Kvinna i kofta och klänning står framför färdtjänstbil. I handen sin vita käpp. Hon samtalar med chauffören i mörkt hår och kostym. I bakgrunden gult gammaldags lägenhetshus och växtlighet.
Färdtjänst utförs oftast med taxi men det kan också göras på annat sätt.

Vår vision för färdtjänsten i Sverige

Färdtjänst ska vara en flexibel samhällsservice så att personer med synnedsättning kan arbeta, vara föräldrar och ha en givande fritid – på sina egna villkor. Så här vill vi att färdtjänsten ska fungera.

Utan möjligheter att förflytta sig smidigt till en rimlig kostnad går det inte att vara en aktiv samhällsmedborgare. Därför vill vi ha

  • fritt antal färdtjänstresor
  • möjlighet att boka och resa hela dygnet
  • möjlighet att göra kortare stopp under en resa
  • möjlighet att ta med ledsagare och/eller ledarhund utan extra kostnad
  • möjlighet att resa i annan kommun
  • en riksfärdtjänst som inte kräver ny ansökan vid varje resa
  • en riksfärdtjänst där resenären själv styr ändamålet med resan.

 Dessutom vill vi att 

  • barn och unga ska kunna få färdtjänsttillstånd
  • barn under 18 år alltid ska kunna vara medresenärer utan extra kostnad
  • det alltid finns tillgång till bilbarnstol och bälteskudde i bilen. 

Varför är ökad flexibilitet nödvändigt?

I dag reglerar ofta kommuner antalet färdtjänstresor som resenären får genomföra. Resenären blir till exempel tilldelad ett begränsat antal resor i månaden eller per år, vilket gör att vi tvingas välja vilka aktiviteter vi kan delta i. Antalet beviljade resor styr hur vår vardag fungerar. Det är den egna förmågan och viljan som ska styra, precis som för människor som inte behöver färdtjänst.

Det måste gå att boka och resa med färdtjänst dygnet runt. Färdtjänst är inte enbart en ersättning för kollektivtrafik, utan ersätter alla sätt att förflytta sig. Den som har en grav synnedsättning har svårt att orientera sig i både kända och okända miljöer, vilket gör att man kan behöva färdtjänst på en sträcka som någon annan går eller cyklar.

Vi vill även kunna göra korta stopp under resan. Det måste gå kila in på apoteket, plocka upp barnet från förskolan eller hämta ut ett paket på vägen hem – utan att det ska innebära flera resebokningar och väntetider.
Man ska även kunna ta med sig ledsagare och/eller ledarhund på sin resa, utan extra avgifter.

Den som reser med färdtjänst behöver kunna vara mer geografiskt rörlig. Det ska alltid vara möjligt att resa utanför hemkommunen. Riksfärdtjänst, att kunna resa i hela landet, ska heller inte kräva en ny ansökan för varje resa eller att man måste specificera syftet med resan när man ansöker. Dagens regelverk inskränker rörligheten och försämrar möjligheten att resa i landet, vilket är nödvändigt exempelvis inom många yrken och för att hälsa på släkt och vänner. Ett sätt att komma tillrätta med det vore ett nationellt färdtjänsttillstånd. Den som är i behov av färdtjänst skulle då ha rätt till färdtjänst i hela landet, och slippa vara bunden till hemkommunens regler.

Underlätta för barn att resa med färdtjänst

Barn och ungdomar måste uppmuntras att vara självständiga och bör därför kunna få egna färdtjänsttillstånd. Barn under 18 år, som själva inte har färdtjänsttillstånd, ska alltid kunna följa med under en resa utan extra kostnad. I dag kostar medföljande barn ofta extra, vilket straffar föräldrar som är använder till färdtjänst. Barn måste också garanteras säkerhet under bilresorna genom att det finns tillgång till bilbarnstol och bälteskudde.

Varför tycker vi så här?

Vi är övertygade om att en mindre byråkratisk färdtjänst är mer ekonomiskt lönsam. Dagens regler hindrar människor att leva fullvärdiga liv. Syftet med färdtjänsten är att möjliggöra för personer som annars är bundna till hemmet att arbeta och försörja sig, vara föräldrar och ha en givande fritid. Att kunna göra de sakerna är avgörande för en god fysisk och psykisk hälsa.

Dagens system kräver också en enorm administration och kontroll. Med exempelvis nationella, generösa regelverk skulle man slippa detta.

Enligt färdtjänstlagen (1997:736) har du rätt till färdtjänst om du har en varaktig funktionsnedsättning, som gör att du har väsentliga svårigheter att förflytta dig på egen hand eller att resa med allmän kollektivtrafik. Personer med grav synnedsättning hör till den grupp som har svårt att förflytta sig på egen hand. Att samhället ofta ser på färdtjänst som en ersättning för kollektivtrafik slår därför mot synskadade, som har svårt att orientera sig i både kända och okända miljöer.

I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning står det att staterna ska underlätta den personliga rörligheten för personer med funktionsnedsättning på det sätt och vid den tid vi själva väljer, samt till en överkomlig kostnad. Vi uppmanar därför myndigheter och politiker att sluta inskränka färdtjänsten.