En person som står bakom ett skynke i en vallokal.

Tillbakablick på valet

Valrörelsen 2018 har nått sitt slut, men hur var tillgängligheten? Perspektiv blickar tillbaka.

Oläsbar valinformation

Hela 96 procent av partiernas valstugor saknade material som var tillgängligt för synskadade. Det visar den valstugeundersökning som Synskadades Riksförbund genomförde i 301 valstugor runt om i landet.
– För att få reda på vad partierna vill göra lokalt i hemkommunen är informationen i valstugorna extra viktig. Med tanke på det är resultatet skrämmande dåligt, säger Neven Milivojevic som är intressepolitisk chef på Synskadades Riksförbund.

Undersökningen genomfördes av Synskadades Riksförbunds medlemmar på 48 orter i landet under perioden 15 augusti – 2 september. Partierna fick svara på om de i valstugan har material i något av följande format:

  • upptryckt i stor stil
  • intalat som ljudfil/på CD
  • på punktskrift

I många valstugor hänvisade valarbetarna till sitt partis hemsidor. Detta är ett problem för personer med synnedsättning som inte har tillgång till internet. Dessutom har partiernas hemsidor enligt företaget Funkas kartläggning många brister vad gäller tillgängligheten.

Lennart Karlsson, intressepolitisk handläggare på Synskadades Riksförbund, var koordinator för valstugeundersökningen. Han har försökt hitta mönster i svaren, vilka valstugor som kunde erbjuda tillgängligt material och vilket parti dessa valstugor tillhörde. Han menar att partierna agerar inkonsekvent och slumpartat när det kommer till tillgänglig valinformation.
– Vissa valstugor som hade tillgänglig information kunde bara erbjuda punktskrift, vilket inte fungerar för synsvaga. Andra kunde bara erbjuda stor stil, vilket inte är till hjälp för blinda, säger han.

Han är trots resultatet nöjd med engagemanget undersökningen skapade.
– Många runt om i landet var väldigt ambitiösa och var ute och undersökte flera gånger. Att komma ut på det här sättet skapar också möjlighet för en diskussion kring tillgänglighet och andra viktiga frågor. Det är ett sätt att göra våra frågor och synskadade som grupp synliga.

Nästa år är det val till Europaparlamentet. För att belysa vikten av tillgänglig information och uppmärksamma riksdagspartierna på de brister som undersökningens påvisar har Synskadades Riksförbund skrivit till samtliga partisekreterare i riksdagen och pekat på resultatet.

En valstuga i landet sticker ut positivt i enkäten. På Gustav Adolfs torg i Göteborg hade Feministiskt Initiativ (FI) material i samtliga tre tillgängliga format.
– De förtjänar beröm. Om FI som inte har de partibidrag riksdagspartierna får fixar informationen, då kan de större partierna också göra det, säger Neven Milivojevic, intressepolitisk chef på Synskadades Riksförbund.

Orter och partier med någon form av tillgänglig information
Bålsta 1 stuga: SD material i stor stil och intalat.
Eslöv 1 stuga: V material intalat.
Gävle 1 stuga: L partiprogram på punktskrift.
Göteborg Kungsportsplatsen 1 stuga: KD material i stor stil.
Gustav Adolfs torg 1 stuga: FI samtliga tre formaten.
Motala 1 stuga: M tryckt material i stor stil.
Piteå 2 stugor: C tryckt material i stor stil, L tryckt i stor stil.
Växjö 1 stuga: C valplattformen i punktskrift.
Visby Östercentrum 2 stugor: V tryckt material i stor stil, FI tryckt i stor stil.
Östersund 1 Stuga: V, material på punktskrift och intalad ljufil/CD.

Otillgängliga vallokaler

Många röstningslokaler under valet 2018 brast i tillgänglighet enligt Myndigheten för delaktighets inventering.

Under valet 2018 undersökte MFD, Myndigheten för delaktighet, 191 lokaler med hjälp av 25 tillgänglighetskonsulter. Av dessa var 88 förröstningslokaler och 103 vallokaler. Resultaten tyder enligt MFD på att det fortfarande finns mycket att förbättra innan alla medborgare, oavsett funktionsförmåga, har lika möjlighet att rösta.

