Caisa Ramshage har kort mörkt hår och tunna glasögonbågar.. Hon står lutad mot ett högt skåp i ett kontorslandskap.  Klädseln är business med v-ringad blus och ljus kofta.
IT-arkitekten Caisa Ramshage var en av de intervjuade i Synskadades Riksförbunds informationsmaterial Med synnedsättning i arbetslivet 2017.

Tio åtgärder för ökad inkludering på arbetsmarknaden

Tio konkreta förslag för att öka synskadades möjligheter till arbete. Samtliga åtgärder har stöd i det 73-punktsprogram för en inkluderande arbetsmarknad som gemensamt tagits fram av funktionshinderrörelsen i Sverige. 73-punktsprogrammet överlämnas till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark den 16 juni 2021.

  1. Rusta upp den arbetsinriktade rehabiliteringen
  2. Stärk möjligheterna att behålla arbetet vid synförsämring
  3. Öppna för arbete åt fler synskadade inom offentlig sektor
  4. Inrätta ett råd för inkluderande digitalisering på arbetsmarknaden
  5. Slå vakt om synspecialisterna inom Arbetsförmedlingen
  6. Ge Arbetsförmedlingen hela ansvaret för arbetshjälpmedel
  7. Utveckla SIUS och förläng tiden för stöd
  8. Ge unga med synnedsättning ett bättre etableringsstöd
  9. Utöka uppdraget till folkbildningen och stärk insatserna för nyanlända med synnedsättning folkhögskolorna
  10. Starta forskning om vilka arbetsmarknadsinsatser som ger bäst effekt

Strukturella åtgärder för att öka möjligheterna på arbetsmarknaden

1. Rusta upp den arbetsinriktade rehabiliteringen

Under senare år har den arbetsinriktade rehabiliteringen för synskadade successivt urholkats. Det finns viktiga insatser som ingen aktör idag tar ansvar för. Vi föreslår därför att ett nationellt kunskapscenter bildas för att utveckla ett adekvat arbetsinriktat stöd för blinda och gravt synskadade. Eftersom gruppen är relativt liten är det orealistiskt att denna specialkompetens byggs upp på flera ställen i landet. Det bästa vore att skapa en nationell resurs.

2. Stärk möjligheterna att behålla arbetet vid synförsämring

Arbetsförmedlingen har idag inte i uppdrag att ge råd och stöd till den som redan har ett arbete och utvecklar en funktionsnedsättning.  Försäkringskassan agerar först om personen blir sjukskriven. Detta försämrar möjligheterna för personer med en framskridande synnedsättning att behålla sitt arbete och få anpassningar i tid. Ge därför Arbetsförmedlingen ett tydligare förebyggande uppdrag. Genom tidigt stöd och rådgivning både åt den enskilde och arbets­givaren kan fler behålla sitt arbete.

3. Öppna för fler med synnedsättning att arbeta inom offentligt finansierade verksamheter

Målsättningen måste vara att skattefinansierade verksamheter har en personalstyrka som speglar hela befolkningen. Fastställ mål och upprätta en nationell handlingsplan för att uppnå en sysselsättningsgrad för personer med funktions­nedsättning som är i nivå med övriga befolkningens. Den behöver inkludera såväl statliga som andra offentliga och offentligt finansierade arbetsgivare.

4. Inrätta ett råd för inkluderande digitalisering på arbetsmarknaden

Tillgängliga digitala system öppnar möjligheter för fler personer med bland annat synnedsättningar att delta i arbetslivet. Bristande digital tillgänglighet leder tvärtom till utestängning. EU:s webbtillgänglighetsdirektiv måste efterlevas som minimikrav. Inrätta ett råd med uppgift att lägga förslag som främjar inkluderande digitala lösningar och ökar möjligheterna för personer med funktionsnedsättningar inom högre utbildning och på arbetsmarknaden.

