• Niklas Mattson och Frida Karlander sitter i tv-studion på TV4:s Nyhetsmorgon.

    Bra start på 2022

    Våra frågor får allt större plats i media. Året började väldigt bra om man ser till hur SRF har varit synliga i media. Redan den 6 januari var Frida Kalander, ordförande för Unga med Synnedsättning, och jag med i Nyhetsmorgon hos TV4.

    Vi fick en ganska lång stund på oss för att berätta om hur pandemin har påverkat våra medlemmar. Vi tog chansen att berätta hur åtstramningar av ledsagning påverkar synskadades liv. Vi redogjorde för resultaten från medlemsundersökningen som visar att ensamhet, isolering och sämre hälsa blir resultatet av minskad ledsagning.

    Nu hoppas vi att människor börjar få upp ögonen för hur välfärden är på väg att gå förlorad för synskadade i Sverige. Vi hoppas att inte bara våra medlemmar ska prata om vad som sker, utan även människor som ser.

    Självklart ska vi fortsätta kämpa för ett förtydligande av LSS så kommunerna inte kan vägra ledsagarservice till den som har behov av det. Vi ska synas i fler tidningar, vi ska sitta i fler TV-soffor och vi ska kämpa tills riksdagen och regeringen förstår att de måste agera.

    Tack Frida för en grym insats med mig på TV4.

  • Levande ljus i luciatåg.

    Blinda måste få den hjälp de behöver av samhället

    Här om dagen hade SRF en debattartikel på den i sammanhanget väldigt stora sidan DN-debatt. Detta var väldigt roligt för oss, för våra åsikter får stor spridning i landet när vi syns på den sidan.

    Det är bra att vi syns, men framför allt är det viktigt att vårt budskap om vad som sker i samhället blir känt för allmänheten och beslutsfattare. Jag tror att de flesta inte vet så mycket om vare sig LSS eller färdtjänstlagen. Därför måste vi berätta hur verkligheten ser ut för oss som är beroende av färdtjänst och ledsagning för att kunna fungera i vardagen som andra.

    För er som inte har läst artikeln i DN, så kommer här ett utdrag ur vår text.

    ”Ledsagarservice är en insats som ursprungligen kom till för att synskadade ska kunna röra sig i samhället. Enligt lagens förarbeten ska den tillfalla den som inte behöver personlig assistans utan enbart ledsagning för enklare aktiviteter utanför hemmet.

    Men trots detta får numer endast den som har behov av personlig assistans i hemmet rätt till ledsagarservice. Synskadade har aldrig tillhört denna målgrupp. Socialstyrelsens statistik visar att antalet blinda som beviljas ledsagarservice enligt LSS minskar drastiskt. 2.484 personer fick ledsagarservice 2010, år 2020 var motsvarande siffra 974. Med den takten är det inom några år noll blinda personer som i praktiken tillåts delta i samhället som andra.

    Istället hänvisas blinda till bistånd enligt socialtjänstlagen eller välviljan hos nära och kära. Det finns blinda idag som inte får ledsagning alls. Eller endast, på nåder, får möjlighet att lämna hemmet två timmar i månaden med ledsagning. Allt fler ringer till SRF i förtvivlan. Och vi ställer upp. Vi ger juridiskt stöd, vi engagerar ombudsmän. Vi gör allt vi kan. Men inte heller vi räcker till längre. Besluten är fattade, avslagen klara och stödet går inte att rädda. Socialförvaltningen kan med hänvisning till lagen påstå de mest verklighetsfrånvända saker som skäl för att neka den enskilde dennes rätt. Som när kommunens ombud i rättssalen hävdar att en synskadad inte behöver ledsagning för att bland annat hitta till toalett vid offentlig tillställning. Hon kan ju börja använda blöja.

    Eller så nekas den enskilde möjligheten att komma ut och röra på sig med hänvisning till dennes motionscykel i hemmet. Detta är verkliga exempel. Så undermåligt skyddar lagen den enskilde – så mycket har synskadades människovärde devalverats.”

