland annat vad gäller utfallet för dessa grupper.

Inget mer konkret om hur denna uppföljning ska göras nämns dock. Att man har för avsikt att göra denna uppföljning nämndes inte i lagrådsremissen.

Kostnader som kan ersättas

Merkostnadsersättning ska kunna lämnas för merkostnader för följande preciserade områden/kategorier som ska stå redovisade i Socialförsäkringsbalken:

  • hälsa, vård och kost
  • slitage inklusive rengöring
  • resor
  • hjälpmedel
  • hjälp i den dagliga livsföringen
  • boende
  • övriga ändamål

I propositionen exemplifieras några specifika kostnader som kan ersättas; resor med till exempel färdtjänst, kostnader i samband med assistans eller andra kommunala insatser inom LSS och Socialtjänstlagen, kostnader för större bostad enligt Försäkringskassans nuvarande råd.

I propositionen står också att regeringen inte har för avsikt ändra nuvarande praxis i fråga om vilka kostnader som ska kunna godtas som merkostnader.

I propositionen står dock också samma lydelse som i lagrådsremissen:

”När en anhörig eller annan närstående tillgodoser ett hjälpbehov utan att någon lön betalas eller en utförd tjänst faktureras kan heller inte någon merkostnad anses ha uppkommit.”

Konsekvenser enligt regeringen

De föreslagna fem ersättningsnivåerna inom merkostnadsersättningen leder enligt regeringen till minskade tröskeleffekter i förhållande till nuvarande tre nivåer för den hittillsvarande handikappersättningen, och därmed ett utfall av ersättning som bättre motsvarar enskildas faktiska merkostnader.
Förslaget om att sänka nuvarande instegsnivå för rätt till ersättning (från 28,5 procent av prisbasbeloppet till 25 procent) kompenserar till viss del slopandet av ersättning för hjälpbehov. Den lägre nivån för att få rätt till merkostnadsersättning innebär dessutom att vissa personer som med hittillsvarande regelverk inte kunnat få handikappersättning, nu kan bli berättigade till den nya merkostnadsersättningen.

Precis som tidigare finns väldigt lite konsekvensbeskrivning vad gäller hur förändringen kan påverka ekonomin.