Åtgärder för förbättringar av stöd från arbetsförmedlingen

5. Slå vakt om synkompetensen inom Arbetsförmedlingen 

Omorganisationen av Arbetsförmedlingen har lett till svårigheter för arbetssökande med synnedsättningar.  Det har blivit svårare att få personlig kontakt med handläggare och via dem komma till de synspecialister som fortfarande finns. Specialisternas kunskap om bland annat hjälpmedel för synskadade och vilka anpassningar som kan göras på en arbetsplats är av stor betydelse för möjligheterna att hitta och få ett arbete. Den specialistkompetens som funnits hittills inom Arbetsförmedlingen får inte minska i omfattning under reformeringen av myndigheten. Värna istället om synspecialisterna, utveckla deras stöd och säkerställ att fler synskadade får ta del av det.

6. Ge Arbetsförmedlingen hela ansvaret för arbetshjälpmedel

Ansvaret för arbetshjälpmedel är idag uppdelat mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det leder till krångel, splittrad kompetens och att synskadade som behöver stöd ibland bollas mellan myndigheterna. Samla allt ansvar för arbetshjälpmedel på Arbetsförmedlingen.

7. Utveckla SIUS och förläng tiden för stöd

För synskadade som saknar förankring på arbetsmarknaden är vägen till arbete i regel lång. Ett effektivt stöd måste ha detta som utgångspunkt, Kortsiktiga insatser, som inte utgår ifrån den enskildes förutsättningar, har små chanser att lyckas. Satsa mer på metoden ”supported employment”, ett mer långsiktigt stöd som i forskningsstudier har visat sig ge goda resultat. Metoden används idag delvis inom Arbetsförmedlingens insats SIUS, Särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd. Utvidga denna insats genom att öka antalet SIUS med kunskaper om specifika funktionsnedsättningar. Förläng också tiden för stödet efter att en person fått anställning så att fler kan behålla sitt arbete.

Åtgärder för att öppna nya vägar till arbete

8. Ge unga med synnedsättning bättre etableringsstöd för att komma in på arbetsmarknaden

Sysselsättningsnivån hos unga med funktionsned­sättning har försämrats de senaste 20 åren. Det gäller även unga med synnedsättningar. Andelen som står utanför studier eller arbete är nästan dubbelt så stor som för övriga unga. Utred vilka samordnande insatser som är viktigast för att unga med synnedsättning ska komma in på arbetsmarknaden. Genomför också förslaget om etableringssamordnare som lagts fram av Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar.

9. Utöka folkbildningens uppdrag och stärk insatserna för nyanlända med synnedsättning

Folkbildningen har i många fall väl fungerande utbildningar för personer med funktionsnedsättningar. Genomför förändringar i berörda förordningar för att utöka folkbildningens roll i arbetsmarknadspolitiska satsningar riktade till personer med olika funktionsnedsättningar. Idag finns särskilda svårigheter för nyanlända med synnedsättningar att ta sig igenom etableringen och de riskerar att fastna i permanent utanförskap. Skapa därför en modell där SFI kombineras med rehabiliterande insatser och förstärkt studie- och yrkesvägledning. Ge folkhögskolor eller andra utbildningsanordnare i uppdrag att utforma modeller för sådana kombinerade insatser för specifika grupper.

10. Starta forskning om vilka arbetsmarknadsinsatser som ger bäst effekt

Det finns idag mycket lite svensk forskning kring funktionsnedsättning och arbete och ingen alls om vilka insatser som ger bäst resultat för personer med synnedsättning. Ta initiativ till en ambitiös forskningssatsning med fokus på arbetsmarknadsinsatser för personer med olika funktionsned­sättningar, i syfte att identifiera framgångsrika och evidensbaserade metoder och arbetssätt hos arbetsförmedling och aktörer som utför arbetslivstjänster. Ge även lämpligt lärosäte i uppdrag att samla in erfaren­heter från internationell forskning på detta område. Med det som grund kan framgångsrika vägar till arbete för synskadade utformas och prioriteras.

Länk till nyheten om 73-punktsprogrammet.

Länk till Med synnedsättning i arbetslivet från 2017.