Frågor och svar

Undrar du hur det är att leva som synskadad, hur man får en ledarhund eller hur punktskriftsalfabetet fungerar? Här finns flera vanliga frågor och svar samlade. Hittar du inte något svar på din fråga här? Hör av dig till info@srf.nu

  1. Vad går pengarna till?

    Synskadades Riksförbund arbetar för att personer med synnedsättning ska kunna leva ett rikt och självständigt liv - ett liv utan begränsningar. I vårt arbete jobbar vi till exempel för att fler synskadade ska komma ut i samhället, vi ordnar läger för barn och ungdomar, stödjer ögonforskningen, påverkar vi inför politiska beslut, ordnar träffar där synskadade lär av varandra, lär ut och informerar om punktskrift och stärker synskadades situation i andra länder.

  2. Hur känner jag skillnad på de nya mynten?

    När det gäller de nya mynten är de, precis som de gamla, av olika storlek. De har kännbara märkningar: Enkronan har en helräfflad kant, tvåkronan är delvis Räfflad och femkronan slät. Enkronan är minst, femkronan störst, tiokronan extra tjock med en grop i kanten. Ett tips är att träna på att känna igen mynten i lugn och ro genom att jämföra dem.

  3. Är det okej att särbehandla en anställd på grund av synnedsättning?

    Självklart inte. Om du upplever att du blivit särbehandlad på något negativt sätt i ditt arbete eller när du sökt arbete, på grund av din funktionsnedsättning, så kan det vara diskriminering enligt lagen och du kan då anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen.

  4. Vad är lönestöd?

    Arbetsgivaren kan erhålla ett bidrag till lönekostnaden om denne anställer någon med en funktionsnedsättning. Bidragets storlek påverkas av den anställdes lönekostnad, samt graden av den anställdes arbetsförmåga i det aktuella arbetet. De vanligaste formerna av lönestöd för personer med synnedsättning är lönebidrag och trygghets- eller utvecklingsanställning.

  5. Vad är ett personligt biträde?

    Stöd till personligt biträde är ett bidrag på högst 60 000 kr per år till arbetsgivare som låter en arbetskamrat hjälpa den synskadade med sådant som personen själv inte klarar av att utföra i arbetet på grund av synskadan.

  6. Hur får jag tag på hjälpmedel till jobbet?

    Personer med synnedsättning som behöver speciella arbetshjälpmedel på grund av synnedsättningen, kan söka bidrag till dessa hos Försäkringskassan eller hos Arbetsförmedlingen.

  7. Vad händer med mitt jobb om jag får en synnedsättning?

    Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar för att anställda har en god arbetsmiljö och att man vidtar rehabiliterings- och anpassningsåtgärder så den anställde kan utföra sina arbetsuppgifter. Om man inte kan fortsätta med samma arbete ska man försöka hitta annat lämpligt arbete inom arbetsgivarens verksamhet.

  8. Hur uppfanns punktskriften?

    Det var fransmannen Louis Braille (1809-1852) som utvecklade punktskriften. Hans ögon skadades så illa när han var tre år att han blev blind. Louis Braille räknade ut att ett system som har sex punkter räcker till alla bokstäver och skiljetecken. Efter att ha experimenterat några år lyckades han år 1825, endast 16 år gammal, skapa det första användbara punktskriftssystemet för blinda i världen. Brailles genialt enkla idé visade sig användbar i alla språk. 200 år senare fortsätter punktskriften att ge blinda och gravt synskadade möjlighet att inhämta kunskap och att uttrycka sig i skrift.

  9. Hur lär man sig punktskrift?

    Barn lär sig läsa punktskrift i skolan ungefär i samma takt som andra barn lär sig läsa. Båda händernas pekfingrar blir i de flesta fall läsfingrar. Man har också stöd och hjälp av de andra fingrarna för att kunna hålla reda på och byta rad. Människor som har blivit synskadade i vuxen ålder kan också lära sig punktskrift.

  10. Hur många läser punktskrift?

    Det finns i dag cirka 1200 personer i Sverige som regelbundet använder punktskrift.