En man blir ledsagad av en kvinna i gatumiljö.

LSS genom tiderna

Utmärkande händelser genom åren i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

1992

Utredningar med förslag om att omvandla omsorgslagen
Staten föreslår att införa en ny rättighetslag för personer med svåra funktionshinder; lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Motivet till att införa denna särskilda lag är insikten om att personer med omfattande funktionshinder har sämre levnadsvillkor än de flesta andra och sämre möjligheter att bestämma över sina egna liv. LSS ska ersätta lagen om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda, med flera, (omsorgslagen) och lagen om elevhem för vissa rörelsehindrade. Förslaget jobbas om och klubbas igenom i riksdagen strax efter.

1994

LSS-lagen träder i kraft
Lagen lyfter fram begreppen ”stöd och service” som signalerar nya, mer jämlika tider jämfört med den tidigare lagen som fokuserat på ”omsorg”. LSS har drivits på av bland andra dåvarande socialminister Bengt Westerberg (FP). Samtidigt som LSS träder i kraft inrättas ett system för statlig assistansersättning gällande personlig assistans.

1999

Ett särskilt rättsfall sätter spår
En gravt synskadad äldre man anses inte ha rätt till ledsagning och nekas den hjälp som efterfrågas. Han har inga stora problem i den dagliga livsföringen eftersom att han kan sköta sina egna sysslor, hävdar rättsväsendet. Denna händelse förändrar mentaliteten framöver, enligt SRF:s förbundsjurist Leif Jeppsson, och leder till att fler gravt synskadade inte får den hjälp de önskar.

2008

Utredningar under namnet ”Möjlighet att leva som andra”
På nytt har en LSS-kommitté tillsatts i syfte att utreda lagen. På uppdrag av regeringen presenterar de en bred översyn. Den centrala frågan är hur LSS, inklusive personlig assistans, fungerar som redskap för att uppnå de handikappolitiska målen. Det diskuteras bland annat huruvida kommunerna, staten eller någon annan ska ha huvudmannaskapet för LSS-instansen.

Samma år undertecknar Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CDPR). Det händer samtidigt som assistansen minskar. Det kan ses som en paradox, framhäver Margareta Persson, författare av boken Samhällen med framtidstro har en bättre syn på personer med funktionsnedsättning.

”Internationella konventioner och rättighetslagar är viktiga men en del tror felaktigt det blir bättre per automatik när de kommer. Det stämmer inte alls. När konventionerna tolkas och tillämpas av till exempel politiker eller domstolar beror resultatet på de värderingar som gäller just då i samhället”, kommenterar hon på
assistanskoll.se.

2013

Förändringar om skyldigheter inom LSS
Den 1 juli genomförs en rad lagändringar. De innebär bland annat att assistansanordnare blir skyldiga att lämna uppgifter om anställda assistenter till Försäkringskassan. Socialstyrelsens nya myndighet IVO, Inspektion för vård och omsorg, får också rätt att utföra hembesök för att inspektera assistansen när den utförs av någon närstående som inte är anställd av kommunen.

2015

Översyn av handikappersättningen
En arbetsgrupp inom Regeringskansliet presenterar sin översyn av regler och tillämpning av socialförsäkringsförmånerna handikappersättning och vårdbidrag. Målet för översynen var att åstadkomma ett mer sammanhållet system för ersättning till personer med funktionsnedsättning. Två år senare röstar riksdagen om vilka förändringar som ska genomföras. Det står bland annat klart att blinda får fortsatt rätt till merkostnader för sitt funktionshinder – utan att behöva behovspröva sitt handikapp.

2016

Ny översyn av LSS
Regeringen tillsätter en LSS-utredning som får i uppdrag att göra en total översyn av LSS och av assistansersättningen. Kostnader, bedömningar, privata anordnare, personkretsarna, huvudmannaskap med mera ska analyseras. Utredningen ska syfta till en ”ekonomiskt hållbar utveckling”.

text: Sofia Andersson