    För att läsa hela debattartikeln klicka här.

  • Niklas Mattsson i den stora vänthallen på Stockholms central.
    Niklas Mattsson i den stora vänthallen på Stockholm centralstation.

    En delseger!

    Efter en veckas debatt och massor av media runt om i hela landet har vår kritik nått fram till Trafikverket. På tisdagseftermiddagen fick vi besked om att man backar beslutet och kommer fortsätta ropa ut tåg som går i tid, tills deras app är klar och användbar för synskadade.

    Det är fantastiskt när hela vårt förbund står upp och driver en fråga tillsammans. Vi ser att det kan ge väldigt goda resultat.

    Detta handlar alltså om att Trafikverket har bestämt sig för att de ska sluta ropa ut tåg som går i tid och bara ropa när det blir förseningar eller andra förändringar. Vi tycker fortfarande att det är ett dåligt beslut och det kommer vi att fortsätta berätta. Det är också väldigt märkligt att de väljer att fatta ett sådant stort beslut utan att ha samråd med oss. Jag tror att det är ett av skälen till att de nu ändrar sig.

    Vi hade två möten med Trafikverket utan att det gav något resultat. Vi var då tydliga och sa att vi kommer försöka komma ut i media och berätta hur vi ser på deras beslut. Man kan säga att vi verkligen lyckades med att synas och höras. Ni är många som har varit med och kämpat och ställt upp på intervjuer i både radio, tidningar och TV. Jag vill tacka er alla för era fina insatser i denna fråga. Utan er hade vi inte lyckats nå denna delseger.

    Vi vet så klart att inte alla kommer att kunna använda appen, men den är en del i att ge nödvändig information till synskadade. Vi kommer arbeta för att andra viktiga delar också ska bli bättre. En av de sakerna är att ledsagning på stationer måste fungera och vara betydligt mer flexibel än vad den är idag. Detta kommer vi att lyfta på vårt nästa samrådsmöte med Trafikverket, detta möte äger rum den 23 november.

  • Niklas Mattsson i ljusgrå skjorta till mörkgrå kavaj. Pia Steensland har ljust vågigt axellångt hår och blus i beigea toner. Acko Ankarberg Johansson har vitt hår i page, svart v-ringad blus och en grårutig kavaj. Bakom trion en målning med naturmoti
    Niklas Mattsson på besök hos Kristdemokraternas ledamöter i riksdagens socialutskott Pia Steensland och Acko Ankarberg Johansson.

    Full fart på vårt påverkansarbete!

    SRF vilar inte på hanen när det gäller att påverka våra beslutsfattare om ledsagning och färdtjänst.

    Vi har startat vår turné bland partierna i riksdagen. Hittills har vi pratat med Kristdemokraternas ledamöter i socialutskottet, Acko Ankarberg Johansson som är ordförande i utskottet och Pia Steensland som är ledamot.
    När jag och vår kommunikatör Sally Thunström var på riksdagen och träffade de fick vi intrycket av att de på allvar var intresserade av att förstå våra problem med alla de avslag kommuner och domstolar ger. De är villiga att göra ett uttalande från utskottet efter vårt möte. Om vi lyckas få något eller några fler partier att vara med skulle det bli ännu bättre och starkare. Därför har vi kontaktat fler partier för att försöka få fler ledamöter i socialutskottet att vilja agera i frågan.

    Vi har också varit på socialdepartementet och träffat statssekreterare Tobias Lundin Gerdås för att prata om ledsagning via LSS. Vid detta tillfälle hade jag med mig Anna Quarnström, vår förbundsjurist och Sally. Även här tycker vi att vi möttes av förståelse och att de är genuint intresserade av att lyssna på vad vi har att säga. Men självklart får vi inga tydliga löften om konkreta åtgärder. Det hade vi kanske hoppats på, men inte räknat med.

    Jag tror ändå att om vi träffar de som kan få till en förändring så kommer det till slut att leda till en förbättring. När vi beskriver den situation synskadade kan hamna i om de inte får ledsagning eller inte ens färdtjänst, så är vi tydliga och kan förklara att det leder till isolering och ohälsa för synskadade i Sverige.

