Närbild på person som läser punktskrift på Riksbankens sedelmått. En tvåhundrakronorsedel ligger i.

Information och råd om merkostnadsersättning

Undrar du vad merkostnadsersättningen är? På den här sidan får du mer information om hur den funkar och vad du kan få ersättning för.

Merkostnadsersättning är ett statligt bidrag, där du kan få ersättning för de extra kostnader som du har på grund av en funktionsnedsättning. Både du som har en egen funktionsnedsättning och du som har ett barn med funktionsnedsättning kan ansöka om ersättningen. Sedan januari 2019 ersätter merkostnadsersättningen den gamla handikappersättningen.

Exempel på sådant du kan få ersättning för är förbrukningsvaror, kapitalvaror och kostnader för slitage eller för tjänster. Ansökan om merkostnadsersättning görs till Försäkringskassan.

Hur stor ersättning du kan få beror på olika faktorer: Om du har andra ersättningar eller pensioner, hur stora dina utgifter är och delvis också på grad av synnedsättning.

Hur fungerar merkostnadsersättningen?

Merkostnadsersättningen ersätter dig för utgifter som du har på grund av en eller flera funktionsnedsättningar eller en varaktig sjukdom.

Huvudregeln är att det är utgifternas storlek som avgör hur stor ersättning du får. Det finns dock ett viktigt undantag från detta: För dig som är blind eller ser så lite att du saknar ledsyn finns en fastställd schablonnivå för hur stor ersättningen ska vara. Om du uppfyller kriterierna för denna schablon behöver du inte redovisa dina kostnader.

Ersättningsnivån för schablonen för blinda är 70 procent av ett prisbasbelopp, det vill säga den högsta möjliga ersättningsnivån. Denna nivå innebär 2777 kronor per månad enligt 2021 års prisbasbelopp på 47.600 kronor. Observera att det krävs ett läkarintyg som tydligt visar att du saknar ledsyn.

Om du har rätt till denna schablon och samtidigt har sjuk- eller aktivitetsersättning eller ålderspension är schablonnivån dock bara 40 procent av ett prisbasbelopp, om du inte kan redovisa faktiska utgifter som överstiger denna nivå.

Även för den som är döv eller har grav hörselskada finns en garanterad schablonnivå – denna är på 40 procent, oavsett övriga ersättningar.

För andra sökande kan merkostnadsersättning beviljas på fem olika nivåer: 30, 40, 50, 60 eller 70 procent av ett prisbasbelopp. Ersättningens storlek beror här helt på hur stora utgifterna för funktionsnedsättningen är. Du måste kunna redovisa kostnader på minst 25 procent av ett prisbasbelopp.

Ersättningen betalas ut varje månad.

Till skillnad från den gamla handikappersättningen kan den som har merkostnadsersättning inte få ett så kallat förmånsintyg som ger rätt till exempelvis pensionärsrabatter.

Merkostnadsersättning för vuxen

För att kunna ansöka om merkostnadsersättning som vuxen behöver du uppfylla dessa kriterier:

  • Du ska ha fyllt 18 år.
  • Du ska ha en synnedsättning eller annan funktionsnedsättning som kommer att finnas kvar i minst ett år.
  • Du ska vara bosatt och folkbokförd i Sverige.
  • Din funktionsnedsättning ska ha uppstått innan du fyllt 65 år. 

Läs mer om merkostnadsersättning för vuxna på Försäkringskassans webbplats.

Merkostnadsersättning för barn

Du som har ett barn som har en synnedsättning eller annan funktionsnedsättning kan få merkostnadsersättning för de extra kostnader som detta innebär. Funktionsnedsättningen hos barnet ska finnas kvar i minst sex månader och familjen måste vara bosatt och folkbokförd i Sverige.

Du kan ansöka om du är förälder till barnet, blivande adoptivförälder eller har vårdnaden om barnet. Två föräldrar som lever skilda kan ansöka var för sig om båda har utgifter till följd av funktionsnedsättningen.

Läs mer om merkostnadsersättning för barn på Försäkringskassans webbplats. Där finns också vanliga frågor och svar om ersättningen för barn.

Merkostnadsersättningen gäller även barn.

Vilka kostnader kan du söka ersättning för?

Tänk igenom alla kostnader och utgifter du har till följd av synnedsättning, annan funktionsnedsättning eller varaktig sjukdom. Du kanske har vant dig vid vissa extra utgifter och inte tänker på att de kan räknas som merkostnader. 

Nedan ger vi flera exempel på utgifter som kan anses som en merkostnad. Dessa är indelade i de sju kostnadskategorier som anges i Socialförsäkringsbalken, det vill säga den lagstiftning som reglerar merkostnadsersättningen. För att underlätta bedömningen av vad som är en merkostnad finns också Försäkringskassans egen vägledning samt en rad domstolsbeslut.

