Hon anmälde DO till DO

Anna Bergholtz tröttnade på myndighetens agerande och anmälde DO (diskrimineringsombudsmannen) till DO.

Det hela började för ett år sedan då Anna Bergholtz inte fick ledsagning, som hon hade beställt på en tågstation, i samband med en jobbresa. Hon anmälde då SJ till DO för bristande tillgänglighet. Så, nu under våren 2017, fick hon äntligen beskedet att de var nära ett beslut och handläggaren frågade hur hon ville ta del av det: i tillgänglig pdf eller word eller på annat sätt. Eftersom Anna Bergholtz inte ser någonting ville hon gärna läsa det digitalt, vilket hon meddelade. Ändå damp ett vanligt pappersbrev ner i hennes brevlåda kort därpå.
– Jag blev först väldigt konfunderad. Det var min sambo som öppnade brevet och sade att det var från DO. Va? tänkte jag. De skulle ju skicka det i word eller pdf till min e-post. Så jag blev ganska ledsen. Sedan kom ilskan.

Vad tänkte du då?
– När ska de sluta? När ska de utveckla rutiner för att det här inte ska hända igen? Därför anmälde jag DO till DO. Det är också bra att det uppmärksammas. För det är ett problem för väldigt många med synnedsättning att få information på ett tillgängligt media.

Det är inte första gången Anna Bergholtz anmäler något till DO, och hon har då noterat att även den myndigheten brister i tillgänglighet.
– Jag minns att deras anmälningsformulär var inte så lätt att använda med talsyntes. Då tycker jag inte att man är i en jämförbar situation och kan delta på lika villkor som andra. Det har jag påpekat för dem, säger hon.

Du tvekade lite innan du bestämde dig för att anmäla DO till DO?
– Först tänkte jag: kan man ens göra det? Jag vet inte rent juridiskt vad som händer eller om de kan granska sig själva. Men jag ville också kolla av innan. Jag har jag många kloka människor i mitt nätverk och jag ville se vad folk tyckte om min idé. Jag fick mycket bra respons, många som peppade mig att göra det.

Vad hoppas du uppnå?
– För det första att DO ska se över sina rutiner. För det känns som att de, om någon, ska föregå med gott exempel för andra myndigheter. Sen hoppas jag att det ska väcka eller skrämma de andra myndigheterna så att de också ser över sina rutiner. För det handlar väldigt mycket om att utveckla rutiner. Man kan inte längre säga att man inte vet.

2015 blev bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning en ny form av diskriminering, enligt diskrimineringslagen.
– Regeringen gick ut ganska kort därpå och sa att de skulle skärpa lagstiftningen eftersom det finns mycket undantag i lagen. Jag undrar när de ska göra det? För det har ju inte hänt någonting. Då är det lättare att sånt här händer.

Anna har fått en ursäkt från DO och, nu i efterhand, sitt beslut på e-post digitalt. Men hon kommer att fortsätta vara på sin vakt.
– Jag tror att det kommer att fortsätta vara sådär. Att folk kan be om ursäkt: "oj, det var en miss". Regeringen behöver göra något av det de en gång sa: att de skulle skärpa lagen. 

Claes Lundstedt är pressansvarig på DO och förklarar vad som kan hända om en person gör en DO-anmälan för att personen anser sig ha blivit diskriminerad av DO:
– Det är en jävssituation, DO kan inte utreda ärendet utan avslutar det. DO hänvisar anmälaren till JO (justitieombudsmannen) eller till JK (justitiekanslern). DO hänvisar också personer till en antidiskrimineringsbyrå och/eller uppmanar anmälaren att själv gå till tingsrätten.

Har det hänt att DO blivit DO-anmäld?
– Ja. Men det är ovanligt. Det har gällt att myndigheten har tagit för lång tid på sig att utreda ett ärende.

Hur håller DO kontakt med anmälare - i vilka format?
– När det gäller brevsvar från DO kan dessa i kontakt med myndigheten göras tillgängliga. Att mejla ett svar från DO till en person kan strida mot personuppgiftslagen (PUL).