    Vi fortsätter samla in namn till namninsamlingen för färdtjänsten. Alla ni som inte ännu har skrivit under, gör det!

    Vi har än så länge cirka 9000 namn och vi hoppas nå till 15 000 innan vi lämnar namnen till ordförande i riksdagens trafikutskott eller till ministern med ansvar för dessa frågor.

    Jag vill be er ute i distrikt och föreningar att hjälpa till att få in fler namn. Man kan exempelvis göra som vi gjorde i Kungsbacka på vita käppens dag. Vi hade skrivit ut listor för att få in namn. Vi fick ihop cirka 45 namn på detta sätt. Men framför allt, prata om insamlingen när ni har aktiviteter eller möten av olika slag.

    När vi står på Mynttorget i februari 2022 ska vi lämna en stor bunt med papper till ansvarig politiker.

    Sedan mitt förra blogginlägg har vi också genomfört årets utbildning för förbundsstyrelsen, distrikt och branschföreningsordföranden. Vi hade en väldigt bra helg på Almåsa i slutet av oktober. Därmed har alla ordföranden och ledamöter i FS fått en genomgång av den verksamhetsinriktning kongressen beslutat att vi alla ska arbeta med under kongressperioden.

    Vi gick igenom de intressepolitiska prioriterade frågorna och vi pratade självklart om ett starkt och relevant SRF.

    Vi fick också en duvning om de frågor som ska arbetas med inför de allmänna valen 2022. Dessa frågor återkommer jag till i ett senare blogginlägg.

  • Niklas Mattsson på väg över en trafikerad gata i huvudstaden. Han  använder vit käpp.

    Vad gör man som ordförande i SRF?

    Ja det kan man fråga sig. På denna blogg ska jag försöka berätta om det som jag gör och annat som händer i vår organisation. I detta första inlägg ska jag dela med mig av en del av det som hänt sedan juni när det var kongress. Det var då jag fick det stora förtroendet att leda vår stolta organisation.

    2021-10-14

    Det är en hel del saker att sätta sig in i och en massa nytt att lära sig. Det mesta känns väldigt spännande och roligt, men så finns det också det där lite småtråkiga som att få till alla underskrifter som behövs på t.ex. banken och andra instanser.

    Men som jag sa så är det mesta väldigt roligt. Ett exempel är när vi hade möte med Anders Ygeman, minister med ansvar för digitalisering. Vi fick en timmes samtal med honom om hot och möjligheter med digitalisering. Självklart fick vi inga konkreta löften eller klara besked. Det är inte så de jobbar. Men mitt tydliga intryck är att han lyssnade på vad vi sa och var mån om att förstå vår situation. Jag tror att vi kommer att kunna fortsätta samtala med honom och hans tjänstemän.

    Jag har också haft det lite tveksamma nöjet att prata med chefen för Radiosporten, Markus Boger. Nja, jag menar inte att det var tråkigt på något sätt. Det är alltid intressant att få prata och beskriva våra behov. Det som var trist var att han inte ville göra något åt det som vi ser som problem. Vi försökte få de att återuppta webbsändningarna av olika matcher, men det var ett tydligt nej på vår önskan.

    Jag har också under de här första månaderna försökt vara ganska utåtriktad och synlig i sociala medier. Det har blivit ett par filmer på våra sociala medier. Detta är något jag ska bli ännu bättre på och jag hoppas att ni i distrikten tycker att det är lika viktigt som jag tycker. Vi kan tycka vad vi vill om olika medieplattformar, men där blir man synlig och det går att ha kommunikation med medlemmar och andra.

    Jag ska försöka skriva här på bloggen om vad jag gör och vad som händer i SRF. Hoppas att ni vill läsa och förhoppningsvis kommentera och komma med goda idéer om bra aktiviteter och annat som kan hjälpa till att göra livet lite lättare att leva för synskadade i Sverige.

    Förbundsordförande, Niklas Mattsson
    niklas.mattsson@srf.nu