Efter LSS-utredningen: "Vi är kvar på ruta ett"

Ledsagarservice inom LSS försvinner och ersätts av en insats som kallas personlig service och boendestöd. I alla fall om LSS-utredaren Gunilla Malmborg får som hon vill. Den 10 januari överlämnade hon sitt betänkande till övergångsregeringen.

Lyssna på Radio SRF:s inslag om LSS-utredningen

När utredningen drogs igång var Synskadades Riksförbund positiv och mycket kraft har lagts på att tydliggöra hur viktig insatsen är för personer med synnedsättning och att dessa måste räknas in i personkretsen.

– Inget av det vi framfört har vi uppnått med utredningen och vi står fortfarande på ruta ett. Det känns väldigt frustrerande, säger Håkan Thomsson, förbundsordförande i Synskadades Riksförbund dagen efter utredningens förslag blev kända.

– Vi behövde skapa en insats för personer som kan bo kvar i sina hem men som behöver ett utökat stöd. Den insatsen finns inte idag och då kändes det logiskt att även ledsagarservice ska ingå där, berättar Gunilla Malmborg efter pressträffen i Socialdepartementet där hon presenterade sin utredning om framtiden för LSS.  
– Det är inte tänkt att innebära en förändring för personer som bara behöver ledsagning.

LSS-utredningen lämnar inga förslag om ändringar av lagens tre personkretsindelningar, det vill säga vilka som omfattas av lagen. Personer med grav synnedsättning/blindhet tillhör personkrets 3 i LSS men i många fall väljer landets domstolar att tolka lagen snävare och därmed ge avslag.
Enligt Gunilla Malmborg skulle det innebära oöverskådliga konsekvenser att ändra personkretstillhörigheterna.

– Vi har inte tagit med synskada som en ny diagnos. Vi kan inte utöka LSS på det viset. Har man inte en tillräckligt svår funktionsnedsättning då är man inte i LSS.

Idag så anses synskadade i allt lägre grad tillhöra personkretsen, hade det inte varit bra att förtydliga detta nu?
– Vi har försökt att se vad vi kunde göra med personkretstillhörigheten men det har vi inte kunnat göra.

Synskadades Riksförbund är kritisk till utredningens förslag och det finns en oro för att ledsagningen osynliggörs i den nya insatsen personlig service och boendestöd.

– Det finns en risk att domstolar kommer tolka det som att ledsagning har nedprioriterats. Det hade varit mycket bättre om ledsagning hade fått vara kvar i namnet på insatsen, säger SRF:s förbundsordförande Håkan Thomsson.

– Det är positivt att man vill bredda insatsen att innefatta till exempel postläsning, men inte att ta bort ledsagningen ur namnet på insatsen.

Om riksdagen antar den nya LSS-lagen träder den i kraft den 1 januari 2022.

Länk till Håkan Thomssons särskilda yttrande till LSS-utredningen.