Bristerna handlar både om fysisk otillgänglighet och kognitiva brister, såsom höga trösklar, stängda dörrar utan dörröppnare och skyltar som är svåra att upptäcka och förstå.

Ilias Bennani, som själv har en synnedsättning, var med i undersökningen och inventerade sammanlagt sju vallokaler under förtidsröstningen och valdagen. Han berättar att han själv inte upplever Sveriges politiska val som otillgängliga, men att han ser en förbättringspotential.
– Vallokalerna i sig har jag inga större problem med. Jag har röstat i samma vallokal i många år, så jag vet hur det ser ut. Däremot finns det detaljer som kan förbättras. Hur hittar jag rätt valsedel och var är "där borta", som funktionären säger att jag ska gå till?

Det går att se ett samband mellan tilldelat betyg i undersökningen och typ av lokal som undersöktes. Övergripande hade sjukhus högst betyg och förskolor lägst. Den undersökta tillgängligheten handlade även om trygghet för den som röstade. Inom detta område kom det fram att var fjärde undersökt lokal saknar utrymningsväg som är tydligt skyltad och som gör utrymning säkert för alla. Denna brist var dessutom vanligast i publika lokaler, såsom bibliotek och kommunhus.
– Fara i samband med otillgänglighet gäller samhället i stort. Är jag på en plats jag känner till är det lätt, men en gång var fjärde år går jag till en lokal jag inte känner till så väl. I ett av fallen i undersökningen fanns det inte ens en hänvisning till vart man skulle ta vägen. Det kan betyda 'tack och hej' om det skulle börja brinna, säger Ilias Bennani.

För att förbättra tillgängligheten i Sveriges vallokaler har MFD skapat en checklista. Detta är något som Ilias Bennani hoppas kommer göra skillnad för framtidens val, men han vill också att man framhäver goda exempel.
– Jag hoppas att undersökningen resulterar i att man lyfter fram de brister som hittades, men också det som var bra, framför allt gällande bemötande. Just nu pratar alla om det komplicerade parlamentariska läget, men när detta lugnat ner sig hoppas jag att vi även kan diskutera hur alla ska kunna rösta på samma villkor, säger han.

Några av de vanligaste tillgänglighetsbristerna
72 procent av lokalerna saknade på- och avstigningsplats för färdtjänst och taxi nära entrén.
67 procent hade trappor där kontrastmarkering saknades på översta och nedersta trappsteget.
52 procent saknade p-plats för personer med nedsatt rörelseförmåga nära entrén.
38 procent saknade skyltar, symboler och texter som var lätta att upptäcka och förstå.
35 procent saknade tillgänglig toalett stor nog för personer som använder eldriven rullstol.
25 procent saknade låg röstningsskärm anpassad för personer som använder rullstol.
25 procent saknade tydligt skyltade utrymningsvägar.
24 procent hade stängda dörrar som inte kunde öppnas med automatisk dörröppnare.
24 procent av lokalerna hade höga trösklar (mer än 2 centimeter).

Utredning om valhemlighet utlovas

Fortfarande 20 år efter att det blev möjligt att rösta med personval måste personer med synnedsättning ta hjälp av valförrättare eller ledsagare för att rösta, vilket röjer valhemligheten. Efter kritik lovar nu regeringen att en utredning om synskadades möjlighet att personkryssa hemligt ska tillsättas.
– Det är bra att Morgan Johansson (justitieminister förra mandatperioden) tar denna viktiga demokratifråga på allvar. SRF har länge pekat på vikten av att frågan får en lösning som fungerar för alla, säger Håkan Thomsson, ordförande i Synskadades Riksförbund.

Hur arbetar Synskadades Riksförbund med denna fråga?
– SRF har vid ett par tillfällen uppvaktat justitiedepartementet med utkast till lösningar. Dock har inte heller vi en enkel lösning på hur gravt synskadade och blinda ska kunna personrösta med bibehållen valhemlighet, så vi ser positivt på en utredning, säger Håkan Thomsson.

text: Caroline Gollungberg