FN:s punktskriftsdag: Ge oss ett val som känns
Den 4 januari på FN:s punktskriftsdag uppmanar Synskadades Riksförbund de politiska partierna att tänka till. I år är det val till Europaparlamentet och frågan är: Blir valet tillgängligt för alla?
Kan till exempel väljare med synnedsättning få valinformation på punktskrift?
– Vi vill bokstavligen känna att valinformationen denna gång fungerar för personer med synnedsättning, säger Synskadades Riksförbunds förbundsordförande Håkan Thomsson.
Inför de allmänna valen i höstas gjorde Synskadades Riksförbund en undersökning i 301 valstugor på 48 platser i landet. Hela 96 procent av valstugorna saknade information i former som fungerar för personer med synnedsättning, det vill säga tryck i stor stil, på punktskrift eller i intalad form. Bara några enstaka valstugor hade material i punktskrift.
Länk till valundersökningen 2018
I år, när valet till Europaparlamentet står på agendan, vill Synskadades Riksförbund att de politiska partierna gör bättre ifrån sig.
– Tillgång till information är en demokratifråga. Synskadades Riksförbund uppmanar härmed varje parti att ta fram önskat valmaterial i olika läsformat, däribland punktskrift, säger Håkan Thomsson.
Tekniskt sett har det aldrig varit lättare än nu att ta fram information i olika former. Digitaliseringen gör det möjligt att relativt enkelt omvandla vanlig tryckt text till punktskrift eller till en ljudfil med talad information.
FN:s punktskriftsdag
Den 4 januari är FN:s internationella punktskriftsdag. Så sent som den 17 december 2018 beslutade FN:s generalförsamling att utse den 4 januari till FN-dagen för punktskrift. Punktskriftens uppfinnare Louis Braille skulle i år ha fyllt 210 år. Han föddes 1809 i byn Coupvray utanför Paris och hans uppfinning förtjänar att lyftas fram. Punktskriften innebär att blinda och gravt synskadade över hela världen har fått ett fungerande läs- och skriftspråk.
Punktskrift är upphöjda kännbara punkter som bildar tecken som läses med fingertopparna. Böcker och tidskrifter trycks i punktskrift, den finns på läkemedelsförpackningar, hissknappar, bankomater, skyltar och på flera andra ställen i det offentliga rummet. Punktskrift används också för att läsa vad som står på en datorskärm eller en smart telefon.
Att få lära sig punktskrift är ingen rättighet i svensk lag. Det är stor risk att den som förlorar synen även går miste om ett fungerande skriftspråk.
Uppdaterat: