Henrik Götesson sittandes vid ett bord tillsammans med Lennart Karlsson framför en powerpointpresentation.
Henrik Götesson (till vänster) anser att universell utformning är viktigt i tillgänglighetsarbetet. Tillsammans med Lennart Karlsson föreläste han på konferensen om e-hälsa.

Så ger välfärdstekniken dig kontroll över hälsan

Digitaliseringen banar väg för ett självständigt liv, om vi gör rätt från början. I vår fysiska värld byggs ledstråk och räfflor, men hur skapar vi en tillgänglig virtuell verklighet? Den frågan var i fokus när SRF föreläste på MVTe:s konferens om e-hälsa.

"Sveriges nationella mötesplats för världsfärdsteknologi och e-hälsa", MTVe. Så beskriver arrangörerna konferensen som fyller Kistamässan med föredrag och samtal under två dagar i januari 2019. Synskadade är en av de grupper som får störst svårigheter när tjänsterna flyttas ut på nätet, men det måste inte vara så, hävdar Henrik Götesson och Lennart Karlsson, intressepolitiska handläggare på Synskadades Riksförbund.

Under sitt föredrag med rubriken ”Hur blir e-tjänster inkluderande och smarta?” ger de råd och tips om hur digitaliseringen kan bli smartare.
– Alla ska kunna ta del av mänskliga rättigheter. Smartheten ligger i hur vi utformar tekniken. Hur kan användarnas behov inkluderas när vi utvecklar tjänsterna? Jo, genom krav på universell utformning, säger Henrik Götesson.

Tydliga knappar, kontraster, skillnad mellan länkar och vanlig text samt stödlinjer är några av de saker som underlättar för en person med synsvaghet.
– Ledstråk och knappar för ljudinformation i busshållplatsen är ett resultat av ett långt och medvetet tillgänglighetsarbete. Det krävs ett konsekvent arbete även i det digitala, säger Henrik Götesson och hänvisar till EU:s nya webbtillgänglighetsdirektiv (se faktaruta).
– Det gäller att inte bli fartblind i den snabba utvecklingen, utan att tänka rätt från början. Att modifiera i efterhand kostar tid och pengar, säger Lennart Karlsson.

Oskar Jonsson och Rita Ehrenfors, från Myndigheten för delaktighet, hjälper kommuner att implementera digital teknik. De har riktat in sig på de målgrupper som, enligt deras bedömningar, riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap: personer över 74 år och personer med någon form av funktionsnedsättning.
– Vi har kommit så långt i tekniken att vi diskuterar möjligheter på en helt ny nivå. Det går framåt. Många företag bygger smarta lösningar och produkter, säger Rita Ehrenfors.
– Vi ser möjligheter istället för hinder. Äntligen kommer webbriktlinjerna med mer kraft än tidigare, säger Oskar Jonsson.

Välfärdsteknologi är kunskapen om välfärdsteknik. Begreppen används inom vård och omsorg, när det handlar om teknik som används för att behålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för personer med funktionsnedsättning eller äldre. För att kunna göra rätt från början, är det viktigt att rekrytera en mångfald, betonar MFD.
– Vi har förmånen att ha kollegor som lever med synnedsättning. Det gör att vi aldrig kan ducka för frågan. Det finns inget vi och dom. Funkar det inte för den personen när jag gör en presentation, så funkar det inte alls, säger Rita Ehrenfors och fortsätter:
– Vi måste involvera personerna det gäller. Hur ska jag, som fullt seende, kunna veta vilka referenser någon som har varit blind sedan födseln har?

En kommun som anses ha lyckats med detta arbete och därför fick utmärkelsen Sveriges e-hälsokommun 2017, är Västerås stad. Priset delas ut av Vitalis, Sveriges kommuner och landsting, FSS-Föreningen Sveriges Socialchefer och HSO – Handikappförbunden. Enligt motiveringen har Västerås stad utfört ett banbrytande, modigt och metodiskt arbete med invånarna och medarbetarna i centrum. Västerås stad har inte haft någon specifik plan för personer med synnedsättning, utan följt de generella riktlinjer som är standard. De anses däremot vara en kommun som överlag har visat hur digitala lösningar kan bidra till ett bättre liv för människor med framförallt funktionsnedsättning.

Anne Almqvist är sjuksköterska i botten, men jobbar sedan 15 år som digitaliseringsstrateg i de sociala nämndernas förvaltning i Västerås stad.
– Västerås har legat långt fram i många år. Vi har haft modet att införa ny teknik och har haft en stark ledning. Både tjänstemän och politiker driver på och är intresserade av att förbättra. Mistel är ett av våra framgångsrika projekt. Den går ut på att stötta innovatörer som vill komma med nya lösningar, säger hon.

Mistel står för Mötesplats för innovation i samverkan. Projektet startade i september 2013 och är öppet för innovationer som bidrar till att äldre personer och personer med en funktionsnedsättning får ett självständigt och välbefinnande liv. Idag har det utvecklats till en arena, där innovatörer och blivande användare av deras innovationer möts.

För gruppen äldre har kommunen legat i framkant när det kommer till välfärdsteknik i själva hemmet. Anne Almqvist tror att vi är på väg mot en framtid där individer kommer att ställa högre krav.
– I en tid då vi förväntas bo hemma längre behövs också större omvårdnadsbehov. Tittar man på dagens 60- och 70-åringar, så är de vana vid att streama den musiken de vill höra, kolla på vad de vill, använda telefoner och smarta klockor. Vi måste ställa om, säger Anne Almqvist.

 

Vad är e-hälsa?

I och med digitaliseringen har mycket hänt inom hälso- och sjukvården. Pappersrecept har ersatts av e-recept, journalsystemen är numera elektroniska och vi bokar läkartider via internet. Detta går under beteckningen e-hälsa. Med hälsa menas fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa.

Vad är EU:s webbtillgänglighetsdirektiv?

Alla EU:s medlemstater har nu särskilda lagkrav på tillgänglighet för offentliga webbplatser, intranät, dokument och appar. Riktlinjerna trädde i kraft den 23 september 2018 och den 23 september 2019 ska alla nya webbplatser, intranät och extranät i offentlig sektor följa standarden. Den 23 september 2020 gäller samma standard för alla befintliga webbplatser inom offentliga sektor och den 23 juni 2021 ska även appar följa direktiven.

text & foto: Sofia Andersson