Basil i vintermiljö. Blå mössa, mörka solglasögon, svart jacka, gul reflexväst, vit käpp.
Foto: Länstidningen Södertälje / Emilia Lindholm Fjeld.

Södertälje kommun nekar förvaltningsrättens beslut

Södertäljebon Basil Razai, 32, har Wolframs syndrom vilket gett kraftigt nedsatt syn.

Basil är uppvuxen i Södertälje och har en synskada som gjort att han blivit gravt synskadad under de senaste fem åren. Eftersom han hittade i Södertälje innan synskadan kan han idag ta sig kortare sträckor i närheten av sitt hem. I ansökan om ledsagning uppgav Basil att han söker ledsagning för att ta sig till andra platser än de han hittar på i Södertälje för att kunna delta i samhället som andra. Basil sökte, och fick hjälp, av SRF som hjälpte honom att överklaga till domstol. Förvaltningsrätten gav Basil rätt till ledsagning men återförvisade till kommunen att bestämma i vilken omfattning och situationer.  

Södertälje kommun ansåg trots återförvisandet inte att Basil behövde ledsagning. Istället för att förverkliga förvaltningsrättens dom överklagade kommunen beslutet i sin helhet.
–Det känns väldigt godtyckligt. Jag söker ledsagning för ett kultur- och fritidsliv för att kunna gå till ett museum, vara ute på en marknad, ta skogspromenader och delta i samhället, berättar Basil.

Anna Quarnström, förbundsjurist på SRF, är kritisk mot överklagandet av förvaltningsrättens dom.
–Södertälje kommun hade all möjlighet att själv styra över omfattningen av insats. Att överklaga framstår då som osedvanligt hård syn på Basil Razais rätt till stöd – på tvären mot vad domstolen beslutat. Vilket jag vänder mig mot.

I beslutet framgår också att Basil inte godkänns ledsagning eftersom han har färdtjänst. Beslutet är därmed grundat på en tro om att färdtjänst kan ersätta ledsagning.
–Det jag blir mest kritisk över är att människor tycks tro att färdtjänst och ledsagning är samma sak. Vad är deras bild av ledsagning? fortsätter Basil.

Ärendet är nu uppe i Kammarrätten efter att Södertälje kommun överklagat beslutet från Förvaltningsrätten.

Basil känner sig uppgiven och ser inte ljust på hur processen gått.
–Beslutet kommer aldrig och jag sitter bara och väntar på domen. Jag blir mer och mer ledsen.