En man blir ledsagad av en kvinna i gatumiljö.

SRF om LSS-utredningen

LSS-utredningen som överlämnades till övergångsregeringen den 10 januari föreslår att ledsagarservice ska försvinna som ett särskilt utpekat stöd.

– Inget av det vi framfört har vi uppnått med utredningen. Vi står fortfarande på ruta ett, säger Håkan Thomsson, förbundsordförande i Synskadades Riksförbund och funktionshinderrörelsens expert i LSS-utredningen.

Enligt LSS-utredningens förslag ska ledsagarservice bakas in i den nya LSS-insatsen: personlig service och boendestöd. Därför behövs inte längre ledsagarservice som egen insats i LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Ledsagning är idag en av de mindre insatserna i LSS, vid sidan av personlig assistans som det mesta i LSS-utredningen handlar om. 

Att ta bort ledsagning som en egen insats befarar Synskadades Riksförbund leder till att allt färre får ledsagning enligt LSS.
– Vi behövde skapa en insats för personer som kan bo kvar i sina hem men som behöver ett utökat stöd. Den insatsen finns inte idag och då kändes det logiskt att även ledsagarservice ska ingå där, sa regeringens särskilda utredare Gunilla Malmborg när hon presenterade den över tusensidiga utredningen om framtiden för LSS.

Enligt utredningen ska insatsen personligt stöd och boendestöd bryta isolering och ges främst på dag- och kvällstid.

Synskadades Riksförbund ville att LSS-utredningen skulle komplettera ledsagarservice med tillägget ”synstöd” men det nappade inte utredningen på.
– Personlig service och boendestöd behöver i sig inte vara en försämring för gravt synskadade och blinda. Det finns dock en risk att ledsagningen osynliggörs, säger Håkan Thomsson.

Antalet personer som fått ledsagarservice enligt LSS har minskat kraftigt de senaste tio åren. Det är känt att gravt synskadade och blinda nekas eller till och med blir av med ledsagarservice.
– Det handlar om människovärde, säger den blinde småbarnspappan Henrik Rüffel i Nacka som bara två dagar före LSS-utredningen presenterades förlorade sina ledsagartimmar.

Det verkar som att LSS har blivit en besvikelse för Synskadades Riksförbund och för blinda och gravt synskadade. En LSS-handläggare i Trollhättan som Perspektiv kontaktat har under sina 20 år i yrket endast träffat på en blind person som beviljats ledsagning enligt LSS.

Ledsagarservice utgör idag 9 procent av samtliga LSS-insatser i landet.
– Faran är att ännu fler kommuner säger nej till synskadade som söker LSS, säger Håkan Thomsson.

LSS-utredningen vill ha kvar lagens tre personkretsindelningar, det vill säga vilka grupper lagen gäller för. Personer med grav synnedsättning/blindhet tillhör personkrets 3. I många fall väljer landets domstolar att tolka lagen snävare och därmed ge avslag. De senaste åren har över 40 procent i personkrets 3 förlorat sin ledsagning.
– Utredaren har helt nonchalerat denna problematik. Ett förtydligande i lagen hade behövts, säger Håkan Thomsson.

Enligt utredaren skulle det innebära oöverskådliga konsekvenser att ändra personkretsarna.
– Vi har inte tagit med synskada som en ny diagnos. Vi kan inte utöka LSS på det viset. Har man inte en tillräckligt svår funktionsnedsättning är man inte i LSS, säger Gunilla Malmborg.

Funktionsrätt Sverige tycker att förslaget bör hamna i papperskorgen.
– Det handlar om förändringar vi aldrig kan acceptera, om ett kliv tillbaka till en tid då personer med stora funktionsnedsättningar saknade rätt att bestämma över sina egna liv, säger Mikael Klein, intressepolitisk chef på Funktionsrätt Sverige och den andra experten från funktionshinderrörelsen i LSS-utredningen.

I den så kallade januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna och Liberalerna och Centerpartiet slås fast att delar av LSS ska utredas igen. I Stefan Löfvens regeringsförklaring den 21 januari tog statsministern upp att alla som har rätt till personlig assistans ska få det samt att huvudmannaskapet för den personliga assistansen ska utredas på nytt.

Läs mer: LSS genom tiderna

Om LSS-utredningen 

Tre nya insatser föreslås:

  • Personlig service och boendestöd.
  • Stöd till barn.
  • Förebyggande pedagogiskt stöd.

Indelningen i tre personkretsar fortsätter.
Besluten omprövas var tredje år istället för vartannat.
Efter 65 år sker inte längre någon omprövning av LSS-beslut.

80 000 personer har LSS.
20 000 har personlig assistans.
7 700 har ledsagning.

LSS kostar årligen 75 miljarder kronor.
Den nya LSS-lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. 

Källa: LSS-utredningen SOU 2018:88

text: Åsa Nilsson