att kunna rösta med bevarad valhemlighet, säger Niklas Mattsson, förbundsordförande i Synskadades Riksförbund.

Mer än 100 år efter att allmän rösträtt infördes kan personer med svår synnedsättning fortfarande inte personrösta med bevarad valhemlighet. Det går helt enkelt inte att kryssa för en kandidat på valsedeln utan synens hjälp.

I våras påbörjade den förra regeringen ett treårigt projekt för att lösa problemet. Valmyndigheten fick tillsammans med forskningsinstitutet Rise i uppdrag att utveckla framtagna prototyper till färdiga hjälpmedel som kan användas vid röstningen.
– Det är extremt olyckligt att detta arbete måste avbrytas nu när det äntligen är igång, säger Niklas Mattsson.

Synskadades Riksförbund uppmanar nu regeringen och justitieminister Gunnar Strömmer att tänka om. Att sätta lag och ordning i främsta rummet måste innefatta att även värna om grundlagsskyddade rättigheter. Synskadades möjligheter att rösta precis som andra medborgare får inte nonchaleras och prioriteras bort.
– Vi uppmanar justitieministern att agera och se till så att Valmyndigheten får medel att fortsätta arbetet med hjälpmedel vid röstningen för personer med synnedsättning, säger Niklas Mattsson.

Bakgrundsinformation

Frågan om synskadades möjlighet att rösta har dragits i långbänk länge. Redan 2016 antog riksdagen ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen. Regeringen fick då i uppdrag att senast till valet 2022 ta fram en lösning som skulle fungera för väljare med synnedsättningar. Men så blev det inte.

Det var först i början av 2022, när 2020 års valutredning presenterades, som ett förslag fanns framme. Prototyper som tagits fram skulle utvecklas vidare till färdiga hjälpmedel vid röstning. Det var partierna i den parlamentariska utredningen eniga om. Om arbetet nu stoppas står det i strid med tidigare riksdagsbeslut.