För alla typer av utgifter ska det finnas ett orsakssamband mellan funktionsnedsättningen och utgiften. Det är Försäkringskassan som bedömer om kostnaden är skälig och om den går utöver den kostnad som är normal för personer i samma ålder utan funktionsnedsättning.

Observera att du måste styrka din funktionsnedsättning med ett giltigt läkarutlåtande som så tydligt som möjligt beskriver konsekvenserna av funktionsnedsättningen och det som kallas aktivitetsbegränsning.

På den här länken kan du läsa mer om hur Försäkringskassan vill att läkaren skriver sitt läkarutlåtande.

  1. Hälsa, vård och kost

Till exempel kostnader för läkemedel, patientavgifter eller dyrare livsmedel kan ersättas. Du som har en synnedsättning kan hänvisa till svårigheter att jämföra priser, hitta extrapriser och rea-erbjudanden. Även kostnader för förbrukningsvaror som inte regionen står för ska anses som en merkostnad.

  1. Slitage och rengöring

Den som har en synnedsättning kan till exempel ha högre utgifter på grund av tätare tvättar eller större nötning vid användning av kläder och skor. 

  1. Resor

Till exempel sjuk- och behandlingsresor eller avgifter för färdtjänst. För färdtjänst ersätts dock bara kostnader som går utöver vad det skulle kosta att resa med regionens kollektivtrafik. I vissa fall kan även ett barns resor till och från en fritidsaktivitet ersättas, förutsatt att resvägen på grund av en funktionsnedsättning är längre och dyrare än resan till andra barns aktiviteter.

  1. Hjälpmedel

Kostnader för avgifter, hyra eller inköp av hjälpmedel kan godtas. Även försäkring för hjälpmedel kan ersättas.

För den som har en ledarhund kan kostnad för mat ersättas. Eventuell kostnad för hundvakt, då ledarhunden inte kan följa med på resa, utbildning eller aktivitet, kan också ge ersättning

  1. Hjälp i den dagliga livsföringen

Här kan till exempel kostnader som uppstår då du använder ledsagarservice ersättas. Förutom den kommunala avgiften för ledsagningen kan det handla om ledsagarens omkostnader (inträdesbiljetter, fika och mat, bussbiljetter etc) förutsatt att sådana inte redan ersätts av kommunen.

Även avgifter för en god man, hemtjänst eller annat bistånd enligt Socialtjänstlagen, om kommunen tar ut sådana, kan ersättas. Privat anlitad städhjälp kan också anses som en merkostnad, men bara upp till den avgift som kommunen skulle ta ut för motsvarande service.

Att en anhörig eller annan närstående tillgodoser ett hjälpbehov utan att en lön betalas eller en utförd tjänst faktureras är dock inte en merkostnad.

  1. Boende

Vid byte av bostad kan kostnader för ett extra rum eller större bostadsyta som behövs för vårdutrustning, hjälpmedel eller som behandlingsrum anses som en merkostnad. Däremot ska ett extra rum för en assistent inte anses som en merkostnad då detta ska ingå i assistansersättningen.

Om kommunen har avslagit en ansökan om bidrag enligt lagen om bostadsanpassning ska Försäkringskassan normalt utgå från den bedömningen, och inte anse kostnaden för anpassning som motiverad. Om du ändå har kostnader för anpassningar som har direkt samband med din funktionsnedsättning och som kommunen inte gett bidrag till ska du redovisa dem för Försäkringskassan som en merkostnad. Det kan exempelvis handla om inköp av extra stark belysning eller att kostnaden för spis och andra vitvaror blir högre då det måste finnas taktila vred och knappar.

Om ett barn på grund av sin funktionsnedsättning genomgår utbildning på en annan ort kan kostnaden för en andra boende anses som en merkostnad.

  1. Övriga ändamål 

Här kan till exempel kostnader för barns lek och fritidsaktiviteter eller större kapitalvaror ersättas. Även kostnader för resor, parkeringsavgifter och extra boende för familjer som har sitt barn på sjukhus kan ersättas.

Om du behöver skaffa en så kallad konsumentprodukt som är dyrare än normalt kan du få ersättning för mellanskillnaden. Till exempel kan du behöva köpa en TV med skärmläsare eller en telefon som har extra stor skärm.

Här kan du läsa den vägledning om Merkostnadsersättningen som Försäkringskassans handläggare använder som grund när de bedömer vilka kostnader som är godtagbara.

Frågor?

Om du har frågor eller tankar och funderingar om merkostnadsersättningen tar vi gärna emot dessa. Mejla oss på info@srf.nu